"Perception kontra fakta". Matpsykologi - om Peruansk nattskatta, blodsocker, GI och GL.

I mitten på 1600-talet introducerades Sverige för en ny primör: 'Peruansk Nattskatta' som planterades i Uppsala universitets medicinalträdgård. Den 6 februari presenterade Dr Rebecka Earle föreläsningen -Potatoes and the Pursuit of Happiness- vid Swedish Collegium for advanced study (SCAS). Dr Earle berättade hur olika potentater runt om i Europa marknadsförde potatisen vars konsumtion antogs vara förknippad med upplevelse av det psykologiska fenomenet lycka (happiness). Potatisens så kallade (1) glykemiska index (GI), som indikerar hur olika kolhydrater påverkar en persons blodsocker, ligger mellan 63-78. Värden över 70 anses vara högt, (2) Glykemisk laddning (GL) ~20. GL över 20  anses vara högt. Problemet med potatis är inte potatisen i sig utan mängden som hamnar på tallriken. Potatisen är ingen dock ingen lyckobringare och borde ses som ett komplement till kött eller fisk. Ett enkelt sätt att reglera konsumtionen av potatis är pris. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I mitten på 1600-talet introducerades Sverige för en ny primör: 'Peruansk Nattskatta'. Det var den sjufaldiga professorn Olof Rudbeck den äldre (1630-1702), som genom kontakter i Europa fått tag på ett jordäpple [potatis] och låtit plantera det i Uppsala universitets medicinalträdgård, numera känd som Linneträdgården.

Nattskatta är en ettårig ört som finns i hela världen och som sedan medeltiden använts som medicinalväxt. Om nattskatta skriver giftinformationscentralen följande:

Växten innehåller bl.a. solanin som har irriterande egenskaper. Mogna bär har lägre halt än omogna. Förgiftningar är ovanliga.

Potatisen har tydligen odlats i Sydamerika i ~10 000 år, d.v.s. sedan den senaste stora klimatförändringen. Den kom till Spanien ~1539 via 'conquistadoren Gonzalo Jiminez de Quesada (1496, 1506, 1509 -1579) under dennes utforskningar av norra Sydamerika.

Den 6 februari presenterade Dr Rebecka Earle föreläsningen -Potatoes and the Pursuit of Happiness- vid Swedish Collegium for advanced study (SCAS).

Her [Dr Earles] current research explores the cultural significance of food and eating in the modern world. At the Swedish Collegium, she will be writing a global history of the potato. This project uses the emergence of the potato as an Enlightenment superfood to explore the connections between everyday life and new ideas of individualism, political economy and the state. The overall aim is to explain the genesis of our current obsession with balancing individual dietary freedom with the health of the body politic.

Seminariet var en historisk beskrivning av vad som närmast kan beskrivas som en marknadsföringsprocess av potatis:

Abstract. Eating acquired a new political importance during the Enlightenment, as writers began to link individual diets to the strength and wealth of nations. This talk examines the eighteenth-century career of a foodstuff that became emblematic of these developments: the potato. Politicians, statesmen and philosophers across Europe enthusiastically promoted the potato as a means of strengthening the body politic. They framed this promotion within a language of choice and the individual pursuit of happiness. In so doing they laid the foundations for today’s debates about how to balance personal dietary autonomy with the demands of public health. The roots of the current neoliberal insistence that healthy eating is fundamentally a matter of individual choice thus lie in the Enlightenment.

Dr Earle berättade hur olika potentater runt om i Europa marknadsförde potatisen vars konsumtion antogs vara förknippad med upplevelse av det psykologiska fenomenet lycka (happiness) som är detsamma som välbefinnande (Well-being).

Exempelvis propagerade Sveriges kung Fredric I 1747 att folket skulle äta mer potatis. Varje ledarskapsforskare förstår effekten av ett sånt uttalande.

I Sverige marknadsfördes potatisen av super-entreprenören Jonas Alströmer (1685-1761).

Ahlströmer förknippas med introduktionen av potatis men borde vara mer känd för sina insatser för svensk industri respektive akademi över lag.

I sann IKEA-anda var Alströmer så framgångsrik att han motarbetades av textilhandlare i Göteborg som ansåg att Alströmers tillverkningsmetoder hotade deras näring. Men hans företagsamhet ledde till att underskott i handelsbalansen förbyttes till överskott.

1739 var Alströmer med och instiftade den Kungliga vetenskapsakademin (KVA). En annan av instiftarna var ingen mindre än Carl von Linné (1707-1778) efter vilken Linnétrdägården är uppkallad.

Vi äter således potatis därför att den under århundraden marknadsförts hårt av regeringar och potentater runt om i Europa. Men hur bra är det att äta potatis?

Potatisens så kallade glykemiska index (GI), som indikerar hur olika kolhydrater påverkar en persons blodsocker, ligger mellan 63-78. GI under 55 anses vara lågt och värden över 70 anses vara högt (Harvard Medical School).

Ett annat mått är glykemiska laddning (GL) som är GI multiplicerat med andelen tillgängliga kolhydrater i en viss vara. Det betyder att mängden man äter påverkar GL.

For one serving of a food, a GL greater than 20 is considered high, a GL of 11–19 is considered medium, and a GL of 10 or less is considered low. Foods that have a low GL in a typical serving size almost always have a low GI. Foods with an intermediate or high GL in a typical serving size range from a very low to very high GI.

Potatisens GL-värde ligger run 20. Det betyder GI- respektive GL-värdet indikerar att konsumtion av stora mängder potatis har betydande påverkan på blodsockret, vilket i sin tur triggar frisättning av det fettinlagrande hormonet insulin.

I sammanhanget är det intressant att ta en titt på begreppet lycko-upplevelse, som var centralt i marknadsföringen av potatisen på 1700-talet.

Lycka är ett komplext begrepp som inkluderar både upplevelse av belöning (dopamindriven) och harmoni (serotonindriven) (Lustig, 2017).

Det man på 1700-talet och framåt antog handlade om lycko-upplevelse handlade sannolikt i själva verket om en belöningsupplevelse som förklarades av att blodsockret for i taket efter inmundigande av nattskatta.

Slutsats. Problemet med potatis är inte potatisen i sig utan mängden som hamnar på tallriken. Potatisen är ingen dock ingen lyckobringare och borde ses som ett komplement till kött eller fisk. Ett enkelt sätt att reglera konsumtionen av potatis är pris.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).