Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Vad händer på en arbetsplats, i ett hem eller i ett nätverk när inte alla drar åt samma håll?
Den här frågan grubblar nog de flesta på från tid till annan.
Efter många år som performance-coach och utbildningsansvarig inom idrottsrörelsen hade jag förmånen att bli rekryterad att doktorera (2002 – 2003). Det i sin tur ledde till att jag blev expert-lektor vid en rad högskolor i Sverige (n=10) samt Helsingfors universitet (2004 – 2018). Till det senare blev jag även rekryterad att bli forskningsledare (2018 – 2021; 2022). Min coaching för exekutiva chefer efterfrågades av verkställande direktörer och koncernchefer. Det är svårt att inte vara nöjd.
Fundamenta inom organisationsforskning: för att undvika bekräftelse-bias, att man genomgående tillämpar samma teori eller letar efter teorier som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971) och dogma, är det viktigt att bejaka entrainment – rytmisk synkronisering av beteende – the Dance of conversation (Borrie, 2017; Wynn and Borrie, 2022), resonerande – tala utan att vinna (Karadzhov et al. 2024; Pinker, 2011; Borgström, 2023; Strudwicke et al. 2023) och heterodoxy – åsiktsdivergens (Heterodox Academy, 2018). Tillsammans gynnar det arbetsklimatet vilket i sin tur gynnar organisationers produktivitet, lärande och kreativitet för problemlösning och innovation (Ekvall, 1996; Österberg, 2012; Österberg, 2021). Detta vill alla ledare som strävar efter framgång ha.
När projektet började löpa mot sitt slut ville finansiären att jag skulle fortsätta forska ytterligare tre (3) år och allokerade för ändamålet 400 000 euro. Det motsvarar ~475 000 euro i dagens penningvärde.
Detta meddelades till dekanen för den fakultet jag jobbade på (november, 2020). Hens reaktion var att kalla till ett möte som skulle hållas två månader senare, dvs. någon gång 19 – 21 januari 2021.
Som del av mitt forskningsprojekt hade jag anmält mig till en konferens för att tala om hur toppforskare blir utfrysta för att de hade “fel” slutsatser.
På grund av Sars-Cov (2) viruset och de politiska reaktioner som följde, sköts konferensen fram 1 år till augusti 2022 (se Österberg, 2022 nedan).
Inte visste jag eller mina finansiärer att jag skulle bli en av de drabbade.
Det första tecknet kom tidigt en lördags morgon. Klockan visade att mailet sänts 07.25 vilket indikerar att avsändaren gått upp riktigt tidigt för att skriva mailet. Texten saknar resonerande och acceptans för heterodoxy. Det är skrivet på ett dogmatiskt sätt av någon som vill vinna argumentationen.
From: Sumelius, John H Sent: den 2 januari 2021 07:25 To: Österberg, Peter Subject: Diskussion om våra olika uppfattningar om klimatförändringenNotera den dogmatiska tonen i texten och slutets insinuationer om det psykologiska fenomenet bekräftelse-bias. Avsändaren – John Sumelius – var tidigare professor i jordbruksekonomi och saknar kunskap om psykologi. John var också den som 2007 rekryterade mig till Helsingfors universitet, arbetade aktivts för att ordna finansiering för mina kommande besök (2013 – 2018) och som var del av rekryteringen av mig som forskningsledare.
Hej Peter,
Du har ett tag sagt att vi borde diskutera mera. Nu när jag har lite mera tid återkommer jag därför till vår tidigare diskussion om inverkan av djurhushållningen på klimatgaser och miljö.
Enkelt uttryckt är det ju så att många personer förenklar sakerna åt ett håll eller ett annat, och det är ett problem. I grunden har jag en annan uppfattning än du när det gäller effekterna av djurhushållning och diet på utsläppen av växthusgaser. Men det är ju via diskussion man kommer vidare.
Jag skall kort motivera min uppfattning och hänvisar här till två ganska färska artiklarna som belyser detta; 1) Smith et al 2019 i Global Change Biology och 2) Alexander et al 2019 i Global Environmental Change. Min avsikt är således att artikulera min egen syn på saken med hänvisning till dessa artiklar (se bifogade filer).
Jag har valt Smith et al för att den är en omfattande litteraturundersökning där man jämfört 40 olika åtgärder för att minska på utsläppen av växthusgaser, markförstöring, ökenspridning och livsmedelssäkerhet. De 23 författarna från olika universitet och forskningsanstalter (bl.a. en lantbruksekonom Ephraim Nkonya från IFPRI i Washington DC som jag haft kontakt med och som samarbetat med min tidigare doktorand AFD Tuulikki Parviainen) har gjort en omfattande litteraturundersökning dör man jämfört olika undersökningar av 40 olika åtgärder för att globalt minska på utsläppen av växthusgaser, markförstöring, ökenspridning och livsmedelssäkerhet. Det är således inte primärforskning utan en litteratursammanställning av undersökningar om detta. tabell 17 på s 29 sammanfattar resultaten. Artikeln av Smith et al. 2019 visar att endast 9 åtgärder av de 40 olika har en stor eller mellanstor effekt på alla fyra områden och en av dem är en ändring av dieten och en minskning av livsmedelssvinnet. En omändring av dieten globalt har enligt författarna stora effekter på utsläppen av växthusgaser, markförstöring, ökenspridning och livsmedelssäkerheten.
För att citera dem
p. 11 ” Dietary change and waste reduction can provide large benefits for mitigation, with potentials of 0.7–8 Gt CO2eq/year for dietary change and 0.7–4.5 Gt CO2eq/year for food waste reduction (Aleksandrowicz, Green, Joy, Smith, & Haines, 2016; Bajželj et al., 2014; Dickie et al., 2014; Hawken, 2017; Hedenus, Wirsenius, & Johansson, 2014; Herrero et al., 2016; Popp, Lotze-Campen, & Bodirsky, 2010; Smith et al., 2013; Springmann et al., 2016; Stehfest et al., 2009; Tilman & Clark, 2014)”.
Vidare:
p 12… “Given that global CO2 emissions in 2017 were 37 Gt CO2eq,…”
Beroende på vilken estimat man använder skulle således minskningen av växthusgaser globalt vara ca mellan 2%-12% av det totala utsläppet av växthusgaser år 2017 om man ändrade dieten. Sedan har vi effekterna på reducerad markförstöring, ökenspridning och livsmedelssäkert som också de är avsevärda.
En ökning i produktiviteten av livsmedelsproduktion var dock ännu effektivare att minska utsläppet av växthusgaser (p 4) :”For example, yield improvement has been estimated to have contributed to emissions' savings of >13 Gt CO2eq/year since 1961 (Burney et al.,2010; Table 5)”.
Den andra artikeln av Alexander et al 2019 i Global Environmental Change ”Transforming agricultural land use through marginal gains in the food system” utgår från 29 olika åtgärder i tre olika grupper (1. ökade effektivitet i produktionen t ex genom växtförädling,2 minskat matsvinn och 3 förändrade matvanor) och de marginella förändringarna av dessa 29 åtgärder applicerat globalt. Marginell ökning innebär en ca 1%-5% ökning av de 29 åtgärderna och i ändrade matvanor ingår t.ex. en 3 % minskad köttkonsumtion, 2% ökad vegetarianism och en 1% ökad vegankonsumtion (tre av de 29 åtgärderna). I artikeln räknas ut hur mycket minder mark som behöver utnyttjas för lantbruksproduktion globalt och per capita (se figur 1 a och b). I artikeln uppskattas hur mycket mindre areal de totalt 4884 Mmllioner ha som globalt används för lantbruksproduktion det skulle behövas. Ur figur 4 framgår de enskilda effekterna av de olika åtgärderna och en minskad köttkonsumtion har en betydligt större inverkan än många av de andar åtgärderna.
Min slutsats: medan enskilda åtgärder kan verka ha en liten inverkan på de globala växthusutsläppen kan de sammantagna åtgärderna ha en stor effekt. Utmaningen vi står inför att minska utsläppen av växthusgaser är så stora att många förändringar behövs, både förbättrad effektivitet men en minskad köttkonsumtion i de industrialiserade länderna.
Nu till den andra sidan av saken där vår uppfattning kanske inte skiljer sig så mycket. Det är en stark förenkling att all köttkonsumtion skulle vara skadlig. Som vi vet existerar det en avsevärd variation ifråga om effektivitet och miljöeffekter i världen. Idisslarna utnyttjar vallväxter vilka människor inte kan utnyttja utan dem. Naturliga betesmarker går inte att utnyttja utan och en omvandling av dessa till odlingsmark kan ha negativa effekter både beträffande växthusgaser och marskförstörelse. Många djur kan tillgodogöra sig avfall och restprodukter som inte annars kan utnyttjas. Som vi tidigare konstaterat skulle en ökning av animaliska produkter i många fattiga länder leda till en näringsmässig förbättring. Detta påpekas t ex av Godfray et al 2010 (p 816) i artikeln som jag också här bifogar. Dessutom kan jag tillägga att i artikeln av Smith et al 2019 har ”Improved livestock management” en stor inverkan på livsmedelssäkerheten (förbättrar den således i de fattiga länderna t ex i Afrika och Asien).
Inte desto mindre borde man inte heller förenkla åt andra hållet att djurhållningens klimateffekter är små och obetydliga speciellt i de rikare länderna. Vi behöver väldigt många förändringar i många sammanhang, både beträffande produktion och konsumtion.
Beträffande metanets kretslopp som du ofta hänvisar till har det kort beskrivits på s 24 i Elin Röös publikation från SLU. I denna skrift så frågade Elin Röös
”Kan klimatpåverkan som orsakas av utsläpp av växthusgaser från produktionssystem med idisslande djur, till exempel kor, får och getter, kompenseras av kolinlagring i betesmarker och på åkermark där djurens foder odlas?
Det kortfattade svaret är:
■ På global och nationell (svensk) nivå är svaret ganska entydigt nej.
■ Vad gäller enskilda produktionssystem är det korta
svaret ja under vissa förutsättningar och under enviss tidsperiod.”
Summa Sumarum
Jag har funderat en hel del om och hur det skulle vara möjligt att fortsätta ditt projekt finansierat av jordfonden. Vi har ju olika uppfattningar om jordbrukets inverkan på klimatförändringen och det gör inte saken helt lätt. Beträffande din egen forskning skulle det vara nödvändigt att publicera i referensgranskade journaler för att göra din forskning tillförlitlig och fri från ”conformation bias”.
Hur kunde vi gå vidare? Jag tror själv att det finländska (eller andra länders) jordbruket inte vinner på att gräva ner sig i skyttegravar utan är berett att ställa om sig. Du har nämnt regenerativt jordbruk som en möjlighet. Det är väl ganska nära det man kallar klimatsmart jordbruk (Climate-Smart-Agriculture). Men som sagt, jag är osäker om och hur vi kan gå vidare med så olika uppfattningar.
Vad hade hänt?
Vi minns Max Plancks (1858 – 1947) berömda devis: akademin utvecklas en begravning i taget (en förenkling från hans biografi (översatt 1950).
Några veckor senare skedde det av dekanen utlysta mötet. Förutom Sumelius deltog HR-representanten och avdelningsföreståndaren med ansvar för ekonomi och personaladministration (prefekten). Efter mötet talade jag med alla tre, dock var för sig.
HR-representanten var likgiltig (hen gillade inte svenskspråkiga eller svenskar, en inte helt ovanlig attityd bland Finländare). Prefekten talade nedlåtande om min forskning och var på det hela taget fientlig och rätt hotfull. Sumelius var vit i ansiktet och hade svårt att hitta ord.
Mötena, där jag var i beroendeställning, saknade entrainment, resonerande och heterodoxy. Istället präglades det av desentrainering som uppstår när talare avsiktligt eller oavsiktligt rör sig bort från från det rytmiska resonerandet till förmån för argumenterande/polemik och dogma. Alla organisationsforskare vet vad det innebär.
Jag kontaktade rektorn för Helsingfors universitet, Jari Niemälä (1957 – 2022).
Vi hade lärt känna varandra 2018 i samband med ett möte på universitets Tänkarhörna. Entrainment uppstod direkt. Därefter hade vi återkommande informella utbyten där vi resonerade om ditten och datten.
Jag frågade om Jari kunde ta en titt på min forskningssammanställning och säga vad han tyckte. (Några månader senare publicerade jag sammanställningen på min forskarblogg (Österberg, 2021))
Jari återkom efter några dagar och konstaterade att jag var en av toppforskarna på universitet.
När jag berättade om dekanens beslut och de tre:s beteende svarade Jari: – ja ska tala med hen.
När Jari återkom sa han om dekanen: – hen vill gärna hjälpa dig, men just nu har du inga forskningspengar.
Pengarna, 400 000 euro, som skulle räcka till ytterligare tre (3) år drogs tillbaka från finansiären och jag hamnande utanför det akademiska miljö som flera gånger rekryterat mig på grund av min expertis. Men som sagt, jag var inte ensam om den erfarenhet (se Österberg, 2022 nedan).
24 februari 2021 skrev Sumelius följande i en insändare i Hufvudstadsbladet:
“Vi kommer inte ifrån att jordens bärkraft inte håller för en ökande köttkonsumtion … Vi kan inte förneka att klimatgaser uppstår av köttproduktionen och således indirekt av konsumtionen av rött kött” (Sumelius, 2021)Jag informerade den nya rektorn, Sari Lindblom, liksom kanslern, Kaarle Hämeri, om dekanens beteende. Hen hade ju stoppat en toppforskares karriär, vilket de flesta jag talat med tycker är korkat och lite 'halvkriminellt'. Det torde också vara dåligt för ett lärosäte. Båda valde att ignorera det hela.
Jag fortsatte dock fullfölja mina åtaganden. Genom mitt internationella forskarnätverk blev jag som enda forskare från Helsingfors universitet inbjuden att föreläsa om min forskning:
- 27 Augusti 2021. Verghese Kurien Centre of Excellence, Inst of Rural Man Anand, India på temat What's the future of agriculture? the case for entrepreneurial thinking (27 Augusti 2021). Föreläsningen skedde via zoom och sågs >1000 forskare med kopplingar till jordbruk och matproduktion.
-
15 oktober 2021. 'Why do people hate agriculture'? IDF Global Dairy Conference. Copenhagen, Denmark. Länk till presentationen.
- 17 december 2021. Why do people hate agriculture?. Presentation, Aristoteles University, Thessaloniki. Via zoom.
- Psykets funktioner – Ett neuropsykologiskt perspektiv
- Mentala fallgropar – ett socialpsykologiskt perspektiv
- Faktorer som påverkar rationellt entreprenöriellt tänkande – ett
psykologiskt perspektiv
- Klimat och det moderna livets uppkomst – ett kronostratigrafiskt
perspektiv
- Människans ursprung – ett biologiskt antropologiskt perspektiv
- Epipaleolitikum, Holocen och jordbruksrevolutionen
- Näring.
Jag fortsatte dock fullfölja mina åtaganden.
-
23 – 26. Augusti 2022. Is academic leadership really independent from academic management? Nordic Academy of Management, 26th Biennial NFF Conference, Örebro university, Sweden (Österberg, 2022).
- 18 november 2022. Den positiva storyn om jordbruket. Bondebåten mellan Vasa – Umeå. Länk till presentation.
Med det verkade bara vara toppen på ett isberg. Mellan 2020 – dags dato har jag samlat observationer från ett otal konferenser jag deltagit i Helsingfors. Resultat. 18 rapporteringar som visar att Finland har betydande utmaningar, från hem-, skola och arbetsmiljö till nationalekonomi (Österberg, 2025).
Nyligen gick Sumelius i pension. Dekanen hade i vad som liknar Sovjetisk anda lovat honom en kontorsplats om han stöttade henne för en tredje period.
Notera. Det är samma dekan som stoppade min forskning.
Paradoxalt verkar det som han fått min gamla kontorsplats.
Dock misslyckades dekanens övertyga personalen att hen borde vara kvar. De valde istället en annan person att leda fakultetens administration.
Därefter hände något märkligt. Sumelius, som 2007 rekryterade mig som expert-lektor till Helsingfors universitet, jobbat för att ordna finansiering för mina kommande besök (2013 – 2018) och som jag haft en vänskaplig kontakt med fram till 2021, avfriendade mig på Facebook.
Blev han av med kontorsplatsen nu när den dekanen inte fick fortsätta?
Varför händer detta?
Psykologisk forskning visar att vår art lätt faller offer för bekräftelse-bias (Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
Det betyder, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).
Man kan överkomma bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia genom det jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Det inkluderar:
- Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
- Numeracy (Brooks och Pui, 2010), som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).
- Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).
Slutsats. Jag rekryterades att bli forskare, expert-lektor vid flera lärosäten inklusive Helsingfors universitet dit jag också rekryterades att bli forskningsledare. På grund av slutsatserna i min forskning stoppade dekanen mig från att fortsätta forska. Paradoxalt konstaterade dåvarande rektor att jag var en av toppforskarna. Jag var inte den enda forskare som drabbats. Media rapporterade sedan om förtryckt yttrandefrihet och forskningskollaps vid lärosätet. Dekanen fick själv nej när hen kandiderade till ytterligare en period. I den vevan bröt personen som en gång tog på till Helsingfors kontakten med mig. Förmodligen berodde detta på samma bekäftelse-bias som han försökte smeta på mig.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment