Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Jag har i uppdrag att forska om jordbrukets framtid ur ett entreprenörskapsperspektiv. Inramningen är ledarskap, innovation och marknadsföring. Det betyder tre saker: forska, undervisa och den tredje uppgiften - att kommunicera eller interagera med allmänheten. Det sistnämnda har gjort det möjlig för mig att träffa en mängd trevliga människor, ofta genom olika föreläsningen, men även möten - tillfällen där kunskaps byts.
Ett av dessa möten skedde i juni 2019 med Redaktions- och informationschefen för Marthaförbundets tidskrift Martha plus ytterligare en person. Vi åt lunch någonstans på Busholmen. Det rådde så kallad åsiktsdivergens beträffande synen på mat och näring, vilket ur en entreprenörskapsperspektiv är en utmärkt startpunkt!
Deras referensram överensstämde med den fett- och kolesterolreduktionistiska ansats som blev konsekvensen av Diet-heart hypotesen (Malmros, 1950, se Noakes 2019). Malmros (1895-1995) rekryterades till ett nytt projekt som kallades Seven Countries Study (1956-2008) vilket så småningom kom att inkludera Finland med en datainsamling i sydvästra delen och del nordöstra - North Karelia Project. Resultaten från dessa studier bygger i mångt och mycket på enkätstudier där man ber försökspersonerna minnas vad de ätit. Enkätstudier är missvisande, dels på grund av minnets funktion, dels på grund av metodologiska begränsningar till korrelation respektive covarians, d.v.s. samvariation med eller utan association. Företrädare för den här linjen menar att mättat fett orsakar till hjärtproblem. Jämför rekommendationer från Livsmedelsverken i Finland och Sverige liksom Marthaförbundet.
Min syn, å andra sidan, bygger på referenser som Nina Teicholz (2014), Ramsden et al 2016 (populärt av Begley in SCIAM, 2017), liksom PURE-projektet m fl., som tonar ner betydelsen av enkätstudier till förmån för så kallade randomiserade kontrollstudier. Den sistnämnda ansatsen möjliggör slutsatser om kausalitet eller orsak och verkan. Företrädare för den här linjen avvisar påståendet att mättat fett skulle orsaka hjärnproblem. Se Nutrion Coalition sammanställning av review-artiklar från randomiserade kontrollstudier som avvisar associationen mellan mättat fett och hjärtproblem.
Vi hade således olika syn på mat och dess näringsinnehåll med vi kom vi överens om att jag skulle publicera en debattartikel i deras tidskrift - Martha - där min syn skulle presenteras. Därefter kunde olika personer med åsikter ge respons på min artikel.
”Hejsan Peter,
Jodå, läste din blogg igår och fick en djupdykning i för mig tidigare obekant mathistoria, varmt tack!
Har ingenting att direkt kommentera, forskarna får tala för sig själva. Funderar mera på budskapet och innehållet i din kommande kolumn. En kolumn i Martha är ju inte en vetenskaplig skrift, utan en spalt skriven i en personlig stil om ett aktuellt ämne (”riktig mat” i detta fall). Du behöver med andra ord inte citera andra forskare eller problematisera deras forskningsresultat, skriv heller rakt och tydligt om vad begreppet ”riktig mat” innebär och betyder för dig samt varför och vad du baserar ditt tänkande på. Marthaläsaren är mer intresserad av hur du löser praktiska utmaningar i matvardagen än av vad någon obekant forskare har kommit fram till. Det sistnämnda i synnerhet eftersom forskning kommer och går, och det kan vara svårt för en icke invigd Marthaläsare att förstå valet av forskningsmetoder, frågeställningar etc.
Hör gärna av dig om du tycker att jag nu har bakbundit dina händer, så kan vi fundera vidare!
Ha en fortsatt finfin arbetsdag!
Med vänlig hälsning,Mitt blogginlägg: "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH) beskriver matens historia och framtid ur det perspektiv jag angivit ovan. Utgångspunkten är således att människans existens och överdrivet stora hjärna förklaras av att våra förfäder lade animaliskt baserat mat på tallriken för flera miljoner år sedan. När debattartikeln så skickades in vägrade redaktören plötsligt att publicera den. Motiveringen var att budskapet var 'fel':
”Vi diskuterade dock texten och kom fram till att den är väldigt tendensiös, och egentligen inte platsar in i Marthakontexten. Kolumnen är, som vi ser det, mera ett debattinlägg med ganska tvärsäkra påståenden som vagt backas upp av vetenskapen, som inte är enig kring till exempel köttets klimatutsläpp eller hjärnans utveckling. Att kalla veganism ett alternativ till "riktig mat" och beskylla tallriksmodellen för våra värsta folksjukdomar sitter inte heller i paritet till våra värderingar” (3 November 2019).
Under loppet av ett par månader hade det skett någon form av dissociering på Marthaförbundets redaktion med konsekvensen att acceptans för åsiktsdivergens beskurits.
Här är texten med arbetsrubriken Vänd på ’tallriken’
”Mat är något vi konsumerar för att ge energi och näring till kropp och hjärna. Val av diet påverkar människans utveckling över en livslängd och över generationer. Men vad ska dieten bestå av?
Det är ingen lätt fråga att svara på. Dels handlar det om komplexa saker som näringsinnehåll, dels ska vi ta hänsyn till andra saker - exempelvis klimatet. Det komplicerar bilden.
Som vägledning har vi i västvärlden den så kallade tallriksmodellen som förespråkar frukt, grönsaker, baljväxter, kompletterat med vegetabiliska oljor och sparsamt med animaliskt protein, främst från fisk och fågel. Tema: akta dig för animaliskt fett, saker som innehåller kolesterol och mättat fett.
Har dessa kostråd gjort oss friska?
Nja, i takt med att vi anammat tallriksmodellen har spridningen av så kallade välfärdssjukdomar ökat i omfattning. Det handlar om fenomen som metabolt syndrom, Typ 2 diabetes och icke-alkoholrelaterad fettlever. Dessa sjukdomar drabbar även barn.
Vad säger vetenskapen?
Konsumtion av animaliskt fett och kött är tydligt associerat med hjärnans tillväxt; när våra förfäder började äta benmärg för ca 3,5 miljoner år sedan växte deras hjärnor. 800 000 år senare, när klimatet genomgick en dramatisk förändring, lades även kött på ‘tallriken’. Våra förfäders hjärnor ökade i storlek, från 450 kubikcentimeter till dagens 1300 kubikcentimeter och gav oss förmågan att tala liksom att tänka abstrakta tankar, som att laborera med scenarios om den framtid vi inte vet så mycket om.
Vad innehåller animaliskt fett och kött som skapar denna effekt?
Svaret är, bland andra dessa: glutation, jod, järn, kalcium, karnitin, karnosin, kolin, kreatin, linolsyra, omega-3 fetter, taurin, ubikinon, vitamin A, B (12), C, D (D3 animalisk form), k2 (mk-4, 7). Om kom ihåg, det viktigaste är inte detaljerad information om respektive näringsämne utan det faktum att de ska konsumeras systemiskt.
Men klimatet då?
Produktion av animaliskt baserad föda utgör en liten del av klimatutsläppen. Om alla skulle anamma vegan-alternativet till riktig mat, då skulle utsläppen minska med 2,6 %. Köttfria måndagar skulle ge en minskning på 0,6 %.
Forskning visar att åter-introduktionen av växtbaserad kost för ca 14000 år sedan ledde till missväxt och konflikt. Aktuella studier visar att hälsa hänger samma med konsumtion av animaliskt baserad föda.
Slutsats. ‘Vänd på tallriken’ - servera våra barn animaliskt fett och kött, kompletterat med frukt, grönsaker och baljväxter.”
Albert Einstein (1879-1955), den kända fysikprofessorn som gillade att tänka och tala om imagey och kreativitet, sa följande om akademisk yttrandefrihet:
”By academic freedom, I understand the right to search for truth and to publish and teach what one holds to be true” (Livio, M. (2020). Science and Religion: Galileo and Einstein: The opinions of two scientific giants on an age-old question. Psychology Today.
Läs också:
What’s the Prospect of Sustainable Food? The Case for mental health
The post was originally posted on the University of Helsinki blog for my research project (2018-2021).
No comments:
Post a Comment