Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Kalle Silfverberg, chefredaktör för Hufvudstadsbladet, släpper åter loss poesitävlingar:
Sunborg Lindgrens källa är en grekisk professor i nationalekonomi vid namn Yanis Vaoufakis som har:
“skrivit mängder med böcker och akademiska texter och som nu har skrivit om de kvinnor som formade honom och som lärde honom att stå upp mot mörka krafter som fascism och totalism” .. “Yanis säger att männen förtrycker inte är några vinnare. Alla som kränker, skadar och dödar andra på grund av kön, ras religion och sexuell läggning blir aldrig fria och lyckliga” ... “Män som inte kan respektera kvinnor blir ensamma i sina äktenskap, män som inte tar ansvar och lever nära sina barn blir ensamma i sina familjer och män som inte kan tala och visa känsor blir ensamma i sina vänrelationer”.Enligt Sundblom Lindberg hävdar Dr. Vaoufakis att hatet mot kvinnor ökat och han har ett årtal: 2008. På det nämns YouTube, porr, “big tech”, kommersialism, reglering av internet och tankar på demokratins undergång.
Sedan kommer ett hopp till påståendet att vårdkostnaden för våldet mot kvinnor är 150 miljoner euro. Eposet slutar i tomma intet.
Länk till källan.
Varför händer detta?
Psykologisk forskning visar att vår art lätt faller offer för bekräftelse-bias (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), “naturlig dumhet” (Kahneman och Tversky, 1972 – 1977) och/eller dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
Det betyder, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).
Man kan överkomma bekräftelse-bias, “naturlig dumhet” och dysrationalia genom det jag kallar Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021). Det inkluderar:
- Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
-
Numeracy (Brooks och Pui, 2010), som lägger grunden för instrumentellt och epistemiskt rationellt tänkande (Stanovich, 2011, 2016).
- Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).
- Minnet är inte till för att forma associationer utan för att simulera intentioner och scenarior om hur man når dit, framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Gallister, 2017; Kaku, 2014).
- Minnet är deklarativt eller icke-deklarativt (Graf och Schacter, 1985; Squire och Zola, 1996).
- Deklarativt minne delas i semantiskt, episodiskt och personligt semantiskt/autobiografiskt.
- Semantiskt minne hanterar fakta: 2+2=4, Paris är huvudstad i Frankrikeoch så vidare och är stabilt över tid (ScienceDirect).
-
Personlikt semantiskt minne, som inkluderar autobiografiskt minne av upprepade personliga händelser (Renoult et al. 2016, p. 24; Renoult et al. 2012; the Memory Illusion; Szpunar et al. 2014).
- Autobiografiskt minne börjar formas runt 5-6 ålder ochg är sårbart för memory hacking (Fivush och Graci, 2017; Nelson och Fivush, 2004; Shaw, 2016).
- Episodiskt minne rör handelser som vi varit del av. När vi ska minnas händelser, då hämtas inte en kopia av minnet. Istället konstrukeras en sekvens av eventet som passar den aktuella (Schacter och Addis, 2007), and is vulnerable to memory hacking (Shaw, 2016).
- Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995,; Hyde, 2005) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. I Finland är det känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.
I Finland har följande rapporterats:
- Finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i nära relationer) (Helsingforspolisen, april, 2022).
-
Våren 2022 mördade en mamma barnet. Hon hade fått hjälp av socialtjänsten i Helsingfors att isolera sig med barnen
-
Några månder senare försökte en mamma i Borgå att mörda sitt femårig barn. Socialtjänsten kände sannolikt till hennes relationsaggressivitet, ty, de ringde polisen.
- 40 % av finska skolbarn är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlandet, Bensow, november, 2023).
Slutsats. Sundborn Lindberg epos är rörigt; det verkar som att hon har dålig koll. Nationalekonomens minne av sin barndom är osannolikt. Detsamma gäller påståendena om våld i nära relationer. I Finland är kvinnors våld i nära relationer den stora utmaningen.
Läs mer om kvinnors våld i nära relationer:
Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=123), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)
Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=127) – en lista med historiska och aktuella händelser
Anthology of cases where interactions between (1) women's mental challenges, likely Borderline Personality Disorder, (2) social service personnel's aggression towards fathers, and (3) court personnel's application of the maternal presumption lead to children's emotional and social adjustment and cognitive development being hampered
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment