Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I Läkartidningen skriver Jesper Cederberg:
Begreppet »klimatångest« har fått alltmer fotfäste. Medan det möjligen kan ses som något diffust, tyder dock undersökningar att många människor känner en oro för vad klimatförändringarna för med sig. Bland annat visade nyligen resultat från en amerikansk studie publicerad i Lancet Planetary Health, där 10 000 unga i 10 länder deltagit, att nästan 60 procent kände sig mycket eller extremt oroade över utvecklingen.Utgångspunkten för Cederbergs reportage är en studie - Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey - som menar att klimatångest är rationell, d.v.s. att den skulle vara medvetet kognitiv, och inte innebär psykisk ohälsa.
Så här lyder sammanfattningen till artikeln om barns och ungas klimatångest:
Climate change has important implications for the health and futures of children and young people, yet they have little power to limit its harm, making them vulnerable to climate anxiety. This is the first large-scale investigation of climate anxiety in children and young people globally and its relationship with perceived government response.Methods
We surveyed 10 000 children and young people (aged 16–25 years) in ten countries (Australia, Brazil, Finland, France, India, Nigeria, Philippines, Portugal, the UK, and the USA; 1000 participants per country). Invitations to complete the survey were sent via the platform Kantar between May 18 and June 7, 2021. Data were collected on participants’ thoughts and feelings about climate change, and government responses to climate change. Descriptive statistics were calculated for each aspect of climate anxiety, and Pearson's correlation analysis was done to evaluate whether climate-related distress, functioning, and negative beliefs about climate change were linked to thoughts and feelings about government response.Findings
Respondents across all countries were worried about climate change (59% were very or extremely worried and 84% were at least moderately worried). More than 50% reported each of the following emotions: sad, anxious, angry, powerless, helpless, and guilty. More than 45% of respondents said their feelings about climate change negatively affected their daily life and functioning, and many reported a high number of negative thoughts about climate change (eg, 75% said that they think the future is frightening and 83% said that they think people have failed to take care of the planet). Respondents rated governmental responses to climate change negatively and reported greater feelings of betrayal than of reassurance. Climate anxiety and distress were correlated with perceived inadequate government response and associated feelings of betrayal.Interpretation
Climate anxiety and dissatisfaction with government responses are widespread in children and young people in countries across the world and impact their daily functioning. A perceived failure by governments to respond to the climate crisis is associated with increased distress. There is an urgent need for further research into the emotional impact of climate change on children and young people and for governments to validate their distress by taking urgent action on climate change. Det man först noterar är att detta är en enkät som genomförts via ett mycket avgränsat medium. Endast de som kände till något som kallas Kantar kunde delta.Hur ska man tolka en studie som är publicerad i en prominent tidskrift som The Lancet?
Det finns vissa kriterier som alla studier bör beakta och uppfylla, men som inte alla studier beaktar och uppfyller. Det handlar dels om: validitet, reliabilitet och Representativitet, dels om studiens design och vilka slutsatser som är möjliga att dra.
validitet. Det finns fler olika typer av validitet, men i grunden handlar det om att mäta det som avses att mätas. Om du vill mäta kroppslängd, använd gärna en mätsticka. Om du vill mäta kroppsvikt, använd gärna en våg.
Reliabilitet - att studien motstår slumpflytande. Det betyder att om en studie replikeras (görs om) flera gånger, då ska resultaten från respektive studie vara konsistenta med varandra - överlappa i betydande grad (tänk Venn-diagram).
Representativitet - att urvalet (de som deltog) representerar typindividerna i den population (inom första eller andra standardavvikelsen). Detta sker som regel genom slumpurval.
Design och möjliga slutsatser. studier kan ha åtminstone två ansatser: kvalitativ eller kvantitativ.
Kvalitativ ansats avser intervjuer eller diskursanalyser. Slutsatserna begränsas till urvalet (de individer man undersöker) samt teman och hypoteser som kan testas med kvantitativa ansatser.
Kvantitativ ansats. Här finns två sätt att välja mellan: enkäter eller experiment.
Enkäter innebär att man låter försökspersoner skatta påståenden, som regel på en Likert-skalan (efter socialpsykologen Renses Likert (1903-1981)). Man kan också använda kontinuerliga skala (se Österberg, 2001 för en orientering). Resultaten sammanställs och möjliggör slutsatser om samvariation - covarians, eller samvariation med association - korrelation.
Experimentstudier innebär att man slumpmässigt samplar försökspersoner till två grupper, en kontroll samt en som man manipulerar. Om manipuleringen ger upphov till en effekt - skillnad i respons på ett givet kriterium - då kan man dra slutsatser om orsak-verkan. Lär mer om etiologi - läran om orsakssamband/kausalitet.
Eftersom studiens rubrik lyder: Climate anxiety in children and young people and their beliefs about government responses to climate change: a global survey, borde man finns definitioner av de centrala begreppen i studiens rapport: Climate anxiety respektive climate change och dess inbördes relation.
Man får också intrycket att studien ska spegla världens alla barns och ungas uppfattning av dessa begrepp och dess inbördes relation.
I studiens metodavsnitt, där man ska titta om man funderar över saker som validitet, reliabilitet, dvs. om man funderar över att replikera, dvs. upprepa studien, hittar man information om ålder, kön och region och representativitet. Studien hävdar att man tagit in 1000 responser från en 10 länder. Och verktyget man använder heter Kantar, vars slogan är “Understand People. Inspire Growth”.
Nästa fråga var de centrala begreppen. I rubriken nämns Climate anxiety 36 gånger och Climate change 113 gånger. För att förstå en studie, och hur forskarna tänkt, är det väsentligt att titta på definitionen av valda begrepp. Alla forskare är fria att använda vilka definitioner de vill. Så här beskrivs begreppet klimatångest i studien:
Climate anxiety is complex, and is recognised to often be based on constructive or practical anxiety. Although painful and distressing, climate anxiety is rational and does not imply mental illness. Anxiety is an emotion that alerts us to danger, which can cause us to search for more information about the situation and find potential solutions. In threatening and uncertain situations such as the climate crisis, this response can be seen as what is sometimes referred to as practical anxiety1, 4 because it has the beneficial effect of leading people to reassess their behaviour in order to respond appropriately. However, because the climate crisis is so complex and lacks a clear solution, anxiety can easily become too intense and even overwhelming.På svenska:
Klimatångest är komplext och det anses ofta vara baserat på konstruktiv eller praktisk ångest. Även om det är smärtsamt och plågsamt, är klimatångest rationell och innebär inte psykisk ohälsa. Ångest är en känsla som uppmärksammar oss på fara, vilket kan få oss att söka efter mer information om situationen och hitta potentiella lösningar. I hotfulla och osäkra situationer som klimatkrisen kan denna reaktion ses som vad som ibland kallas praktisk ångest1, 4 eftersom det har den positiva effekten att leda människor att omvärdera sitt beteende för att kunna reagera på lämpligt sätt. Men eftersom klimatkrisen är så komplex och saknar en tydlig lösning kan ångesten lätt bli för intensiv och till och med överväldigande.Climate change nämns 113 gånger i artikeln. Men ingenstans i artikelns introduktion, som ska leda läsaren till en förståelse om resultatet, finns en definition?
Climate change är ett konstrukt baserat på två begrepp: “climate” som nämns 190 gånger och “change” som nämns 113 gånger. (På svenska klimat och förändring.)
En av de kanske märkligaste delarna i studien är påståendet att climate anxiety (ångest över klimatet) skulle vara skilt från anxiety (ångest) på så sätt att det förstnämnda är rationellt och det sistnämnda en emotion.
Hur ser det ut på riktigt?
Studiens syfte var att undersöka associationen mellan klimat och klimatångest hos unga i ett globalt perspektiv. Det betyder att studiens urval borde vara representativt, uppfylla kriterier för validitet och för att möjliggöra replikering samt innehålla definitioner av respektive begrepp.
Respondenterna är individer som är registrerade på Kantars hemsida. Det betyder att de sannolikt är biased (inte är som folk i allmänhet). Därmed faller ett viktigt kriterium: representativitet.
Dessvärre saknades definitioner av de centrala begreppen. Därmed faller två andra viktiga kriterier: validitet och reliabilitet.
Här följer därför en beskrivning av de konceptuella aspekter som borde varit med, slutsatser om studien och tips om för dem som upplever oro för framtiden.
Klimat definieras som en process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären (litosfären). Centralt för denna process är kolcykeln. Vid starten av den Kambriska explosionen, då synligt liv uppstod, var koldioxidhalten i atmosfären 5000 - 7000 ppm och det var 50 % varmare jämfört med nutid. Sedan dess har 95 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar och det har bara blivit kallare.
Klimatångest. Eftersom klimatångest innehåller begreppet ångest, borde det också vara associerat med detsamma. American Psychological Association (APA) menar att ångest är en känsla som kännetecknas av känslor av spänning, oroliga tankar och fysiska förändringar som förhöjt blodtryck.
Anxiety is an emotion characterized by feelings of tension, worried thoughts and physical changes like increased blood pressure. People with anxiety disorders usually have recurring intrusive thoughts or concerns. They may avoid certain situations out of worry. They may also have physical symptoms such as sweating, trembling, dizziness or a rapid heartbeat (APA).Ångest kan uppstå som en funktion av depression (Mayo Clinic). Individer som upplever ångest och/eller depression tenderar att katastrofiera (Liu et al. 2020).
Catastrophizing means that a person fixates on the worst possible outcome and treats it as likely, even when it is not.respektive att ruminera (Sanson och Sanson, 2012):
The primary difference between anxiety and catastrophizing is that sometimes, anxiety can play a useful role in a person’s life. For example, anxiety can help a person protect themselves from dangerous situations. However, catastrophizing usually has no benefits (MedicalNewsToday).
Rumination is a form of perserverative cognition that focuses on negative content, generally past and present, and results in emotional distress.Grunden för depression och ångest är oro för framtiden - neuroticism (APS, 2016), ett konstrukt som är del av något som kallas Femfaktorteorin - en psykologisk personlighetsteori som har sin utgångspunkt i att människors personligheter har urskiljbara, universella drag som inte är kultur- eller situationsberoende. De fem personlighetsdragen är:
Openness (öppenhet) – en tendens att uppskatta konst, känslor, äventyr, ovanliga idéer, fantasi, nyfikenhet och olika erfarenheter. Människor som är öppna för att uppleva är intellektuellt nyfikna, öppna för känslor, känsliga för skönhet och villiga att prova nya saker. De tenderar att, i jämförelser med mer slutna människor, vara mer kreativa och mer medvetna om sina känslor. De är också mer benägna att ha okonventionella övertygelser.Femfaktorteorin ger dock rent etiologiskt inte en komplett bild (Omel et al. 2013). (Etiologi är läran om orsaksamband/kausalitet).
Conscientiousness (samvetsgrannhet) – innebär en tendens att visa självdisciplin, agera pliktfullt och sträva efter att uppnå åtgärder mot eller utanför förväntningar. Det är relaterat till hur människor kontrollerar, reglerar och styr sina impulser. Höga poäng på samvetsgrannhet indikerar en preferens för planerat snarare än spontant beteende. Den genomsnittliga samvetsgrannheten stiger bland unga vuxna och minskar sedan bland äldre vuxna.
Extraversion (extraversion) – energi, positiva känslor, självsäkerhet och en tendens att söka stimulans och andras sällskap. Utåtriktade kännetecknas av en bredd av aktiviteter (i motsats till djup), de är högaktiva i utåtriktade situationer och utnyttjar externa medel för att skapa energi. Egenskapen präglas av uttalat engagemang i den yttre världen. Utåtriktade tycker om att interagera med människor, och uppfattas ofta som fulla av energi. De tenderar att vara entusiastiska, aktionsinriktade individer. De har hög gruppsynlighet, gillar att prata och hävda sig. Motsatsen Introverta har lägre sociala engagemang och energinivåer än Utåtriktade. De tenderar att verka tysta, lågmälda och mindre involverade i den sociala världen. Deras brist på socialt engagemang bör inte tolkas som blyghet eller depression. i stället är de mer oberoende av sin sociala värld än extroverta. Introverta behöver mindre stimulans än utåtriktade och mer tid för sig själva. Det betyder inte att de är ovänliga eller antisociala. snarare är de reserverade i sociala situationer. I allmänhet är människor en kombination av extroverta och introverta.
Agreeableness (tillmötesgående)[3] – en tendens att vara medkännande och samarbetsvillig snarare än tävlingsinriktad och fientligt inställd mot andra. Den överensstämmande egenskapen återspeglar individuella skillnader i allmänhetens intresse för social harmoni. Eniga personer värderar att komma överens med andra. De är allmänt hänsynsfulla, snälla, generösa, pålitliga, hjälpsamma och villiga att äventyra sina intressen med andra. Tillmötesgående personer tenderar också att ha en optimistisk syn på den mänskliga naturen. Eftersom det här är en social egenskap, har forskning visat att ens överensstämmelse är positivt förenlig med kvaliteten på relationerna med sina lagmedlemmar. Det förutspår också positivt transformationsledarskap.
Neuroticism – en tendens att lätt kunna uppleva obehagliga känslor som till exempel ilska, ångest, depression, eller sårbarhet; ibland kallad emotionell instabilitet. Det kallas ibland känslomässig instabilitet, och omvänt emotionell stabilitet. Enligt Eysencks (1967) teori om personlighet är neuroticism kopplad till låg tolerans för stress eller aversiva stimuli. De som presterar högt i neuroticism är känslomässigt reaktiva och sårbara för stress, de tenderar också att vara lättvindiga i sitt sätt att uttrycka känslor. De är mer benägna att tolka vanliga situationer som hotande och mindre frustrationer som hopplöst svåra. Deras negativa känslomässiga reaktioner tenderar att fortsätta under ovanligt långa perioder, vilket innebär att de ofta är på dåligt humör. Neuroticism är också kopplad till ett pessimistiskt arbetssätt, förtroende för att arbetet hindrar personliga relationer och tydlig ångest i samband med arbetet (Wikipedia).
En liten andel av en normal population rapporterar oro för framtiden - neuroticism. En väldigt liten del av den oron förklaras av neuropsykiatrisk störning vilket kan leda till behov av medicinering. i de flesta fall handlar det om psykologi. Utbredningen är större bland kvinnor (Weisberg et al. 2011).
Neuroticism, ångest (och depression) ingår i ett större koncept - emotionell anpassning. Till det kommer social anpassning - hur man förhåller sig till andra (förenklad) (Österberg, 2004). Hämningar av emotionell och social anpassning har åtminstone tre förklaringar:
1. Trauma. Människor som upplevt trauma är känsliga för negativ information och tenderar att överreagera (Johnson, 2021):
Triune literally means “three in one.” The triune brain model describes three areas within the brain that have a unique way of understanding and processing information; however, they are meant to function as a cohesive whole (Johnson).2. Undernäring. Studier av människor som avstår den typ av mat som en gång “öppnade dörren” för vår art (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019) rapporterar lågt allmänt välbefinnande, hög grad av oro, depression och ångest liksom svårigheter med sociala situationer (Dobersek et al. 2021; Forestell & Nezlek. 2018; Nezlek, Forestell & Newman, 2018; Nezlek & Forestell, 2020; Planté et al. 2019).
3. Dåliga hemförhållanden, som kan inkludera Complex childhood trauma. Barn som under första fyra levnadsåren får erfara föräldrar (mest mammor) som:
- styr-och-ställer eller har en låt-gå mentalitet tenderar att hämmas i sin emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling jämfört med de barn som får uppleva ömsesidigt resonerande (Baumrind, 1966).
- har en konfliktorienterad - polemisk - kommunikation tappar upp till 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som får uppleva en resonerande samtalsklimat (Hart och Risley, 1995).
Individer med någon av dessa tre erfarenheter, eller någon kombination av dem, är extra känsliga för påståenden om världens undergång. En förklaring är så kallad negativity bias - kognitiv bias som resulterar i att negativa händelser har en mer betydande inverkan på vårt psykologiska tillstånd än positiva händelser (Baumeister et al. 2001) vilket kan leda till dysrationalia - oförmågan att tänka rationiellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
Slutsats. Läkartidningen tar upp en studie om saker som innehåller en rad intressanta beräkningar (psykometri) men som rent innehållsmässigt saknar definitioner på de begrepp som studien avser att undersöka. Urvalet verkar vara biased, dvs. vara extra intresserade av frågan. Det utesluter inferens. Det betyder att studien saknar validitet, reliabilitet och representativitet. Antagandet att det geologiska/fysiska begreppet klimat orsakar klimatångest faller således. Ångest kan uppstå av depression och grunden för båda är neuroticism. Det finns tre förklaring: trauma, undernäring och dålig hemförhållanden. Det finns således inget praktiskt och rationellt i det författarna kallar klimatångest, det är bara ångest, eller neuroticism, kopplat till vad respondenterna vet om klimatet, eller kanske snarare vad de inte vet?
Vad är då lösningen? Som regel bör en lista med tips vara kortare än 5 punkter.
Trauma. Som regel kräver trauma psykiatrisk behandling, men man kan även göra en del saker själv. Detsamma gäller oro, depression och ångest (de verkar framträda i den ordningen). Det gäller av dämpa aktivitet i de delar som av hjärna som härbärgerar emotioner - amygdalakärnorna - och öka aktiviteten i de delar som styr kognitivt rationellt tänkande - hippocampuskärnorna.
1. Läs på. Ofta handlar det om att ta reda på fakta genom att utforska för att upptäcka. Folk som får ångest av att tänka på att flyga blir som regel mindre ångestfyllda när de får läsa på om olycksstatistiken. Lär mer om psykologi i kapitel 1-3 och om klimatet i kapitel 4 i min rapport: Vad är det finländska jordbrukets framtid från ett perspektiv av rationellt entreprenöriellt tänkande? Rapportens omfattar sju kapitel:
- allmänt om psykologi - ett neuropsykologiskt perspektiv
- mentala fallgropar - ett socialpsykologiskt perspektiv
- Rationellt Entreprenöriellt tänkande - ett psykologiskt perspektiv (Även i affärsmagasinet Forum - att leda ur en kris).
- Klimat och det moderna livets uppkomst - ett kronostratigrafiskt perspektiv
- Människans ursprung - ett biologiskt antropologiskt perspektiv
- Epipaleolitikum, Holocen och jordbruksrevolutionen
- Näringsforskning
3. Complex childhood trauma. Om man upplevt styra-och-ställa respektive polemisk kommunikation under uppväxten, då kan man “självmedicinera” genom att träna hjärnan och psyket på det motsatta. Det enklaste inkluderar mat - att laga mat och äta tillsammans med andra, vilket är förknippat med produktion och frisättning av serotonin respektive endorfin (Dunbar, 2017; Lustig, 2017).
4. Vistas i naturen och se till att ansiktet utsätts för solsken åtminstone 15 minuter per dag (en timme är bättre) (Weir, 2020; Wilson, 2022).
Lästips: Oron för miljön fick Aapo att sterilisera sig – sedan ändrade han sig och betalade flera tusen för att kunna få barn i alla fall (YLE). En kommentar.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment