Ska man känna sig hotad av personalen vid tingsrätter? Ett möte rafflande möte mellan forskare och domstolspersonal

Den 9 maj kl. 19:06 ringde föreståndaren vid Lunds tingsrätt, Ralf G. Larsson, upp. Notera klockslaget. Det är efter kontorstid. Han ringde från sin privata mobiltelefon efter kontorstid för att ställa frågor som har med hans arbete att göra. Är det konstigt att känna obehag av detta? Larsson och hans personal har anklagats för att diskriminera barns pappa-relation. Larsson slår i från sig med frasen "detta är bullshit" men vägrar lämna ut underlaget hans samlat in? När jag mailar och begår ut materialet vägrar Larsson (lagbrott?). Istället ringer han upp och hotar mig. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Första kontakten med Larsson togs samma dag, den 23 augusti 2010. Å ena sidan begärde jag ut ett insamlat material som föreståndare Larsson använt för att avvisa ett påstående om diskriminering, å den andra, att diskutera domstolspersonalens agerande i vårdnadsfrågor.

Bakgrunden till historien är att Ralf G Larsson förekommit i media ett par gånger. Det handlar om vårdnadstvister. En organisation, pappa.nu, påstår att personalen vid Lunds tingsrätt är extra vrånga i synen på papparollen i samband med just vårdnadstvister. Larsson är föreståndare för Lunds tingsrätt. han avfärdar kritiken med utropet - "Detta är ren bullshit".

Vad är det då som är bullshit enligt Larsson? Jo, minpappa.nu påstår sig ha studerat domar från Lunds tingsrätt och kommit fram till att man på den arbetsplatsen diskriminerar barns papparelationer. Det är detta som får Larsson att utbrista: "Detta är bullshit". I Sydsvenskans artikel hävdar Larsson att det är organisationen minpappa.nu som dåliga på att granska statistiken. Till stöd för sitt påstående har Larsson ett arbetsmaterial som han tycks ha samlat in på eget bevåg. Men trots att pappa.nu begärt ut materialet så vägrar Larsson!?

Enligt Larsson råder sekretess. Så länge ett material benämns arbetsmaterial har domstolspersonal (Larsson) laglig rätt att tillämpa sekretess. Effekten blir att materialet döljs för andra.

Exakt vad som skulle vara bra med det är svårt att första. I akademiska sammanhang gäller det motsatta - eftersom man vill utforska för att upptäcka hur saker och ting ligger till, ser man till att så involvera så många som möjligt i analysen. Ju mer debatt kring ett påstått resultat, desto bättre.

Notera att Larssons sekretessbelagda "arbetsmaterial" är samma material som han använt som att avvisa pappa.nu med argumentet att dåliga på att granska statistiken!?

Men vetenskap handlar sällan om direkt observation. I t ex. astrofysik tillämpar men principer för indirekta bevis. Detsamma gäller psykologisk forskning.

Genom att observera hur personal vid andra domstolar agerar, liksom på vilka grunder personalen agerar som de gör, får vi en inblick i vad som råder på Larsson arbetsplats - Lunds tingsrätt.

Kartläggningar av samtliga vårdnadstvister från samtliga Sveriges tingsrätter 1999 (Elfver-Lindström, 1999) samt Svea hovrätt (1990 - 2001, 2004; 2007) visar att personalen (dömare som Larsson) diskriminerar barns papparelationer i 75 % av fallen (Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).

Notera att Larsson arbetsplats, Lunds tingsrätt, ingick i kartläggningen 1999.

Varför agerar domstolspersonal som Larsson på det här viset?

Domstolsarbete bygger inte på vetenskap utan på att matcha diskurser från två parter till existerande principer. En sån princip är moderspresumtionen (mater semper certa est) som instiftades 1950 och som ersatte en landskapslag som under århundraden tagit hänsyn till barnets behov av pappa och mamma.

Det är effekten av den tillämpningen som synliggörs i statistiken från tingsrätter och Svea hovrätt.

Och nu hävdar att pappa.nu att personalen på Larsson arbetsplats, inklusive Larsson, följer den tradition som gäller på alla tingsrätter. Larsson, å sidan sida, avvisar detta men vägrar visa referensmaterialet.

Men det är osannolikt att personal vid en tingsrätt skulle avvika från resten av juristkollektivet.

Ergo. Pappa.nu:s påstående verkar stämma. Det innebär att Larsson med största sannolikhet har fel.

Varför är det dåligt att domstolspersonal diskriminerar barns papparelationer?

När domstolspersonal diskriminerar barns papparelation slår de också undan benen får barnens emotionella och sociala anpassning (Österberg, 2004):

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard och Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s. 2).

När barn tappar sin emotionella och sociala anpassning ökar risken för antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009Moffitt et al. 2001).

2010 träffade jag barnpsykologins fader - sir Michael Rutter. Vi båda deltog på en konferens på Kungliga Vetenskapsakademin (KVA). Ämnet var just antisocial beteendeutveckling, d.v.s något som Rutter och jag kunde lite mer om jämfört med de flesta.

Arrangörernas tema för konferensen var att antisocial beteendeutveckling kunde förklaras av analfabetism eller lässvårigheter. Tanken var då att om man lär ungarna läsa, då anpassar de sig emotionellt och socialt.

När Sir Rutter äntrade scenen avvisade han det påståendet.

Vid kaffepausen stod Sir Rutter ensam i mitten av rummet. Runt honom var det en cirkel av tomhet. Jag gissar på 2 meter. Eftersom vi hade en gemensam bekant, min handledare, tog jag mod till mig och gick fram också hälsade med: - Hi Michael!

Vi diskuterade resultatet av min avhandling och Sir Rutter bekräftade att resultatet var "right on the money", d.v.s. det är exakt så. Sedan lade han till: - it´s a hot political potato. Alltså, det är en het politisk potatis.

Den heta potatisen är moderspresumtionen som en gång i tiden beslutats av den lagstiftande församlingen - politikerna i den svenska riksdagen - och som sedan dess använts av olika organisationer, t ex. ROKS, som med årligt stöd på flera miljoner skattekronor i bidrag tillåts driva en anti-pappa-agenda. ROKS och liknade organisationer lutar sig mot feministiska studier (det går inte att kalla det forskning eftersom de inte använder vetenskapsmetodik) där män skuldbeläggs för allt möjligt. Deras käpphäst är att avvisa föräldraalienation liksom att män ska bära ansvar för kvinnors våld i nära relationer.

Det här betyder att de grupper aktivt avvisar etablerade modeller som Conflict Tactics Scale (Straus, 1979) liksom etablerad forskning om föräldraalienation (Österberg, 2011) liksom forskning visar att kvinnor, men inte män, är relationsaggressiva (Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).

Eftersom jag hör till Lunds universitet, genomgått en forskarutbildning samt studerat effekter av kvinnors umgängessabotage på barns emotionella och sociala anpassning och tycker jag mig ha grund för att begära ut materialet. Jämför Larsson utbildning - kandidatnivå - som inte omfattar den vetenskapsmetodik som krävs för att granska komplicerade modeller.

När jag skickar mailet till Ralf G Larsson den 3:e maj 2011 svarar alltså Larsson med att ringa upp mig. Det upptäcker jag lite senare under dagen. Det är alltså inte min avsikt att inte svara, men jag har inte haft telefonen på hörbart avstånd. Eftersom frågan verkar vara lite känslig väljer jag att svara via mail och påpeka att det är bäst att kommunikationen sker just via mail.

Då svarar Larsson på följande sätt (6 maj 2011, kl: 09:57):

Om du inte kan besvära dig med att ringa mig som anser jag att vi inte ska ha någon vidare kontakt

Kontakten oss emellan ska alltså åter avbrytas på Larssons initiativ.

Mitt svar lyder som följer (6 maj 2001, kl: 16:09):

Det där låter ju larvigt Ralf. Granska vår mailkonversation så ser du att det du som stänger alla dörrar.

Förra gången jag tog kontakt med dig ville du inte kommunikcera. Förklaringen var en beskyllning från din sida.

Den här gången skriver man om dig i media som en snarstucken typ som inte spelar med öppna kort.

Jag vill förstås se ganskningen och jag förstår att du inte släpper den. Anledningen är enkel: vem som än kollar, sociastyrelsen (Elfver-Lindström: samtliga domar från Sveriges tingsrätter 1999), Johann Schiratski (385 domar från Svea hovrätt för åren 2004 och 2007) eller jag (1400 domar från Svea hovrätt mellan åren 1990-2001) ser att det finns en interaktionseffekt som leder till emotionella störningar hos barn. Om jag får läsa statistiken från din arbetsplats så hittar jag samma mönster. Det vill du inte berätta om eller hur?

Jag kan bara be dig åter igen att lämna ut materialet (tänk på alla barn som far illa av era gamla trista traditioner).

Ralf svarar (8 maj 2011, kl: 17:22):

Du är inte lite fräck. Får jag be om namnet på din handledare; men man undrar om du har någon sådan.

I det här läget börjar det bli obehagligt så jag kontaktar universitets juridiska avdelning. De förklarar att om det handlar om ett arbetsmaterial så behöver personalen på tingsrätten i Lund inte lämna ut det; arbetsmaterial betyder i stort sett att arbete med att färdigställa innehållet pågår (Man ska inte uttala sig om detsamma således). De tipsar mig om att göra en formell begäran via registrator. Då måste personalen på domstolen behandla ärendet inom 24 timmar och svara mig skriftligt. Det i sin tur ger möjlighet till ett överklagande. Så jag gör detta.

Den 9 maj kl. 19:06 ringer så Larsson upp mig från sin privata mobiltelefon och frågar vad jag håller på med? Han börjar också förhöra mig, och det är svårt att inte få ont i magen.

Att vara föreståndare för en tingsrätt innebär att ha rejält med makt; ingen kan sätter sig över innehavarna av den rollen och det finns ingen revision av verksamheten.

Jag lyckas avvisa Larsson försök till förhör och påpekar åter att jag vill se materialet (jag om någon borde få se det eftersom jag studerat fenomenet) och att jag har rätt att får ett skriftligt svar inom 24 timmar.

Nu tror Larsson att jag fått den informationen från chefsadministratören Lotta Törn (som tog emot och bekräftade min skriftliga begäran), och utbrister:

Lotta Törn har ingen aning om vad det här handlar om och du (han menar mig) får ditt svar här och nu (alltså via hans privata mobiltelefon).

Rättssäkerhet är nog reliabilitet och validitet för jurister. Det betyder att det ska finnas en förutsägbarhet i verksamheten för att det ska vara trovärdig. När personalen på en tingsrätt via sin privata mobiltelefon ringer upp personer som vill ha tag i rådata, då har rättsäkerheten fallerat.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter