'Att stirra sig blind på detaljer' (Laurén, HBL). En kommentar

Hufvudstadsbladets Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén, med specialisering på statskunskap, har enligt egen utsaga mot bättre vetande kört rätt in i dimman, men sedan, av vad som närmast kan liknas vid slumpen, tagit sig ur igen. Uppgifterna kommer från hennes egen krönika - Att stirra sig blind på detaljer. Vi lever i den bästa av tiden. Klimat är ett systemkomplex där spårgaser rör sig cyklisk mellan fem sfärer. När Laurén tittar ut i dimman hävdar hon att hon inget ser. Ändå kan hon drista sig till uttalanden och saker hon sannolikt inte har speciellt mycket kunskap om. 10 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Hufvudstadsbladets Rysslandskorrespondent Anna-Lena Laurén, med specialisering på statskunskap, har enligt egen utsaga mot bättre vetande kört rätt in i dimman, men sedan, av vad som närmast kan liknas vid slumpen, tagit sig ur igen. Uppgifterna kommer från hennes egen krönika:

Länk till källan

Krönikan handlar egentligen inte om Lauréns priviligierade liv, att kunna starta morgonen från landstället på kobben ute i skärgården efter att ha läst tidningen i 'paddan', utan om andra - så kallade optimister:

“Vår grundläggande optimism är en orsak till att vidden av klimatförändringen gick upp för oss så sent. Själv kommer jag ihåg domedagsprofetiorna från min barndom om ozonskiktet. Det skulle gå åt skogen – men det åtgärdades ju. Diskussionen om säldöden och de sura regnen, om havsörnarna som nästan utrotades”.

Enligt statsvetaren och journalisten Laurén är vår grundläggande optimism en orsak till att vidden av 'klimatförändringen' (notera singularis) gick upp för oss så sent.

Jag vet inte hur länge Laurén suttit på skäret och stirrat ut över havet innan denna formulering formades i hennes sinne (prefrontala kortex), men utspelet väcker associationer i mitt eget sinne.

På 1300 - talet bodde en flicka i en byn Finsta, Sjuhundra härad, Atanht (senare Attundaland), Upplands landsaga, i Svitjod, 20 km väster om Telgium (1298) på västra sidan av Östersjön (jag befinner mig i skrivande stund i Helsingfors). På den här tiden var i stort sett alla fattiga. Och de som inte var fattiga hade inte tillgång till de moderna faciliteter vi idag tar för givet. Östersjön, inklusive Bottniska viken, var ett svenskt innanhav där handeln, som är grunden för välfärdsutveckling, var strikt reglerad.

Läs:Havets hjältar - fem modiga lotsar och båtsmän från Roslagen räddar livet på 9 finländska sjömän

Flickan hade också ett privilegierat liv och kunde därmed, precis som Laurén på skäret, unna sig förmånen att fundera över ditten och datten. På gården, intill mangårdsbyggnaden, fanns några större stenblock. Med fantasins hjälp kunde dessa bli en grotta. Min Elizabeth Ricord (1840):

“Intellektets högsta utveckling ligger i kraften som den har att kombinera sina föreställningar för att bilda egna skapelser; en värld inom sig själv. Detta är fantasins provins” (s, 284).

Där, i 'grottan', brukade flickan, precis som de flesta barn nu för tiden har möjlighet att göra, sitta och fantisera. Flickans tankar verkar ha kretsat kring idéer som anlänt Svitjod söderifrån bara några hundra år tidigare och som dominerade undervisningen för de få som fick utbildning. Därför handlade flickans fantasier om bot och bättring ur ett religiöst perspektiv.

Flickan växte upp med sannolika depressionsproblem. Och trots att hon som få andra fick se världen och leva livet i Italien kom de negativa tankarna som präglat hennes uppväxt att dominera hennes liv. Det hindrade inte katolska kyrkan från att efter hennes död kanonisera henne till helgon. Hon blev Heliga Birgitta (1303 - 1373).

En annan dysterkvist var Michel de Nostredame (1503 – 1566). Med dåtidens mått var han läkare. Exakt vad det innebar är svårt att utreda, men de flesta är nog överens om att det bästa sättet att bibehålla hälsan var att undvika ett besök på 'akuten'. Nostradamus var även astrolog och orakel - en polymath.

Han hade tvingats lämna universitetet i Avignon på grund av pesten. Han drabbades av ytterligare en pest som tog livet av hans fru och deras två barn. Och trots att han bildade ny familj är det sannolikt att han aldrig hämtade han sig från det traumat.

1555 - 58 publicerade Nostradamus profetior i diktform (n~900). Enligt bedömare utgör profetiorna omskrivningar av antika texter, inklusive från bibeln med löften om världens undergång. Domedagsprofetiorna var således inte nya men Nostradamus skrev på folkets språk, i det här fallet franska. Därför fick texterna spridning.

På 1950 - talet påstod hemmafrun Dorothy Martin (1900 - 1992) att hon fått ett radiomeddelande från planeten Clarion om en stundande syndaflod. Bara de som följde hennes råd skulle klara sig. 25 personer beslöt därför att sälja sin tillhörigheter, avlägsna alla metallföremål från sina kläder och följa Mrs. Martin till en grotta. Där skulle de vänta på ett rymdskepp som skulle rädda dem från syndafloden (Festinger, Riecken och Schacter (1956/2008).

Under det svenska riksdagsvalet dök ett barn upp utanför riksdagshuset beläget på Helgeandsholmen i centrala Stockholm. Barnets budskap var en mix av det ovan nämnda. Det nya var att hen ville att andra barn borde skolka från skolan - den institution som instiftats för att motverka analfabetism och okunnighet - varje fredag. Enligt barnet skulle detta gynna klimatet. Höjda havsnivåer nämndes traditionsenligt i domedagsprofetian. 

Rationellt tänkande bygger på Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp. Att skolka varje fredag innebär att missa 20 % av undervisningen.

Lästips: "Perception versus facts" Is School Strike for Climate just another Doomsday Prophecy? (UH)

Barnets mentor, Pär Holmgren, har en bakgrund som väderpresentatör och enligt den svenska tabloiden Expressen har hen hyst misstro mot demokratin och gjort märkliga uttalanden om detsamma. Under samma val stöttade mentorn den forne marxist-leninisten Gudrun Schymans valkampanj. Den 11 juni 1989 sa Schyman enligt TT följande:

“- Kommunismen har inte gått in i en avgörande kris. Det är snarare tvärtom när man ser på utvecklingen i Östeuropa. Den kraft som utvecklas där är hoppingivande” [SIC].

Parallellt kandiderade Holmgren även till Europaparlamentet för Miljöpartiet.

Läs: "Perception versus facts". Climate Psychology and Progressofobics

Samtliga utspel verkar ha en gemensam variationskälla (common source of variation). Och mycket riktigt, bibeln beskriver en liknande berättelse där Noa bygger en farkost för att rädda utvalda från den flod som förväntas utplåna världen. Men den som författade berättelsen om Noa gjorde själv en omskrivning från Gilgamesheposet där Utnapishtim fick just det uppdraget av Enki (en tidigare gud).

Se Irving Finkel: The Ark Before Noah: A Great Adventure.

Det sägs att alla kulturer runt om i världen har liknande berättelser nedtecknade.

Men vad är källan till dessa domedagsscenarion?

Det har förekommit översvämningar som kan tolkas som syndafloder. För 14 700 - 13 500 år sedan 'reste sig havet' genom något som kallas Meltwater pulse 1A. Havsnivåerna steg 16 - 25 meter, eller 4-6 centimeter per år under en period av 4-500 år. Precis som namnet antyder följdes 1A av Meltwater pulse 1B (11 500 - 11 200 före nutid) och Meltwater pulse 1C (8200 - 7600 år före nutid). MW 1B, C bildar tillsammans Early Holocene sea level rise. Senare följde MWP 2. Sammantaget steg haven över 100 meter.

Figure 2. Fleming et al. 1998, Fleming 2000, and Milne et al. 2005 (Wikipedia).

Det sägs att det är dessa dramatiska händelser som ligger bakom uppteckningar om Utnapishtim, Noa och kommande domedagsprofeter.

Havsnivåhöjningarna skedde dels under en period som kallas Epipaleolitikum som startade för ca 20 000 år sedan, dvs. vid det senaste  köldknäppen alldeles i slutet av Pleistocen (2,58 - 0,0116 Mya) som inkluderar flera istider, dels under den aktuella epoken Holocen (11 600 år före nutid - ).

Det var under Epipaleolitikum som våra förfäder började bosätta sig, baka bröd och brygga öl (Arranz-Otaegui et al. 2018; Hodder, 2018; Liu et al. 2018).

Väljer man att lyfta blicken ser man att Holocen och Pleistocen utgör två av flera (7) så kallade epoker under Kenozoikum (66 miljoner år- ;Cohen et al. 2013/2020) som introducerades efter att en komet eller asteroid slagit ner i det som i dag kallas Mexikanska gulfen och skapade Yucatanhalvön. Händelsen brukar beskrivas som en av de fem stora massutrotningar som drabbat vår planet efter den Kambriska explosionen. Men den andra sidan av myntet nämns sällan: när dinosaurierna var borta, då öppnades dörren för däggdjuren (oss). Våra förfäder kunde nu relativt riskfritt söka föda och fortplanta sig. Kenozoikum betyder följaktligen däggdjurens tid.

9 - 8,5 miljoner år före nutid inträffade två supervulkanutbrott i det som idag kallas Wyoming. Utbrotten mätte >8 på den logaritmiska Volcanic explosivity index (VEI) och antas ha haft betydande påverkan på klimatet (Knott et al. 2020). Strax därefter, för ~7 miljoner år sedan, delade våra förfäder väg med schimpanserna (Curnoe, 2016; Patterson et al. 2006; Pickford, 2006; Pobiner, 2016).

6-5,33 miljoner år före nutid torkade Medelhavet ut och återfylldes under det som kallas Messinian salinity crisis. Förklaringen diskuteras fortfarande men den här typen av händelser hänger samman med förändringar i klimatet. Som av en händelse sammanträffade återfyllnaden av Medelhavet - Zanclean flood - med klimatförändringen från Miocen (23,03 - 5,33 miljoner år före nutid) till Pliocen (5,33 - 2,58 miljoner år före nutid). 

Under Pliocen skedde ytterligare en dramatisk förändring när våra förfäder, Australopithecus 'Lucy' afarensis, lade benmärg på tallriken. Det animaliska fettet innehöll ett komplex av mikronäringsämnen och påbörjade till en expansion av deras hjärnor och en korresponderande reduktion av deras tarmsystem (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).

2,8 miljoner år före nutid existerade vårt genus (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015).

2,58 miljoner år före nutid inträffade ytterligare en betydande klimatförändring, från Pliocen till Pleistocen. I samband med detta lade våra förfäder kött på tallriken (Pobiner, 2013, 2016).

Strax därefter (1 miljon år senare), antas målorinterad social kognition och ett kulturellt språk varit etablerat (Aiello and Dunbar, 1993; Ardonetti, 2016; Coolidge och Wynn, 2018; Everett, 2017). Social kognition innebär, förenklat, social koordinering eller rytmisk synkronisering av beteende (Dunbar, 2009). Men frånvaro av ett grammatiskt språk utesluter samtal. Det indikerar att de använde dans (Garfinkel, 2010; Ravignani & Cook, 2016). En aktuell studie visar att några minuters dans påverkar kreativt tänkande (Österberg & Köping Olsson, 2021).

320 000 år före nutid. Lämningar av vår art - Homo Sapiens - hittas i Marocko (Hublin et al. 2017).

200 000 före nutid. Grammatiskt språk var etablerat (Pagel, 2019).

70 000 år före nutid. Två supervulkanutbrott näst intill utplånar vår art. Under samma period ändrade deras hjärnor form i betydande grad och vårt psyke får en ny funktion - konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Neubauer et al. 2018; Schacter och Addis, 2007).

~11 600 år före nutid. Den senaste dokumenterade klimatförändringen, från Pleistocen till nuvarande Holocen.

Sedan upplysningen har världen blivit en bättre plats att leva på, bland annat därför att vi fått chansen att gå i skolan och därmed ersätta hederskulturellt stamtänkande med akademiska upplysningstänkande (Pinker, 2018 a). Det inkluderar vetenskapliga definitioner av saker, t ex. klimatet.

“Klimat är ett systemfenomen som förklaras av ett komplext samspel mellan atmosfäriska, hydrosfäriska, kryosfäriska, litosfäriska och biosfäriska komponenter” (IPCC, 2013).

Det betyder att koldioxid rör sig cyklisk mellan dessa sfärer. Därmed den så kallade kolcykeln central.

Sedan den Kambriska explosionen, då andel koldioxid i atmosfären var 5000 - 7000 ppm, syrehalten 4-10 % (Fox, 2016) och temperaturen 50 % högre jämfört med nutid, har 95 % av koldioxiden rört sig cykliskt från atmosfären till berggrunden, hav och skogar, syrehalten har fördubblats och det har blivit kallare. Speciellt efter Eocen (se bild nedan).

  

Länk till källan.

Trots detta finns det fortfarande domedagsprofeter som pekar finger åt dem som ställer kritiska frågor och efterfrågar referenser när undergångsscenarier sprids. Steven Pinker kallar dessa individer för progressophobics. Det betyder att de har en irrationell rädsla för framgång (Pinker, TED, 2018 b). Det finns flera förklaringar till domedagsprofeternas agerande. Här är två exempel:

1. Negativity bias (Baumeister et al. 2001) som innebär att man prioriterar negativ information över positiv dito. Det här synliggörs i medias rapportering. Trots att världen blivit allt bättre ökar den negativa rapporteringen - The media exaggerates negative news. This distortion has consequences (Pinker, 2018 c).
   
   
2. Continued influence effect (Johnson och Seifert, 1994) som innebär att man trots ny forskning hänger kvar i [sina egna] gamla föreställningar.
   
   
3. 2019, under sitt Gifford-tal, talade Mark Pagel om stamtänkande. Det första exemplet: Papua nya Guinea. Det andra exemplet: Finland (Pagel, 2019).

Om mediapersonal avser att rapportera om klimatet, då vore det etiskt att först beskriva vad de menar med klimat, dvs. beskriva alla fem sfärer, kolcykeln och de förändringar som förevarit sedan den Kambriska explosionen.

Här är också en lista med framsteg som media behöver informera allmänheten om:

1. Den globala fattigdomen är rekordlåg; de senaste 25 åren har 125 000 medmänniskor tagit sig ur extrem fattigdom. Varje dygn!
   
   
2. Fler barn än någonsin firar sin 5-årsdag.
   
   
3. Demokratin har större global utbredning än någonsin.
   
   
4. Jorden är grönare än på 20 år.
   
   
5. Amazonas avskogning är rekordlåg; sedan 1988 pekar trenden på att avskogningen minskar.
   
   
6. Detsamma gäller så kallades Bushfires i Australien.
   
   
7. Det finns rekordmånga isbjörnar och i vintras lade sig isen rekordtidigt i Hudson bay.
   
   
8. Sedan 2014 har utsläpp av växthusgaser från Kinesiska kraftverk minskat med 60-70 % (Kina ansvarar för 30 % av världens växthusgaser).
   
   
9. Frisättning av växthusgaser från de nordiska länderna utgör 0,5 % av globala utsläpp.
   
   
10. Jordbrukets bidrag av växthusgaser är blygsamt. Till detta kommer den Biogeniska kolcykeln.

Se Österberg (2021 a, b).

 
Slutsats. Vi lever i den bästa av tiden. Klimat är ett systemkomplex där spårgaser rör sig cyklisk mellan fem sfärer. När Laurén tittar ut i dimman hävdar hon att hon inget ser. Ändå kan hon drista sig till uttalanden och saker hon sannolikt inte har speciellt mycket kunskap om.



Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter