Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Under de senaste två veckorna har mainstream media svämmat över av utspel om mat och feminism på Facebook. Och eftersom jag är lite påläst och EU premierar akademisk yttrandefrihet, passade jag på att fullfölja den så kallade tredje uppgiften.
Bakgrunden är att jag är forskningspsykolog, speciellt experimentell emotionspsykologi (Österberg, 2001), socialpsykologi – hur föräldrarelationer påverkar barns exekutiva funktioner (Österberg, 2004 a) och arbets– och organisationspsykologi – jag konstruerade en ledarstil som påverkar social kreativitet för problemlösning och innovation (Österberg, 2004 b, 2012). (Jag har även tre examina i företagsekonomi: marknadsanalys (IHM) – Fil mag, det sistnämnda innehåller en kvantitativ modell om lärande inom organisationer (Österberg, 2002).
Den tredje uppgiften handlar om att föra ut kunskap till folket. Det sker via språket (Everett, 2017; Pinker, 2010). Men vår art har en intuitiv impuls att argumentera – tala för att vinna (Mercier och Sperber, 2011). Det kan också inkludera polemik – verbalt krig, vilket kan inkludera invektiv. Men upplysningssamhället bygger på resonerande – att tala utan att vinna (Borgström, 2023; Pinker, 2011).
Ett av fallen handlade om Malmöpågen Hampus. Han identifierar sig som feminist och tog sig med den utgångspunkten för att avslöja mansrörelsen. Istället fick Hampus lära sig att det är bra att vara man (lite från höften).
Länk till källan.
Feminism har sitt ursprung i marxismen (kommunismen), en ideologi som tar avstamp i Marx och Engels idé om proletära diktaturer; arbetare skulle använda våld för att genomföra statskupper. Det kanske mest kända exemplet är Vladimir Lenin (1870 – 1924) som tillsammans med ~8500 Bolsjeviker störtade Rysslands åtta månader unga demokrati (Skott, 2001). Under 7 år lyckades Lenin och hans anhang ta livet av ~11 miljoner människor (Ryssar).
Så här skriver Chat Gpt om marxism och feminism:
Således löd min första kommentar som följer:
Det väckte lusten hos publikum att börja hamra på tangentborden. Och som jag ser det använde majoriteten INTE resonerande, utan mest argumenterande och en skvätt polemik.
Någonstans har jag tydligen nämnt begreppet exekutiva funktioner, vilket är rimligt eftersom jag tenderar att skriva om det. Men då hände något överraskande. Hedvig Söderlund, professor i kognitiv psykologi och neurovetenskap, publicerade följande kommentar:
Det är ju kul när andra akademiker bidrar till diskursen, men innehållet i texten var, i mina ögon, förvånande.
När jag kollade fanns det en Hedvig Söderlund som innehar en [adjungerad] professur vid Luleå tekniska högskola.
Dr Söderlund har följande bioscetch på sin hemsida:
Länk till källan.
Det verkar som att vi delar intresse och kompetens, vilket är grunden för en intressant diskussion.
Men, är Dr. Söderlunds påstående att exekutiva funktioner enbart handlar om semantiskt minne korrekt?
Så här sammanfattar jag minne:
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera intentioner och scenarior om hur man når dit, framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet är deklarativt eller icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Deklarativt minne delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt/autobiografiskt.
- Semantiskt minne hanterar fakta: 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrikeoch så vidare och är stabilt över tid (ScienceDirect).
- Personlikt semantiskt minne, som inkluderar autobiografiskt minne av upprepade personliga händelser (Renoult et al. 2016, p. 24; Renoult et al. 2012; the Memory Illusion; Szpunar et al. 2014).
- Autobiografiskt minne börjar formas runt 5-6 ålder och är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör händelser som vi varit del av. När vi ska minnas händelser, då hämtas inte en kopia av minnet. Istället konstrueras en sekvens av eventet som passar den aktuella situationen (Schacter och Addis, 2007). Episodminnet är oxå sårbart för memory Hacking (Shaw, 2016).
- two closely related but different executive function abilities: (1) “metacognitive executive functions”: problem solving, planning, concept formation, strategy development and implementation, controlling attention, working memory, and the like; that is, executive functions as they are usually understood in contemporary neuroscience; and (2) “emotional/motivational executive functions”: coordinating cognition and emotion/motivation (that is, fulfilling biological needs according to some existing conditions) (Ardila, 2008).
- Executive functions (EFs) make possible mentally playing with ideas; taking the time to think before acting; meeting novel, unanticipated challenges; resisting temptations; and staying focused. Core EFs are inhibition [response inhibition (self-control—resisting temptations and resisting acting impulsively) and interference control (selective attention and cognitive inhibition)], working memory, and cognitive flexibility (including creatively thinking “outside the box,” seeing anything from different perspectives, and quickly and flexibly adapting to changed circumstances). The developmental progression and representative measures of each are discussed (Diamond, 2013).
Hur kan det gå så här snett – att en person som promoverats till professor i psykologi och neurovetenskap inte förstår ämnet?
En del av förklaringen är bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
En andra del är marxistisk feminism som gett upphov till diversity, Equity och Inclusion (DEI), att rekrytering ska ske på basis av affirmativt agerande (kvotering), speciellt personer som inte är män.
2015 uppmärksammades Luleå tekniska högskola för att ha åsidosatt den meritokratiska rekryteringen till förmån för DEI.
Länk till källan.
Med tanke på Dr Söderlunds kommentar, verkar det stå bortom allt rimligt tvivel att hon är en av dem som rekryterats på basis av DEI/Marxistisk feminism.
Läs om fler fall av diskriminering som funktion av DEI/marxistisk feminism:
Österberg (2019). Unconscious Bias, Seminar at Vik Campus: Are we biased against biases?
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter







No comments:
Post a Comment