Sunday, July 20, 2025

[Historia; Språk] Var har den uraliska språkfamiljen – ungerska, finska och estniska – sitt ursprung? En studie pekar långt österut

Harvard Gazzette rapporterar om en aktuell studie som ökar förståelsen om de uraliska språkens introduktion i Fennokandia. Fennoskandias befolkning är huvudsak Yamnaya, som migrerade från områden mellan Kaspiska och Svarta haven ~4500 år före nutid. Tidigare uppgifter har gjort gällande att uraliska stammar migrerade in i norra Fennoskandia 1000 år senare från norra och östra Sibirien. Den aktuella studien placerar de uraliska stammarnas migrationer till samma tidsperiod som Yamnaya men längre österut. Det finns dock inga fenotypiska spår av de uraliska stammarna, bara språkliga dito.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Harvard Gazzette rapporterar om en aktuell studie som ökar förståelsen om de uraliska språkens introduktion i Fennokandia: Norge, Sverige och Finland.


Länk till källan

Finland har två officiella språk. Sedan Vendeltid (540 – 750 AD), handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Sedan 1863, ett uraliskt språk som implementerades av den ryska tsaren Alexander II (1818 – 1881) under Kremls ockupation (1809 – 1917) och som saknar anknytning till Europeiska språk.

Språk förklarar kultur (Reich, 2019). Eftersom Finland har två officiella språk har landet även två kulturer vilket gett upphov till två historiebeskrivningar.

Historiebeskrivning A. Från Vendeltid (540 – 750 AD) till 1809 utgjorde det som sedan 1917 kallas Finland den östra rikshalvan i det svenska kungariket. Som en konsekvens grundades fler än 15 städer i den östra rikshalvan, t ex Åbo (~1229) och Helsingfors (1550) liksom Helsingfors universitet (Kungliga akademin i Åbo (1640)). Följaktligen blev svearnas språk handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön och dominerande i den Östra rikshalvan fram till 1910 – 1940. Det sammanfaller med språkstriden.

Historiebeskrivning B. För Finländare som inte talar handelsspråket, men ett uraliskt språk, gäller en annan historiebeskrivning. Den går ut på att Östra rikshalvan dominerades av det uraliska språk som idag talas av 87% av finländarna.

Till detta kommer Lönnrot (1802 – 1884) spekulation att Finlands nomadiska urbefolkning, scyter, migrerat från norra Altaibergen söder om Novosibirsk:
“Jag önskade att få för de språk, hvartill äfven vårt kära finska modersmål hörer, begagna det historiska namnet scytisk hellre än de dels geografiska dels ethnologiska benämningarne altaisk, ural-altaisk, turanisk, finsk-tatarisk m. m., emedan det synes, som kunde äfven den bästa af dessa benämningar, den altaiska, passa likaväl för de indogermaniska som för de scytiska språken, ty äfven de förras ättmoder har sannolikt befunnit sig i den altaiska bergsregionen. Ville man ändock använda namnet altaisk, så borde man väl då kalla de scytiska språken till nordaltaiska och de indogermaniska till sydaltaiska” (Lönnrot (1854), s. 286).
Det pressande frågan är förstås vilken av dessa historiebeskrivning som är den sannolika?

Tidigare rapporter har klargjort att norra Europa, inklusive Fennoskandia (Finland, Norge och Sverige), befolkades i tre migrationsvågar:
  1. jägare och samlar som anlände till Europa efter den femte migrationen ut ur afrika ~50 000 år före nutid.

  2. Jordbrukare från Anatolien som anlände norra Europa 8000 år före nutid.

  3. En massiv migration av Yamnaya från den Pontiska steppen. De tog med sig vagnar dragna av oxar, hästar att rida på, ljust hår och ljus hy, blå ögon och språk (Anthony, 2007; Eiberg et al. 2008; Haak et al. 2015; Hanel and Carlberg, 2020; Lamnidis et al. 2018; Lazaridis et al. 2014).

Yamnaya verkar ha uppstått i Kaukasus, vid nedre Volgas, sannolikt nära Astrachan vid utloppet i Kaspiska havet.


En aktuell studie visar att den massiva migrationen från den pontiska steppen delades. Några 'stannade till' i Baltikum och fortsatte senare till dagens södra Sverige och norra Tyskland. De tog med sig en viktig socio-kulturell egenskap: exogami – att gifta sig utanför den egna stammen (McColl et al. 2025).

Det är också känt att uraliska stammar vandrade in i norra Fennoskandia ca 3500 före nutid. Det tog med sig uraliska språk (Obs! Pluralis ObS!) som inte längre existerar (Lamnidis et al. 2018).

Nu kommer en studie som pekar på att de uraliska stammarna härstammade från ett området i nordöstra Sibirien – Republiken Sacha (Jakutien) i den Ryska Fjärran Östern (Lazaridis et al. 2025).
“We can see this genetic pulse coming from the east just as Uralic languages were expanding.”
Slutsats. Fennoskandias befolkning är huvudsak Yamnaya, som migrerade från områden mellan Kaspiska och Svarta haven ~4500 år före nutid. Tidigare uppgifter har gjort gällande att uraliska stammar migrerade in i norra Fennoskandia 1000 år senare från norra och östra Sibirien. Den aktuella studien placerar de uraliska stammarnas migrationer till samma tidsperiod som Yamnaya men längre österut. Det finns dock inga fenotypiska spår av de uraliska stammarna, bara språkliga dito.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter

No comments:

Post a Comment