Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Den 8 mars 2018 anordnade Sigtunastiftelsen en konferens till minne av astronomen och författaren Peter Nilson - en magisk realist. Så här lyder ingressen:
Astronomen och författaren Peter Nilson var en av vår tids mest betydande brobyggare mellan naturvetenskap och humaniora. Genom sina skönlitterära verk och sina lysande essäer lyckades han med hjälp av både fantasi och poesi förmedla kunskap om astrofysik och människans roll i ett kosmiskt sammanhang på ett sätt som saknar motstycke i Sverige.Peter Nilson (1937-1998) disputerade 1973 vid Uppsala universitet på avhandlingen -Uppsala General Catalogue of Galaxies som är en kartläggning av galaxer (N=12 921) på den norra stjärnhimlen. Snackisen på konferensen var att den fortfarande är ett så kallat standardverk inom astronomi.
Sedan följde fjorton publikationer innan Rymdväktaren (1995) och Nyaga (1996) nådde marknaden. Rubrikerna (N=16) indikerar att Dr Nilsons tankar inte längre fokuserade fullt ut på astronomi. Genom fantiserande rörde han sig mot det existentiella i en tvärvetenskapliga anda - magisk realism.
Rymdväktaren och Nyaga påminner om Isaac Asimovs (1920-1992) stiftelsetrilogi som i sin tur inspirerats av Roms fall (~500 AD) och den efterföljande medeltiden (~500~1400 AD) som till slut ersattes av renässansen (pånyttfödelsen) i stora delar av världen.
Stiftelsetrilogin beskriver en kamp mellan två förhållningssätt - övertron på naturalism som trängde undan ett holistiskt psykologi perspektiv (vill jag minnas). Regimen (naturalismen) accepterade inte det holistiskt psykologiska perspektivet. Det blev en mörkrets tid, i analogi med medeltiden.
Men genom att mänskligheten löste ett antal gåtor kunde denna medeltid kortas ner, vilket ledde till att det holistiska perspektivet stod till slut som vinnare.
I verkligheten var det renässansen som utgjorde starten på den enastående framgång som präglat de stater som valt demokrati som grund, där konformism fick stå tillbaka för mångfald.
Till Sigtunastiftelsens hyllingskonferens hade en rad föreläsare bjudits in. Och i linje med Dr Nilsons tvärvetenskapliga ansats representerade de akademin brett, från humaniora till fysik och allt där emellan.
Jämför magisk realism:
den realistiska skildringen kryddas med drömlika, magiska, absurda och/eller övernaturliga inslag.och Elisabeth Ricord (1840):
The highest developement of the Intellect is in the power it has of combining its conceptions, so as to form creations of its own; a world within itself. This is the province of Imagination (p. 284).Eller varför inte jämföra med en allmän definition på psykets funktion - prospektion - att laborera med mentala scenarior om den framtid vi inte vet speciellt mycket om (Gallistel, 2017; Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).
Länk till källan.
Prospektion är del av något som kallas exekutiva funktioner och som inkluderar en rad mentala fuktioner som är unika för vår art: (Ardila, 2008; Diamond, 2013):
mentally playing with ideas; taking the time to think before acting; meeting novel, unanticipated challenges; resisting temptations; and staying focused. Core EFs are inhibition [response inhibition (self-control—resisting temptations and resisting acting impulsively) and interference control (selective attention and cognitive inhibition)], working memory, and cognitive flexibility (including creatively thinking “outside the box,” seeing anything from different perspectives, and quickly and flexibly adapting to changed circumstances) (Diamond, 2013).Alltså: magisk realism är inget nytt eller konstigt - snarare tvärtom! Evolutionen har anpassat människans psyke att kunna kombinera icke-relaterade begrepp - kognitiva strukturer med mening (Pringle, 2013-2016;Schacter & Addis, 2007; ; Wynn, Coolidge och Bright, 2009; Österberg, 2012).
Exempelvis renässansen är full av exempel på magisk realism, men då talar man i regel om inompersonsvariation - så kallade polymath - a person whose expertise spans a significant number of different subject areas—such a person is known to draw on complex bodies of knowledge to solve specific problems; estetik, ingenjörskonst och vetenskap blandades i en salig röra.
Någon kanske minns Isaac Newton(1642-1727) , Galileo Galilei (1564-1642) eller min egen favvis: Filippo Brunelleschi (1377-1443).
Vid 1900-talets början var begreppskombinering genom imagery på högsta modet bland forskare inom fysik, matematik och psykologi. En av dem som diskuterade begreppskombinering var [Albert] Einstein (1879-1955) som i brevväxling med matematikern Jaqcues Hardamard (1865 - 1963) beskrev mentala utflykter som nyckeln till akademisk framgång (Hadamard,1945):
The words or the language, as they are written or spoken, do not seem to play any role in my mechanism of thought. The psychical entities which seem to serve as elements in thought are certain signs and more or less clear images which can be "voluntarily" reproduced and combined. There is, of course, a certain connection between those elements and relevant logical concepts. It is also clear that the desire to arrive finally at logically connected concepts is the emotional basis of this rather vague play with the above mentioned elements. But taken from a psychological viewpoint, this combinatory play seems to be the essential feature in productive thought before there is any connection with logical construction in words or other kinds of signs which can be communicated to others (Appendix II: A Testimonial from Professor Einstein).En av talarna på hyllningskonferensen, en fysiker, valde, istället för att lyfta fram magisk realism, att berätta om sin egen besvikelse när hen som barn inte fick tag på del 2 till Tintins äventyr Månen tur och retur. Hen verkade inte vara något fan av magisk realism.
Vid lunchen valde jag att sätta mig vid samma borde som fysikern. Där fanns också en idéhistoriker med ett förflutet inom naturvetenskapen. Medan det var enkelt att resonera - utbyta idéer genom språk - med idéhistorikern, hade fysikern en annan ansats: Istället för att delta i resonerandet ondgjorde sig hen över humaniorans oförmåga att anpassa sig till naturvetenskapens och ingenjörskonstens (STEM) förträfflighet. Hen menade att humanismen var präglad av individer som styrde verksamheten utifrån sina egna särintressen till skillnad från naturvetenskapen som steg för steg samlades kring validerade teorier (eller hur!). Intrycket var dock att fysikern själv utstrålade det beteende hen ondgjorde sig över.
Är det här unikt? Sannolikt inte. Psykologen Daniel Kahneman; (den tredje icke-ekonomen att erhålla priset i ekonomi till Nobels minne, menar i en intervju i the Guardian att vår tids största problem är övertro på den egna förmågan (Shariatmadari, 2015).
Det finns åtminstone två varianter på övertro:
Dunning-Kruger effekten som innebär att man är för korkat för att förstå att man inte förstår.
Dysrationalia (Stanovich, 1993) som innebär att man inte kan tänka rationellt trots tillräcklig intelligens.
En annan aspekt är Theory of mind - att kunna sätta sig in i hur andra människor tänker.
Man måste också fråga sig om naturvetenskapen (STEM; Sciences, Technology, Engineering and Math) är viktigare än andra akademiska grenar?
Ta företaget Apple som exempel. Apple bildades på 1970-talet och efter ett antal svåra motgångar som bland annat ledde till att företaget höll på att gå i konkurs, vändes trenden i slutet av 1990-talet. Nu är företaget störst i världen på konsumentelektronik.
Vilka var kriterierna för Apples framgång?
Rent tekniskt levererar Apple produkter med lika funktioner som andra datorprodukter. Men där andra företag satsade mest på teknisk prestanda tänkte ledningen på Apple även på andra aspekter: användarvänlighet, estetik och annat som inte nödvändigtvis har med teknisk prestanda att göra men som är viktiga för användarvänlighet.
Apple legendariska ledare Steve Jobs (1956-2011) jobbade förvisso på Hewlett och Packard i sin ungdom, men för sina universitetsstudier valde han Reed College och estetiska ämnen (Isacsson, 2011). Det tongivande i Jobs ledarstil var det personalen kallade förvrängningsfält - Reality Distortion Fields:
De återkommande utmaningarna skapade förstås frustration hos företagets medarbetare. Med facit i hand vet vi att produkterna blev riktigt bra. Jobs var alltså bra på att utmana personalen på ett sätt som fick belöningssystemet att skicka dopaminsignaler till hippocampuskärnorna. Upplevelsen kallas motivation respektive nyfikenhet - man blir sugen på att att nå fram (prestation), utforska och lära nytt (Fenker & Schutze, 2008).
Magisk realism - att blanda perspektiv för att komma på nya smarta idéer (social kreativitet) kommer alltid att överträffa enfald. För att travestera på Uppsala universitets devis: Tänka rätt är bra ibland, tänka fritt är störst".
Epilog. 1950 publicerade psykologen JP Guilford (1897–1988);Creativity. I den beskriver han ingenjörers (STEM:are) oförmåga att tänka utanför 'boxen' liksom humanisters förmåga för detsamma.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland)
Man måste också fråga sig om naturvetenskapen (STEM; Sciences, Technology, Engineering and Math) är viktigare än andra akademiska grenar?
Ta företaget Apple som exempel. Apple bildades på 1970-talet och efter ett antal svåra motgångar som bland annat ledde till att företaget höll på att gå i konkurs, vändes trenden i slutet av 1990-talet. Nu är företaget störst i världen på konsumentelektronik.
Vilka var kriterierna för Apples framgång?
Rent tekniskt levererar Apple produkter med lika funktioner som andra datorprodukter. Men där andra företag satsade mest på teknisk prestanda tänkte ledningen på Apple även på andra aspekter: användarvänlighet, estetik och annat som inte nödvändigtvis har med teknisk prestanda att göra men som är viktiga för användarvänlighet.
Apple legendariska ledare Steve Jobs (1956-2011) jobbade förvisso på Hewlett och Packard i sin ungdom, men för sina universitetsstudier valde han Reed College och estetiska ämnen (Isacsson, 2011). Det tongivande i Jobs ledarstil var det personalen kallade förvrängningsfält - Reality Distortion Fields:
a term used by Bud Tribble at Apple Computer in 1981, to describe company co-founder Steve Jobs's charisma and its effects on the developers working on the Macintosh project. Tribble said that the term came from Star Trek. In the Menagerie episode, it was used to describe how the aliens created their own new world through mental forceTermen var lånad från Stark Trek och beskriver Jobs förmåga att föreslå saker som ingen tidigare hade lyckats genomföra - konkret utmaning. Det för tankarna till magisk realism men även till utmanande målbilder och målstyrning (Locke & Latham, 2002) och Episodic future thinking - en projektion in i framtiden som avviker från det man redan har kännedom om (Atance och O'Neill, 2001, 2005).
De återkommande utmaningarna skapade förstås frustration hos företagets medarbetare. Med facit i hand vet vi att produkterna blev riktigt bra. Jobs var alltså bra på att utmana personalen på ett sätt som fick belöningssystemet att skicka dopaminsignaler till hippocampuskärnorna. Upplevelsen kallas motivation respektive nyfikenhet - man blir sugen på att att nå fram (prestation), utforska och lära nytt (Fenker & Schutze, 2008).
Magisk realism - att blanda perspektiv för att komma på nya smarta idéer (social kreativitet) kommer alltid att överträffa enfald. För att travestera på Uppsala universitets devis: Tänka rätt är bra ibland, tänka fritt är störst".
Epilog. 1950 publicerade psykologen JP Guilford (1897–1988);Creativity. I den beskriver han ingenjörers (STEM:are) oförmåga att tänka utanför 'boxen' liksom humanisters förmåga för detsamma.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland)
No comments:
Post a Comment