Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Finländsk media har under en tid följt Åbo akademi. Det hänger samman med att ledningen för Åbo Akademi “upptäckt” att det blivit minus i kassan. Effekt: 48 medarbetare får gå, över 100 omplaceras och man gör en betydande omorganisation – fyra fakulteter blir två.
Länk till källan.
En kommentar i medias rapportering är att studenter som talar Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk väljer att resa till Sverige för att studera.
Åbo akademi är en finskt högskola (inget universitet) där man använder Finlands och Sveriges gemensamma handelsspråk eller handelsspråket runt Bottniska viken. Lärosätet finns inte med på Shanghailistan där andra närliggande svenskspråkiga lärosäten finns: Helsingfors universitet rankas på 99:e och Uppsala universitet rankas på 88:e plats.
Enligt stora språkmodeller rankas Åbo akademi 500 – 1000 i världen (Grok):
Inom organisationsforskning är det känt att saker som socio-kultur, ledarskap och arbetsklimat förklarar produktivitet, lärande och kreativitet inom en organisation (Österberg, 2012). Socio-kultur omfattar tre begrepp:
- samhälle, ett antal ömsesidigt beroende organismer av samma art.
- kultur är de inlärda beteenden som delas av medlemmarna i ett samhälle, tillsammans med de materiella produkterna av sådana beteenden.
- Ett system är “en samling delar som interagerar med varandra för att fungera som en helhet”.
Arkeologiska fynd vid Eura å som dateras 600 AD visar spår av svear (Hårdstedt, 2024). Not. Satakunda, latin: Satagundia, eller Finlandia Septentrionalis, kan delas i Sata=hundra och kunta=sammanslutning, historiskt 'socken'. Det betyder att Satakunda hade lika betydelse som Tiundaland. Noterbart. Finlandia Septentrionalis var en markör för det germanska och det nordiska (Workman ett al. 1999, s. 66).
På 800 – talet ansökte hövningar i Satakunda om att få bli med i sjöhandelsnätverket i Svitjod (Klinge, 1984).
1229 grundade svearna Åbo akademi.
1348 gav svearnas, Norges och Skånes kung Magnus Eriksson (1316 – 1374) de boende i Korsholm, Närpes och Pedersöre tillstånd att handla med alla ätandes varor (Bäckman, 1852; Nordlund, 1931). Eriksson använde handelsspråket runt Bottniska viken.
1477 grundades Uppsala universitet i Uppland (f d Tiundaland, Svitjod).
1560 öppnade Erik XIV (1533 – 1577) dörren för renässansen. På det följde vetenskapsrevolutionen och upplysningen (McKneown, 2009; Pinker, 2018; Widmalm, 2012).
1581. Sverige kung Johan III (1537 – 1592) krönte östra rikshalvan till ett storfurstendöme.
1640 grundade Per Brahe den yngre (1602 – 1680), på uppdrag av drottning Kristina (1626 –1689), Kungliga akademin i Åbo. Östra rikshalvan utvecklades på lika sätt som den västra.
1699 skrev Emanuel Swedenborg (1688 – 1772) in sig på Uppsala universitet. Studierna pågick till 1709. 1734 publicerade Swedenborg Principia Rerum Naturalium. Ca tio år senare börjar han intressera sig för mysticism. 1758 publicerade Swedenborg Himmel och Helvete. Man får anta att Swedenborgs intressen skapade en så kallad zeitgest – tidsanda.
1754, som 15-åring, skrev Henrik Porthan (1739 – 1804) in sig på Kungliga akademin i Åbo. 1760 försvarade han sin magisteravhandling i filosofi. 1777 promoverades han till professor, en titel han behöll resten av livet. Han blev också rektor. Porthan skrev i huvudsak på latin och svenska.
Det är rimligt att anta att Uppsala universitet influerade Kungliga akademin i Åbo. Det implicerar att Porthan tog intryck av Swedenborg, först hans vetenskapliga gärning liksom hans senare vurm för mysticism. Men där Swedenborg blickade uppåt, blickade Porthan österut – och tänkte att urfinländaren kanske kom från hans egen hembygd – Karelen – och talade uraliska.
1808 invaderade Ryssland den svenska fästningen Sveaborg (1748 –), utanför Helsingfors i östra delen av det Svenska kungariket. Och från 1809 startade en rysk ockupation av Finland som varade i 108 år. 1810 startade Fennomanrörelsen. Sannolikt byggde den på Porthans mysticism.
Effekten blev att svenska språket och den entreprenöriella kultur som uppstått som funktion av renässans, vetenskapsrevolution och upplysning trängdes undan. Under sin Giffordföreläsning (2019) påtalade Mark Pagel att Finland är präglat av stamtänkande.
System. Ett universitet/högskola inte är en skola eller gymnasium utan en community dit folk söker sig för personlig utveckling (Österberg, 2022). Det betyder att till skillnad från skola och gymnasium så ansvarar studenten själv för sin akademiska förkovran. Det är väsentligt att studenterna lär sig att resonera – tala utan att vinna eller utbyta idéer genom språk (Borgström, 2023; Pinker, 2011). Syftet är bland annat att uppnå entrainment – rytmisk synkronisering av beteende (Wynn och Borrie, 2022).
Masters/magistrar, nu för tiden Lektorer/professorer, kallas för att serva studenterna med högre ordningens kunskap inom olika ämnen. På ett lärosäte skiljer man mellan administrativt management och forskningsledarskap (Handbok, Helsingfors universitet). Administrationen ska serva forskningsledarna.
2022.
Helsingin Sanomat skrev att dekanen på Fakulteten för jordbruk och skog vid Helsingfors universitet hade förtryckt den akademiska yttrandefriheten (Parikka, 2022).
Ett par månader efteråt meddelade en direktör från ministeriet för undervisning och kultur att för många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy – avgörande för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande.
I november meddelade Finlands Barnombudsman – Elina Pekkarinen – att 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar.
2023.
I februari meddelade forskare vid Helsingfors stad att Finländare som talar handelspråket runt Bottniska viken mår bättre och lever längre.
Samma år publicerade EU en rapport som bland annat visar att jämfört med Sverige, dör:
- 50 % fler Finländare per capita av hjärtsjukdom.
- 100 % fler finländare per capita av Demens/Alzheimer's.
2024. Ombudsmannen för Sitra, en halvstatlig institution, sa att finskt entreprenörskap och innovationstänkande är i botten. Han undrade också varför Sverige går så mycket bättre?.
2025.
Finsk export har betydande utmaningar (Yle, 2025).
Ledarskap. Ledarskapsforskning lyfter fram transformativt ledarstil. Det betyder, förenklat, att agera i enlighet med vår arts exekutiva funktioner – kombinera tilldelning av målorienterad intension med decentralisering av strategiutveckling för att nå dit (Österberg, 2022).
Men i Finland är den typiska ledarstilen präglad av centralisering – delegering.
Arbetsklimat är en komplex av dimensioner som kan förstärka organisationens produktivitet, lärande och kreativitet (Ekvall, 1996; Österberg, 2022). Ekvall och Ryhammar, 1998, 1999).
Under våren 2024 skrev media om att arbetsklimatet i Finland över lag är dåligt (Yle, 2024).
Nyligen publicerade Yle en artikel där man påtalar (upprepar) att ekonomin har utmaningar på grund av dåliga export (Yle, 2025):
“Sammantaget har Finlands export av varor och tjänster i förhållande till BNP legat efter övriga nordiska länder sedan finanskrisen på 2010-talet, och det har inte skett någon förändring till det bättre”.Ergo. Finland har haft betydande utmaningar, åtminstone sedan 2010. Jag tror det började långt tidigare – under den ryska ockupation då handelsspråket Bottniska viken och Östersjön trängdes undan till förmån för uraliska. Åbo akademi är bara en i raden av fallerade operationer. En del av förklaringen är språket och kulturen – stamtänkandet.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) or Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X



No comments:
Post a Comment