Vår art kan laborera scenarier framåt i tiden men det kräver att hjärnan och psyket får tillräckligt med näring för att upprätthålla prospektivt tänkande. Forskning visar att de senaste 538 miljoner åren har 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrund, hav och skogar och det har bara blivit kallare. Den senaste betydande globala översvämningen skedde 14 400 - 7000 år före nutid. Statistik från offentliga arbetsplatser visar att 95 % går till jobbet. Fantastiskt! Vår art är anpassad att lösa komplexa problem. Samtidigt lever vi i den bästa av tider. Det leder till tristess, vilket gör att vi ser problem där inga problem finns. 8 sidor.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Vi lever i den bästa av tider. Paradoxalt verkar det som att vi inte riktigt kan leva med framgång. Förra året publicerade psykologiforskare vid Harvard en studie som visade att när vi har slut på problem, då uppfinner vi nya (Levari et al. 2017).
“Do we think that a problem persists even when it has become less frequent? Levari et al. show experimentally that when the “signal” a person is searching for becomes rare, the person naturally responds by broadening his or her definition of the signal—and therefore continues to find it even when it is not there. From low-level perception of color to higher-level judgments of ethics, there is a robust tendency for perceptual and judgmental standards to “creep” when they ought not to”.Så här inleder Peter Reuell sin populärvetenskapliga artikel om Levaris studie i The Harvard Gazette:
“By several measures, including rates of poverty and violence, progress is an international reality. Why, then, do so many of us believe otherwise?
In a series of studies, Gilbert, the Edgar Pierce Professor of Psychology, his postdoctoral student David Levari, and several other researchers show that as the prevalence of a problem is reduced, humans are inclined to redefine the problem. As a problem becomes smaller, conceptualizations of the problem expand, which can lead to progress being discounted”.Exempel på hur vi uppfinner nya problem skulle kunna vara:
- den så kallade klimatkrisen där hugade spekulanter varnar för världens undergång som en funktion av höjda havsnivåer. Det hela ska förklaras av ökad andel koldioxid i atmosfären. På det följer propåer om lösningar, t ex. att vi borde resa mindre och reducera vår konsumtion av kött.
- En annan varning handlade om ohälsa på jobbet (Arbetsmiljöverket, 2015). Den påstods grassera.
Många faller offer för dessa påståenden genom något som kallas simulerings-bias (Kahneman och Tversky, 1977, 1979, 1982/2013) som kan förklaras av negativity bias (Baumeister ett al. 2001).
För att undvika simulerings-bias och reda ut huruvida dessa påståenden stämmer, kan man göra tre saker:
Varifrån kommer berättelsen om en flod ifrån?
Hösten 2015 larmade svenska arbetsmiljöverket om eskalerande ohälsa på statliga och kommunala arbetsplatser. En kommitté av byråkrater hade skrivit ihop nya regler om detsamma som skulle presenteras några månader senare - mars 2016. Utspelet byggde på statistik om sjukskrivningar. Det påstods att dessa hade ökad med mer än 25%! Vi kontroll av dessa uppgifter stod det klart att ökningen var från dryga 5 % till ~6 %. Ergo. ~95 % av personalen gick till jobbet! Det verkar dock som att folk på arbetsplatser var lite nedstämda av att arbetsplatserna var för trygga - det saknades utmaning, dvs. problem att lösa. Under 2015 - 2018 föreläste jag om detta. Föreläsningen heter Mår vi verkligen dåligt på jobbet? Ett forskningsperspektiv och går att beställa. Läs mer (Österberg, 2017).
Notera även att vi sammantaget, med några få undantag (Pettersson & Wallensteen, 2015), lever i den fredligaste och mest progressiva av tider (Goldstein & Pinker, 2016; Pinker, 2011, 2018 a).
Lästips:
- när vi hör ett budskap kan vi vara epistemiskt vaksamma, dvs. ställa frågor om budskapet liksom syftet med budskapet (Sperber et la. 2010).
- Det andra vi bör göra är att titta på sifforna, dvs. utgå från det som kallas numeracy (Brook och Pui, 2010).
- det tredje vi bör göra är att ta hänsyn till många olika källor - disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).
Det är också bra att ha en förståelse för människans psyke.
Psykologisk forskning är komplex. Men det finns några saker som antas vara fundamenta:
- Minnet är inte till för att forma associationer bakåt i tiden utan för att simulera scenarier om den framtid vi inte vet så mycket om (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet delas i flera instanser: deklarativt respektive icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Det deklarativa minnet delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt (autobiografiskt).
- Semantiskt minne rör fakta - 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrike m fl. och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Autobiografiskt minne formas runt 5-6 års ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser vi varit med om. När vi ska minnas en händelse hämtas inte en kopia av händelsen från minnet. Istället sker en konstruktion av händelseförloppet som anpassas till den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007), och är sårbart för memory hacking (Shaw, 2016)
“Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem” (Schacter & Addis, 2007, s. 774).
Perception inkluderar det vi läser. Vi kan genom vetenskap - att utforska för att upptäcka - ta reda på att:
- Klimat är en process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären. Centralt är kolcykeln. Vid dem Kambriska explosionen, som inte bara var startpunkten för Fanerozoikum utan även för synligt liv, var andelen koldioxid i atmosfären 5000-7000 ppm, andelen syre 4-10 % och temperaturen 50% varmare jämfört med idag. Sedan dessa har 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar, syremängden i atmosfären har fördubblats och det har bara blivit kallare.
- Våra förfäder började äta animaliskt baserad mat för många miljoner är sedan och att det förändrade deras tarmsystem liksom startade en expansion av deras hjärnor som gav utrymme för exekutiva funktioner, inklusive prospektion (Aiello och Wheeler, 1995; Ardila, 2009; Mann, 2018; Pontzer et al. 2016; Pringle, 2016).
Genom samma ansats kan vi ta reda på bakgrunden till domedagsscenerier som reciteras via mainstream media.
På 1950-talet påstod Dorothy Martin (1900 - 1992), en hemmafru från Chicago, att hon fått ett radiomeddelande från planeten Clarion - världen snart skulle slukas av en flod! Meddelandet skrevs med automatic writing som vid den tiden var i ropet både i USA och i Europa. Endast de som följde fru Martins anvisningar skulle räddas. Man behövde bara göra tre saker:
- sälja alla sina tillgångar.
- ta bort metallföremål från kläderna.
- följa fru Martin till en grotta och där invänta det rymdskepp som skulle rädda de övertyga.
25 personer följde uppmaningen.
När rymdskeppet uteblev hävdade fru Martin att hon fått ett nytt meddelande. Eftersom de hade underkastat sig hade Jordgudinnan beslutat att rädda Jorden. Trots detta stannade de flesta kvar i sekten (Festinger et al. 1956/2008; Turner och Pratkanis, 1998).
Fru Martins utspel överensstämmer nästan på pricken med händelser som nämns av Josefus/Plinius den äldre respektive Bibelns gamla testamente.
I en av Israels 12 sekter fanns esséerna. De bodde i En-Gedi i Judeen. För att bli medlem måste kan göra sig av med alla materiella tillgångar.
I bibeln nämns att Gud prövade Abraham genom att kräva att han offrade Saras och hans son Isak. När Abraham visat sig lydig återkallade Gud kravet på offer.
I Bibelns gamla testamente nämns Noa, som fått i uppdrag av Gud att bygga en ark för att rädda flora och fauna från en flod som skulle sluka världen. Noa är den åttonde generationen från Enoch. Berättelse om Noa är dock en re-write från Gilgamesheposet (3700 år före nutid), där Guden Enki beordrade Utnapishtim att bygga en ark - Livets bevarare - och till den föra två individer av varje art (t ex. en man och en kvinna från människosläktet). Utnapishtim är den åttonde kungen i Mesopotamien. Notera. Likande berättelser om en flod finns i de flesta kulturer runt om i Världen.
Varifrån kommer berättelsen om en flod ifrån?
Det skrivna språket uppstod 6000 år före nutid. Den senaste dokumenterade globala översvämningen skedde 7000 år före nutid och förklaras av en så kallad smältpuls. Den första smältpulsen skedde dock under Epipaleolitikum (~20 000 - ~11 600 år före nutid) för ~14 400 åren sedan (Meltwater pulse 1A). Sammanlagt skedde fyra smältpulser vilket fick haven att stiga med drygt 120 meter.
Om vi använder validerad forskning som utgångspunkt för att laborera scenarier framåt i tiden, förstår vi att det är osannolikt:
- att mer koldioxid i atmosfären utgör någon far för livet på Jorden.
- att havet kommer höjas i betydande grad.
Idén att avstå den diet som gett vår art prospektivt tänkande väcktes förmodligen första gången under Epipaleolitikum då det första brödet bakades (Arranz-Otaegui et al. 2018) och det första ölet bryggdes (Liu et al. 2018). Långt senare, på 1700-talet, ansåg den svenska vetenskapsmannen, senare mystikern, Emanuel Swedenborg (1688-1772) att man borde avstå kött till förmån för en vegansk diet för att förbereda sig på Jesu andra återkomst.
“Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).
Att välja bort animaliskt baserad mat hämmar barns mentala utveckling (Allen, 2003; Balehegn et al. 2019). De få som avstår animaliskt baserad mat rapporterar oro för framtiden (neuroticism), depression och ånget (Forestell och Nezlek, 2018; Nezlek, Forestell och Newman, 2018). Det ökar sannolikt risken att de uppfinner problem som inte finns ...
Notera även att vi sammantaget, med några få undantag (Pettersson & Wallensteen, 2015), lever i den fredligaste och mest progressiva av tider (Goldstein & Pinker, 2016; Pinker, 2011, 2018 a).
Paradoxen är att mainstream medias rapportering sedan 1990 - talet fått en mer negativ karaktär enligt principen “If it bleeds, it leads” (Pinker, 2018 b).
Slutsats. Vår art är anpassad att lösa komplexa problem. Samtidigt lever vi i den bästa av tider. Det leder till tristess, vilket gör att vi ser problem där inga problem finns.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Lästips:
2022. Forskare ska testa KBT mot klimatrelaterad psykisk ohälsa. En kommentar samt 4 tips för mental hälsa.
No comments:
Post a Comment