[Historia; Språk] Varför firas minnet av Walpurga på olika sätt i Uppsala respektive Helsingfors?

Idag firas Glada Vappen i Helsingfors, en tradition som sannolikt går att spåra till Uppsala där man sedan urminnes tider firat Valborg. Men vem var Valborg? Valborg hette egentligen Walpurga och var en engelsk missionär som hamnade i Tyskland. Traditionen att fira Walpurgas natt följde kristendomen norrut och firades på slottsbacken i Uppsala. Den spreds till östra delen av riket och verkar ha följt med när Kungliga akademin i Åbo flyttades till Helsingfors. Efter 1955 ändrade rektorn för Uppsala universitet firandet till en akademisk tradition. Den Segertstedtska versionen verkar dock inte ha nått Finland. Istället syns spår av den ursprungliga folkliga traditionen. Och eftersom Finland har två språk, (1) svearnas handelsspråk liksom ett (2) uraliskt språk, firas Walpurga på olika platser i staden, dels vid Havis Amanda-statyn, dels i Brunnsparken.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Idag firas Glada Vappen i Helsingfors, en tradition som sannolikt går att spåra till Uppsala där man sedan urminnes tider firat Valborg.

Men vem var Valborg och hur hamnade traditionen i Fennoskandia?

Valborg hette egentligen Walpurga (710 – 777/779) och var en engelsk missionär som hamnade i Tyskland.

~700 – talets Fennoskandia var präglat av av polyteistiska naturreligioner liksom entreprenöriellt tänkande som uppstod under Vendeltiden (540 – 750 AD):

• handelsplatsen i Kaupanger, Norge, där Songefjorden och Ljustrafjorden möts.
  
  
• Vendel och Uppsala i Tiundaland, Svitjod, där man börjat tillverka klinkbyggda vikingaskepp och ornamenterade hjälmar.

Det är under mitten av 700 – talet som Tiundaländarna börjar använda segel av ull som tätades med tjära och fett. Price (2020) skattar att det fanns ~1 miljon får runt om Uppsala. Det möjliggjorde längre resor, över Bottniska viken mot Satakunda, Östersjön (Mägi, 2018;Watson, 2016; Wikipedia) och Särkland – “fornnordisk benämning på regionerna kring Kaspiska havet, innebärande nuvarande Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Turkiet, Iran, Irak samt ryska områden kring nedre Don och Volga”.

Walpurga föddes i Devonshire, Wessex, i England. Hon anses enligt legenden ha haft kunglig härkomst. Följaktligen fick hon genomgå högre utbildning. Det skedde vid Wimborne Abbey i Dorset. Hon blev tidigt engagerad i det religiösa livet som nunna.

Missionären Bonifatius, ärkebiskop av Mainz (675 – 754/755), som också föddes i England men verkade i Tyskland, kallade Walpurga till Tyskland för att bistå med kristnandet av de germanska folken i det Frankiska riket. Tillsammans med sina bröder, de senare helgonförklarade Willibald och Winibald, spelade hon en viktig roll i spridningen av kristendomen på kontinenten. Senare utnämndes Walpurga till abbedissa vid klostret i Heidenheim nära Eichstätt, där hon även avled den 25 februari 779.

870 AD helgonförklarades Walpurga av påven Hadrianus II (792 – 872). Efter helgonförklaringen fördes hennes reliker till Eichstätt, vilket gav upphov till en långvarig och levande kult runt hennes minne. Man tände t ex. eldar för att jag bort onda andar. Det rimmar med traditioner inom nordisk mytologi:

“Ett tydligt exempel är den mytiska världen Muspelheim – ett rike av eld där den mäktige jätten Surtr härskar. I skapelsemyterna bidrar elden, tillsammans med kylan från Niflheim, till att forma världen, medan den vid Ragnarök spelar en avgörande roll. Enligt legenderna kommer Surtr med sitt flammande svärd att sätta hela kosmos i lågor, vilket leder till dess undergång och därefter en återfödelse av en ny värld. Detta visar hur eldens dubbla natur – både destruktiv och transformerande – var central för den nordiska världsbilden” (copilot med hänvisning till Wikipedia).

Walpurga lämnade även avtryck som en av de tidigaste kvinnliga författarna, både i den engelska och tyska kyrkans historia.

I Brygge uppförde jesuitmunkar en kyrka till hennes minne.

Walpurgas kyrka i Brygge

I takt med att Fennoskandia kristnades integrerades även traditioner från kontinenten. “Walpurgas natt” smältes samman med hedniska riter där man hyllade vårens och ljusets ankomst vid vårdagsjämningen (~21 mars).

Det var dock först på 1800 – talet, dvs. ca 400 år efter grundandes av Uppsala universitet, som traditionen att hylla Walpurgas natt blev en del av den akademiska kulturen. År 1823 dokumenteras exempelvis framförandet av en sång till hennes ära vid slottsbacken i Uppsala. Så här lyder Karl Fredrik Dahlgrens text:

“Våren är kommen, på sina kransar ängarna binda, himlen är blå, pilträdet bär gullgula fransar, tufvorna vagga ljusalfer små.

Bäckarna brusa, vindarna susa, böljorna glittra, fåglarna kvittra, sippan i lunden nigande står, högt upp i luften lärkornas sjunga; nu är det vår, hurra, hurra!”

Lyssna på framförande av Akademiska kören i Göteborg.

Det blev en tradition att samlas på Slottsbacken under sista april. Där kunde man beskåda de flammande eldar och lyssna/sjunga “Våren är kommen”.

1955 utnämndes Torgny T:son Segerstedt (1908 – 1999) till rektor för Uppsala universitet. Segerstedt tog initiativet att transformera den folkliga traditionen att fira Walpurgas natt på slottsbacken till en akademisk ritual som han i egenskap av rektor ledde från Carolina Redivivas balkong. Det blev ett praktiskt sätt att samla studenter och forskare liksom ett symboliskt för uttryck för akademiska värderingar och gemenskaper.

Sedan dess har firandet även genomgått en viss studentikos evolution och inkluderar nu champagnefrukost, forsränning, sillunch, champagnegalopp, middag och eventuell “sexa” (vickning eller nattmat).

Den akademiska tradition som formellt uppstod i Uppsala 1477 genom grundandet av universitetet, spred även till östra delen av den svenska riket. 1640, under stormaktstiden, grundade Per Brahe (1602 – 1680), på uppdrag av drottning Kristina (1626 – 1689), Kungliga akademin i Åbo.

Eftersom den svenska kungadömet under stormaktsiden omfattade norra Tyskland, är det rimligt att anta att traditioner från Tyskland traderades under den perioden.

Från dess grundande 1640 fram till 1828, var den akademiska kulturen i Åbo nära besläktad med den svenska där Uppsala var föredömet. Men eftersom firandet av Walpurgas natt i Uppsala under den här tiden var mer folklig, är det sannolikt att detsamma gällde i Åbo.

Efter Rysslands invasion av av den svenska fästningen Sveaborg och efterföljande ockupation av det forna Österlandet (1809 – 1917), flyttades Kungliga Akademin 1828 till Helsingfors. 1856 kröntes tsar Alexander II (1818 – 881) till tsar av Ryssland. Han ska 1863 ha infört ett påbud om att införa ett uraliskt språk för att tränga undan handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

1880 - 1909 adderades uraliska namn på gatuskyltarna runt om i Helsingfors. 1880 fick Hagnäs torg sitt första uralisk-finska namn: Hagnääsi. 1909 ändrades det till Hakaniemi och Södra Röddäldsgatan fick också ett uralisk-finskt namn: Etelä Notkonkatu

Det är rimligt att anta att Vappu uppstod i samma tidsintervall, som en uralisk-finsk version av Valborg (Walpurga).

Traditionen att fira Walpurgas natt verkar ändå ha följt med när Drottning Kristinas Kungliga akdemi i Åbo flyttades till Helsingfors. Segetstedts version – att leda firandet akademiskt – spreds dock inte. Istället syns spår av den ursprungliga folkliga traditionen. Och eftersom Finland har två språk:

• svearnas handelsspråk
  
  
• ett uraliskt språk

firas Walpurga på olika platser i staden, dels vid Havis Amanda-statyn, dels i Brunnsparken.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) or Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter