Petter Northug och Lindsey Vonn vinner - det handlar om betydelsen av målstyrning

Jag är säker på att materialet spelar en viktig roll på elitnivå oavsett vilken idrott det handlar om. Men om man knölar in den aspekten liksom data om fysisk aktivitet och tillämpning av målbilder, då kommer de förstnämnda ha begränsad variation medan tillämpning av mål desto större dito. Mål förklarar således det mesta av variansen när det gäller presentation. Det kommer alltid vara så att den som vinner har lika bra material och fysisk förmåga som konkurrenterna men är betydligt bättre tränade på målstyrning. 3 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Jag är säker på att materialet spelar en viktig roll på elitnivå oavsett vilken idrott det handlar om. På radion tidigare idag hörde jag en vallaexpert jämföra längdskidåkning med formel 1; man måste lära sig skillnaderna mellan olika banor och ställa in materialet därefter.

I längdskidåkning handlar det förstås om val av skidor men framför allt är det vallan och andra materiella grejer som kommer på tapeten, både när det går bra och när det går dåligt.

Så när Lindsey Vonn vinner, då klagar Anja Pärsson över tejpbitar som placerats fel och den smått legendariska “pappa Pärsson” går gärna in på detaljerna för att tydliggöra var dessa små men avgörande tejpbitar borde ha placerats och därmed placerat dottern Anja högst upp på pallen.

Jag menar dock att om man knölar in dessa variabler i en regressionsmodell tillsammans med fysisk förmåga liksom förmågan att använda målstyrning, då kommer variationer i teknik och fysisk förmåga vara liten, medan variationen i tillämpning av målstyrning vara större. Trots detta missattribueras som regel förklaringsmodellen.

Om man vänder blicken mot vetenskapen så förklaras prestation - grad av måluppfyllelse - av motivation som triggas igång genom att man föreställer sig en målbild - en mental föreställning om vad man vill uppnå inom en given framtid (Locke och Latham, 2002; Railo, 1988). Enligt transitiva regeln blir målbilden själva förklaringen till prestationen.

Det betyder inte att målstyrning är den enda faktorn som påverkar prestationer, men det är den som har störst andel av förklaringen. Målstyrning fungerar så att den kickar igång vår motivation - själva motorn som driver oss mot målet. Motivation är aktivt på en omedveten nivå.

Ju tydligare och utmanande målbilden är, desto mer drag blir det i motorn liksom fokuset på det man ska göra. Sämst går det om man tillämpar “jag ska göra mitt bästa” (Locke et al. 1981; Mace, 1935).

Och ju mer drag det är i den här processen desto mer automatiserade och samspelta blir de procedurer och strategier som sköter kroppens komplexa rörelsemönster i alla typer av sporter, d.v.s. det som Mihály Csíkszentmihály kallar flow och som liknar ett tillstånd av tidlöshet (Mainemelis, 2001). Tillsammans gör dessa aspekter att sannolikheten för att en topp-prestation ökar.

Nu senast var det Petter Northug som slog till under VM på hemmaplan - Holmenkollen. Det var det andra loppet där han körde så det rykte; Northug hade förstås ett enormt driv, dvs. hög motivation som drev honom mot målet. Allt annat tankearbete var sannolikt bortkopplat. Därmed är det rimligt att dra slutsatsen att han kände att allt gick av sig själv (flow) och att han därför var som i en annan värld.

Det sistnämnda bekräftades efter Northugs “skandalomsusade” tvärstopp vid mållinjen härom dagen. Sannolikt är det så att när elitidrottare når flow, så exponerar de inte riktigt samma personlighet som annars.

Det kommer alltid vara så att den som vinner har lika bra material och fysisk förmåga som konkurrenterna men är betydligt bättre tränade på målstyrning.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter