Fem enkla tips för att upprätthålla mental hälsa

Historiskt hamnar världen återkommande i kortare avbrott i den långa trend som ändå pekar uppåt. Den förväntade undergången förklaras i rapporteringen av halten koldioxid med uppmaningen att agera nu. Sedan drygt en månad tillbaka har allmänhetens uppmärksamhet flyttats från klimatfrågan till ett annat orosmoment som på engelska stavas Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2. I den Italienska delstaten Lombardiet noterades en samvariation mellan virusets spridning och höga dödstal bland äldre människor. För att minska smittorisken har många länder världen över infört en rad åtgärder. Det ledde till ökad depression och självmord. För att undvika negativa tankar: 1. ät mat som innehåller 30 micronutrienter, 2. le ofta, 3. vistas i naturen, 4. spring eller motionera och 5. dansa. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Historiskt hamnar världen återkommande i kortare avbrott i den långa trend som ändå pekar uppåt (Pinker, 2018).

Under flera år har t ex media rapporterat om vad som närmast kan liknas vid löften om världens undergång.

Den förväntade undergången förklaras i rapporteringen av halten koldioxid som ökat under vad som ur ett geologiskt eller kronostratigrafiskt perspektiv bör betraktas som en väldigt kort tidsperiod.

Budskapet har varit att vi måste agera snabbt och lyssna på dem som utfärdar varningarna. Ska vi följa varningarna eller använda vår medfödda förmåga att överväga många scenarior framåt i tiden?

Sedan drygt en månad tillbaka har allmänhetens uppmärksamhet flyttats från klimatfrågan till ett annat orosmoment som på engelska stavas Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2. Det är ett pandemiskt virus som kan orsaka en infektion (sjukdomstillstånd) som kallas COVID-19.

I den Italienska delstaten Lombardiet noterades en samvariation mellan virusets spridning och höga dödstal bland äldre människor. Förklaringen antogs inledningsvis vara ålder.

De nordiska länderna har klarat sig bättre även om dödstalen i Sverige är mer än dubbelt så höga jämfört med grannländerna. Den internationella utblicken avvisar dock påståenden om att skillnaden är av betydelse.

För att minska smittorisken har många länder världen över infört en rad åtgärder. Den kanske vanligaste är social distansering; vi ombeds hålla ett fysiskt avstånd om drygt 2 meter. Storleken på folksamlingar har begränsats. Nedstängningar av restauranger och liknande har förekommit. För många har det här inneburit en situation präglad av stress och oro. Effekten blev att depression och antal självbord ökade.

Dessa responses brukar förklaras av medfödda mentala fallgropar, t ex. Negativity bias (Baumeister et al. 2001) och simulerings-bias (Kahneman och Tversky, 1977, 1982). 

Går det att minska risken att drabbas mental ohälsa?

Mental hälsa kan, förenklat, jämställas med upplevelse av harmoni. När vi mår mentalt bra aktiveras automatiskt en mental funktion som kallas prospektion - att man laborerar mentala scenarier framåt i tiden (Gallistel, 2017; Gilbert & Wilson, 2007; Kaku, 2014; Szpunar et al. 2014).

Här inryms fenomenet Mindfulness (Österberg och Köping Olsson, 2018).

Kampen mellan dessa simulerings-bias och prospektivt tänkande har illustrerats i psykologistudien Prospect theory (Kahneman och Tversky, 1979).  

Ett sätt att minska risken att falla i mentala fallgropar är att ta en titt på vad många olika vetenskapskällor har att säga. Angreppssättet kallas disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).

Med disjunktivt resonerande kan vi börja reda ut saker och ting. Vad hände egentligen i Italien?

I ett TV-framträdande den 22 mars påtalade hjärtläkaren Aseem Malhotra att hälsoproblem kopplat till diet kunde vara en delförklaring till de höga dödstalen i Italien (Corona Virus and The Elephant in the Room Sky News).

Den 27 April skrev Dariush Mozaffarian, Dekan (mellanchef eller manager på 'akademiska') för Friedman School of Nutrition Science Policy, Tufts University följande på Twitter:

Both: the combination of unhealthy eating + COVID-19 is most dangerous. Based on NYC data, 16-fold higher risk of hospitalization with COVID-19 if diabetes + hypertension + obesity. Acute infectious stress + chronic poor metabolic health = global pandemic

En aktuell studie genomförd i Santa Clara, Kalfornien, indikerar att smittspridningen är större än vad man tidigare trott (Bendavid et al 2020):

The population prevalence of SARS-CoV (2) antibodies in Santa Clara County implies that the infection is much more widespread than indicated by the number of confirmed cases. Population prevalence estimates can now be used to calibrate epidemic and mortality projections

Om resultaten ovan går att generalisera betyder det dels att risken att smittas är betydligt lägre jämfört med tidigare uppgifter, dels att hur hårt man drabbas påverkas av livsstil (speciellt matvanor).

Frågan är vad man kan göra för att upprätthålla det prospektiva sinnets disjunktiva förmåga?

1. Det det är uppenbart att mat spelar en betydande roll för hälsan. För att upprätthålla mental [och fysisk] hälsa behöver vi Homo Sapiens regelbundet få i oss en mängd så kallade micronutrienter. Den 23 januari var jag inbjuden till Institutionen för Mat och Nutrition vid Helsingfors universitet för att öppna deras seminarieserie med experter på mat och nutrition med föreläsningen What’s the Prospect of sustainable Food? The Case for mental health. Slutsats: för att upprätthålla mental hälsa behöver vi regelbundet äta 13 vitaminer (A, flera B - komplex, C, några D, E, K2-Mk4 och Mk7), 15-16 mineraler (Hemjärn, Magnesium, Zink och så vidare), kolin (kolla den här videon med Dr. Smith) liksom docosahexaenoiska (DHA), eicosapentanoiska (EPA) och arachidoniska fettsyror (Ede, 2019a och b). Lägg därtill tryptofan för upplevelse av mental harmoni (riktig lycka; Lustig, 2017).
2. Lyft mungiporna (aktivera en muskel som heter zygomatic major). Redan Charles Darwin (1809-1882) föreslog ett intimt samspel mellan aktivering av olika ansiktsmuskler (affekter) och emotionella responser (Darwin, 1872). Min egen kandidatuppsats i psykologi (inom ramen för prestationsorienterad psykologi), som bygger på en experimentell design, visar att aktivering av zygomatic major dämpar upplevelse av obehag (Österberg, 2001). Ergo: försök le lite då och då, oavsett om du är ensam eller i sällskap.
3. Promenad i naturen. En intressant studie visar att promenad i naturnära miljö gynnar den allmänna kognitiva förmåga som kallas kreativitet (Opezzo och Schwarts, 2014). Opezzo & Schwarts utgår från något som kallas Soft fascination (Kaplan & Kaplan, 1989).
4. Löpning. Sedan åtminstone 'Nariokotome boy' har vi människor (Homo Sapiens Sapiens) en medfödd förmåga att löpa långa distanser. Löpning sätter igång en mängd biologiskt orienterade processer i kroppen gynnsamma för välbefinnande. Orkar du - ta en sväng då och då!
5. Dans. Människan har använt dans i kanske 500 000 år (Dunbar, 2012). Dans preminerar sammanhållning och påverkar vårt välbefinnande. Enklast är att kolla in Dr Peter Lovatt's arbete och framträdanden. 2012 - 2016 gjorde jag framträdanden om associationen mellan dans och kreativitet, t ex. vid Vetenskapsfestivalen i Göteborg samt  med föreläsningen Mår vi verkligen dåligt på jobbet? Ett forskningsperspektiv.

Kolla även min tidigare post för en orientering: On the Psychology of Toilet Paper (SARS-CoV-2/COVID19): the Case for Disjunctive Reasoning. Den här artikeln publicerades ursprungligen Helsingfors universitets blogg-portal för forskare, för mitt forskningsprojekt (2018-2021).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).