Nutrition psychology. “Du ger ju inte köttfärs till en häst, och därför ska vi inte heller äta spagetti och spannmål” - en omvärdering

I en tidigare version av den här artikeln drog jag slutsatsen att part A:s ansats inte var konsistent med vetenskap men att part B:s var det. Nu har jag ändrat mig så att jag anser det omvända. Just nu rullar debatten om olika kostmodeller. I Kvällsöppet i går handlade det om Low carb High Fat diet eller LCHF. På ena sidan: akademin med Charlotte Erlanson-Albertson, fysiologiprofessorn vid Lunds universitet, och Claude Marcus, läkare till yrket och professor vid Karolinska institutet i spetsen. Bland antropologer verkar det varit ett faktum att vår art övergått till en animaliskt diet för längre sedan och att den dieten gett upphov till en reduktion av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor, från nackloben och framåt. Och efter att den här artikeln skrevs har det kommit massor med kostforskning som visar att kött, ägg och mejerier med mycket fett gynnar fysisk och mental hälsa.

6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

I en tidigare version av den här artikeln drog jag slutsatsen att part A:s ansats inte var konsistent med vetenskap men att part B:s var det. Nu har jag ändrat mig så att jag anser det omvända. Förklaringen attribueras på flera psykologiska modeller som beskriver olika typer av mentala fallgropar – auktoritets-bias, dysrationalia och simulerings-bias – samt tekniker för att överkomma desamma: att tillämpa två-vägs epistemisk vaksamhet och disjunktivt resonerande. Antropologisk nutritionsforskning visar att vår art är anpassad att äta en animaliskt baserad diet. Det förklarar varför vårt tarmsystem har reducerats och vår hjärna expanderat jämfört med våra våra släktingar blad däggdjuren. Akademiker har egna fallgropar – Continued Influence bias som kan leda till bekräftelse-bias. Och efter att den här artikeln skrevs har det kommit massor med kostforskning som visar att kött, ägg och mejerier med mycket fett gynnar fysisk och mental hälsa.

Just nu rullar debatten om olika kostmodeller. I Kvällsöppet i går handlade det om Low carb High Fat diet eller LCHF.

I den ena ringhörnan: Charlotte Erlanson-Albertson, professor i fysiologi vid Lunds universitet, och Claude Marcus, läkare till yrket och professor vid Karolinska institutet .

I den andra ringhörnan: Katrin Zytomierska, mamma och bloggare under epitetet Fuck you right back, Hoffert, en annan mamma, Hallin, kostrådgivare och Anders Eenfeldt, läkare som specialiserat sig på att ordinera lågkolhydratkost till sina patienter.

Min egen bakgrund är:

• Företagsekonomi: marknadsföring (IHM), lärande inom organisationer (Fil mag).
  
  
• Psykologi: experimentell emotionspsykologi (Fil kand), socialpsykologi (Fil mag) och arbets- organisationspsykologi (Fil Dr.).

När jag åter betraktar denna händelse inser jag att det sannolikt är en av de bästa marknadsföringskampanjer jag stött på.

Jag anser nu att professorerna Erlanson-Albertsons och Marcus synvinkel inte är konsistent med vad vetenskapen säger om mat och näring och att Eenfeldts, Hallins, Hoffert och Zytomierskas dito är det.

Varför trodde jag på professorerna och varför gjorde jag en omvärdering?

Jag föll i flera mentala fallgropar, t ex bekräftelse-bias (Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977), dysrationalia (Stanovich, 1993) och auktoritetsbias (Milgram, 1963).

Bekräftelse-bias handlar om att tillämpa samma teori på alla situationer, eller att söka efter information som bekräftar den egna övertygelsen.

Naturlig dumhet innebär att tro på information som är prototypisk, tillgänglig eller lätt att tillgå.

Dysrationala är oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens.

Auktoritets-bias innebär t ex. att lita blint på myndigheter.

Ytterligare en del av förklaringen är att vi människor baserar våra prospektion på på episodiska minnen:

“Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem” (Schacter och Addis, 2007, s. 774).

För att komma förbi dessa fallgropar kan man tillämpa: epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010)

• Epistemisk vaksamhet – att vara kritisk eller misstänksam mot ett budskap och varför avsändaren sänder budskapet (Sperber et al. 2010).
  
  
• Numeracy (som är grunden för epistemisk och instrumentellt rationellt tänkande (Stanovich, 2011)
  
  
• Disjunktivt resonerande – att ta hänsyn till alla omständigheter (Stanovich, 2009).

Zytomierska har skrivit en bok om Low carb High Fat diet eller LCHF. Hon har lyckats övertyga personalen på Sveriges television att göra boken till huvudnumret i deras debattprogram.

Zytomierska demonstrerar härmed sin skicklighet i att kommunicera och sälja in en budskap och därmed ordna en gratis marknadsföringskampanj som i princip kommer att nå hela svenska folket samt en hel del svenskspråkiga i Finland.

Hon har stöd av en läkare och en kostrådgivare men ifrågasätts av två professorer i fysiologi: Erlanson-Albertson och Marcus.

På grund av olika bias (se ovan) riktar vi vår epistemisk vaksamhet mot Zytomierska och ifrågasätter det hon säger och undrar varför hon säger? Men vi gör inte detsamma åt andra hållet – mot professor Erlanson-Albertson och Marcus. Vi antar att de utifrån sina arbetsrelaterade roller har rätt.

Professor Erlanson-Albertson har också skrivit böcker om näring och inte sällan handlar dessa om att äta produkter från växtriket. Efter årtionden som anställd vid Lunds universitet för att fritt forska är professor Erlanson-Albertson sannolikt lite biased på sin egen forskning så att säga. Detsamma gäller sannolikt Claude Marcus. Det kan leda till Continued influence bias – att man vidhåller sin övertygelse trots att man vet att man har fel.

Erlanson-Albertson hävdar att kolhydratfattig kost gör att man bland annat tappar delar av sin kognitiva alerthet – att man blir lite trög i bollen när det saknas snabb energi som t ex. finns i frukt och bär.

Jag använde den utgångspunkten för att skriva följande om Zytomierska:

Som exempel kan sägas att Zytomierska under programmet gör konstiga grimaser, som vore hon trött, och glömmer direkt namnet på den som talat precis före henne – Charlotte. Men det här utgör bara ett enskilt fall.

Jag skrev även följande:

Konkret exempel på hur Zytomierska kommunicerar är svaret på artisten Niklas Strömstedts tweet: “Kanske är aftonens #kvällsöppet det starkaste beviset någonsin på att man blir dum i huvet av LCHF” svarar Zytomierska genom att byta samtalsämne: “En smart kille hade ju å andra sidan fattat att hans fru var lesbisk”. (länk). Dessutom, att Zytomierska marknadsför en bok i ämnet som säljer som smör, har förstås inget med hennes iver att försvara konceptet att göra.

Programmakarna klippte in en inslag med ett uttalande som ska representera Zytomierskas ståndpunkt:

– Du ger ju inte köttfärs till en häst, och därför ska vi inte heller äta spagetti och spannmål.

säger Anna Hoffert som kommit på att hon är sockerberoende. Detta verkar vara skälen till att hon valt LCHF, vilket är klart som korvspad ungefär. Sedan fortsätter hon med ett tredje skäl:

– för barnens skull handlar det mycket om deras allergier och eksem, för att få bukt med det.

Som grädde på moset vittnar Hofferts barn om de positiva effekterna.

Jag skrev: undrar om mamman står bredvid och kollar, för de här ungarna verkar vara väldigt pålästa (brådmogna), sin späda ålder till trots.

På frågan: tror du det kan vara farligt? svarar Hoffert att hon ju aldrig skulle ge farliga saker till sina barn.

Hoffert kontrar med en motfråga:

– Hur kan något som är back to basic vara farligt? Det har jag svårt att förstå.

Även en kostrådgivare – Anna Hallin – som vittnar om hur hon använt andra kostkoncept, stämmer in i kören om de positiva effekterna av LCHF. Hallin använder sig själv som exempel och menar att hennes introspektiva analys gör att hon lätt kan undanröja effekter av andra modeller, exempelvis tallriksmodellen som hon testat i 35 år.

När Claude Marcus säger att konceptet är dåligt definierat svarar Hallin att han borde läst just hennes bok, och läxar sedan upp barnläkaren om vad barn borde äta.

Den andra läkaren, Anders Eenfeldt, hävdar att över tid blir viktminskningen effektivare, d.v.s. vikten ska minska exponentiell, med LCHF.

Jag tycker att motståndarna är så lama, de saknar egentligen täckning för någonting. Det enda som motståndarna kommer upp med är vad studier visar. Och det vet ju alla, att det finns ju lika många långsiktiga studier som visar för och emot all typ av kosthållning. (Zytomierska i Expressen).

Zytomierskas argument för LCHF är hennes eget vittnesmål: att hon kan springa sju kilometer utan att känna trötthet, att hon testat kostmodellen i två år och att de som säger emot henne är mossiga. Kontentan av det hela är att argumentation inte är något bra sätt att ta reda på vad som har respektive inte har effekt. Man måste testa enligt de principer som gäller inom forskarvärlden.

Zytomierska, Hallin, Hoffert hänvisar alla till fallstudier, och Zytomierskas respondenter är begränsade till dem som mailat henne sin lovsång (?). Marcus och Erlanson – Albertson argumenterar för sin sak och Eenfeldt hänvisar till publicerade studier.

För att komma förbi naturlig dumhet m fl, behöver vi dels rikta vår epistemiska vaksamhet åt båda hållen, dels tillämpa disjunktivt resonerande - tala utan att vinna.

Man kan börja med att ta en titt på det som kallas nutritions antropologi – läran om vad våra förfäder åt.

Aiello och Wheeler (1995) menar att våra förfäder ändrade kost för flera miljoner år sedan, från vegetarisk till animaliskt baserad dito, vilket ledde till en reduction av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor – från occipetalloben och framåt:

“The expensive tissue hypothesis (ETH) relates brain and gut size in evolution (specifically in human evolution). It suggests that in order for an organism to evolve a large brain without a significant increase in basal metabolic rate (as seen in humans), the organism must use less energy on other expensive tissues”

“They found that the humans’ smaller relative gut size almost completely compensated for the metabolic cost of the larger brain” (Wikipedia).

Aiello (1997):

“The brain is a very expensive organ in metabolic terms. Each unit of brain tissue requires over 22 times the amount of metabolic energy as an equivalent unit of muscle tissue. There is no correlation across mammals, however, between the relative size of the brain and the relative basal metabolic rate. The Expensive Tissue Hypothesis explains this apparent paradox by looking at the metabolic cost of the brain in the context of the costs of other metabolically expensive organs in the body. The results show that the increase in brain size in humans is balanced by an equivalent reduction in the size of the gastro-intestinal tract (Abstract, Abstract, Aiello, 1997).

Bland antropologer verkar det således länge varit ett faktum att vår art övergått till en animaliskt diet för miljoner år sedan. Och efter att den här artikeln skrevs har det kommit massor med  näringsforskning som visar att kött, ägg och mejerier med mycket fett gynnar fysisk och mental hälsa.


Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter