Thursday, March 31, 2022

Kyrkodagarnas förra generalsekreterare: Annika Saarikko kallade mig "vitun hurri". En kommentar

Media uppmärksammar ett utspel där en uralisk-finsk kvinna tilltalat en svensk-finsk kvinna på ett nedlåtande sätt. Bakgrunden handlar om människans historia och de migrationer som formade Finlands två kulturen - den svenska som gav Finland sin konstitution, upplysning och universitet och den senare uralisk- eller nyfinska som uppstod som en funktion av ryskinfluerad fennomani. Trots stora insatser tog det lång tid innan det uralisk-finska språket etablerade sig och det kom med en kostnad: Fysisk och mental ohälsa har också större utbredning bland uralisk-finländare. Det inkluderar relationsaggressivitet och kan förklara den uralisk-finska kvinnans angrepp på den svensk-finska kvinnan. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Har en storm tornat upp sig i de finska vattenglasen eller är vi något annat på spåren?


Länk till källan

Det historien förtäljer är att två kvinnor med politiska uppdrag tycks ha hamnat i den berömda luven på varandra. Upprinnelsen till detta hela är ett påstående från den ena kvinnan om att den andra kvinnan i ett historisk skede ska ha uttryckt vad som närmast kan beskrivas som ett invektiv - "vitun hurri" - mot den förra.

Invektiv har flera synonymer: skymford, smädelse, glåpord, förolämpande ord, tillmäle, skällsord, okvädinsord, okvädingsord, bespottelse, ed, hånsord, okväde, speord, svordom, svärord, förolämpning (synonymer.se).

Vitun hurri, som nämns åtta (8) gånger i artikeln är en "föraktfull benämning på en finlandssvensk". Det indikerar att avsändaren avsändaren av invektivet inte är finlandssvensk.

Finland tillhör en grupp (n=55; 28 %) av världen länder (n=195) som officiellt är tvåspråkiga (Referens). I Fennoskandia är två länder tvåspråkiga: 
  • Norge, där man talar bokmål och nynorska (som också skulle kunna kallas skandinaviska)
  • Finland, där man talar svenska (som också skulle kunna kallas skandinaviska) och uralisk-finska (som också skulle kunna kallas nyfinska)
Men medan bokmål och nynorska är släkt med varandra liksom släkt med svensk-finska, är svensk-finska och och ural-finska diametralt olika.

Varför är det så här?

Det säkraste sättet att få en bra beskrivning och förklaring är att gå tillbaka i historien.

Vi vet alla att Jorden är 4,6 miljarder år, men få vet när synligt liv uppstod eller när däggfjurens tid började. Båda dessa händelser dateras 538 respektive 66 miljoner år före nutid.

9-8,5 (mya) inträffade två vulkanutbrott i det som idag kallas Wyoming (Knott et al. 2020).

7-6 (Mya) startade vår så kallade linje. En teori pekar på Tugen Hills mellan Viktoria och Turkanasjön (Pickford, 2006).

Efter Zanclean-floden, som markerar övergången från Miocen (23-5,33 Mya) till Pliocen (5,33-2,58 Mya), ändrade de livsstil och började äta animaliskt baserad mat, speciellt benmärg (McPherron et al. 2010; Mann, 2018; Thompson et al. 2019).

Den nya näringstäta kosten ledde till en reduction av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor (Aiello och Wheeler, 1995), från nackloben och framåt. det betyder att prefrontala kortex, där tänkande typiskt för oss människor, expanderade kraftigt.

2,8 mya var vårt genus (Homo) etablerat (Vilmoare et al. 2015).

Aiello och Dunbar (1993) menar att korrelationen mellan expantionen av deras hjärnor (speciellt prefrontala kortex) och gruppstorlek å ena sidan, och å den andra, behovet att håll styr på nämnda grupper, indikerar att språk uppstod tidigt i evolutionen av Homo och började expandera under senare delen av mellan-Pleistocen (2,58 mya - 11 600 år före nutid). Det är konstistent med Everett (2017) som menar att Homo erectus hade ett talat språk.

320 000 är före nutid existerade vår specifika art - Homo Sapiens (Hublin et al. 2017).

Det skedde två migrationer från den Afrikanska kontinten; en för ca 2 miljoner år före nutid och en ca 70 000 år för nutid.

70 000 år före nutid inträffade ytterligare två supervulkanutbrott, denna gång i Indonesien. Ambrose (2010) menar att i samband med detta framträdde konstrukvit minne (Schacter och Addis, 2007). Det betyder att de hade de exekutiva funktioner och prospektion som är definierar vår art (Ardila, 2008; Coolidge och Wynn, 2018).

Den första migrationen genomfördes av Homo erectus. Den andra migrationen genomfördes av Homo Sapienssammaföll med klimatförändringar i södra och tropiska Afrika (Rito et al. 2019).

I slutet av Pleistocen, när isen som täckte Fennoskandia smälte, migrerade folk till de isfria områdena som var rika på fisk och vilt. Det skedde söderifrån samt från norr. Från söder kom folk från dagens Europa. Med sig hade de ett språk som inte längre existerar men som delar ursprung och som blev de språk som finns representerat runt om i Europa.
About 94% of Europeans speak languages from the enormous “Indo-European” (IE) language family. It contains many branches and has spread all over the globe. The “Indo” part of Indo-European shows that it also has an Eastern branch, which includes Hindi and Persian. This family’s “original” location isn’t clear, but seems to have been somewhere vaguely in the lands around the Black Sea and Caspian Sea in West Central Asia. This means, for example, English is more closely related (in family history terms) to Hindi than it is to Finnish, which is in a different family (Norton, 2020).
Från norr migrerade samiska stammar från Uralbergen (Günther et al. 2018; Lamnidis et al. 2018). Dessa bebodde först främst norra Finland (och norra Sverige). Detta berodde på en kvarlega av is som skilde norra delarna av den skandinaviska halvön från den södra.

~5000 - 3000 år före nutid etablerades jordbruket från Europa. Häst och vagn introducerades från den pontiska steppen.

Mellan 750 - 1050 fanns en vikingakultur etablerad längst Fennoscanias kuster:
The Vikings were a seafaring people from the late eighth to early 11th century who established a name for themselves as traders, explorers and warriors. They discovered the Americas long before Columbus and could be found as far east as the distant reaches of Russia (Goodrich, 2018)
Vikingakulturen reste:
  1. västerut - de upptäckte Nordamerika och hade stor påverkan på Englands och Irlands östkuster. De blev normander som tillsammans med Frankerna framgångsrikt stod emot islamska invasioner. Det var också normandiska vikingar som vann slaget vid Hastings mot andra vikingar 1066. 
  2. söderut, till Miklagård (Byzantium/Konstantinopel/Istanbul).
  3. österut där de sägs att bildas Rus, dvs. dagen Ryssland och Ukraina.
  4. Det är sannolikt att de reste till Finland, som omnämns första gången 98 AD.
På 1100-talet sägs Eri "den helige" Jedvardsson ha genomfört ett korståg till Finland. Med på resan ska en biskop, Henrik, ha varit. Henrik ska ha dräpts av bonden Lalli, som sannolikt var av samiskt ursprung. Skrifthistoriker menar att inte finns dokumenterad. Därför talar de hellre om riksbildningsprocess. Det betyder inte att korståget aldrig hänt, bara att uppgiften inte blivit bekräftad.

Vad som är mer klart är att de landsgränser vi känner idag inte existerade på den tiden. Sverige bestod vid den tidpunkten i princip av Mälardalsregionen eller Svitjod:
Svitjod var ett fornnordiskt namn ett fornnordiskt namn på folkstammen svearnas rike, avseende en del av nutida Sveriges geografi. Omfattningen av området förefaller variera mellan olika källor men brukade syfta på motsvarande nutida Mälardalen, Svealand eller hela Sverige.[3] Förutom Svíþjóð (Svíþjúð), förekommer under fornnordisk tid begreppen Svíariki och Svíaveldi, alltså ungefär "Svearike" och "Sveavälde". Namnet bestod av två delar: Svi- (alltså folkstammen svearna) och -þjóð (folk), det vill säga "Sveafolket" (Wikipedia).
Sedan vikingatiden verkar det som att Östersjöområdet i huvudsak varit svenskspråkigt. Detta inkluderar södra halvan av Finland. Mellan 1100 - 1809, dvs. ~700 år, var Finland en del av Sverige - Östra rikshalvan. Det betyder att det i Finland etablerades en nedtecknad svenskspråkig historia och kultur, något som den uralisk-finska delen av landet saknade.

1550 grundade vår kung Gustav Vasa (1496-1560) Helsingfors vid Vandaåns myning.

1561 integrerades Estland i det svenska riket.

1632 grundade vår drottning Kristina Tartu universitet i Estland.

1640 grundade vår drottning Kristina Åbo kungliga akademi, som senare blev Helsingfors universitet.

1748 påbörjades arbetet med att skapa det som nu kallas Sveaborg.

3 maj 1808 ändrades allt när den svenska viceamiralen och kommendanten på Sveaborg, Carl-Olof Cronstedt (1756-1820), kapitulerade inför den Ryska arméns invasion.

Han anklagades för landsförräderi men benådades av den ryske Tsaren. Cronstedt förlorade sin militära grad och sitt svenska adelskap. Det fanns således ingen anledning för honom att återvända till Sverige. Han blev kvar i rysk tjänst fram till sin död 1820. Händelsen skapade sannolikt ett kollektivt trauma, både i svensk-finska och uralisk-finska folksjälen. För den svensk-finska delen skrev nationalskalden Runeberg ett kväde:

O lif! den man hvars skuld det var
Att denna tårflod rann
Engång den skönsta lager skar
Som någon hjelte vann.
Den Svenska flottans största glans
Dess seger vid Svensksund var hans.
Dock om sitt ljus sin glans en verld
Utaf hans klinga fått
Om solar bleknat för hans svärd
Skall han föraktas blott.
Det blir hans lön för hans bedrift
På klippan der, med Ehrnsvärds grift.
[— — —]
Tag allt hvad mörker finns i graf,
Och allt hvad kval i lif,
Och bilda dig ett namn deraf
Och det åt honom gif
Det skall dock väcka mindre sorg
Än det han bar på Sveaborg.

– Johan Ludvig Runeberg, utdrag ur Sveaborg (Wikipedia).

Ett trauma är beskrivs enligt American Psychological Association (APA):
någon störande upplevelse som resulterar i betydande rädsla, hjälplöshet, dissociation, förvirring eller andra störande känslor som är tillräckligt intensiva för att ha en långvarig negativ effekt på en persons attityder, beteende och andra aspekter av funktion. Traumatiska händelser inkluderar de som orsakas av mänskligt beteende (t.ex. våldtäkt, krig, industriolyckor) såväl som av naturen (t.ex. jordbävningar) och utmanar ofta en individs syn på världen som en rättvis, säker och förutsägbar plats.
Monica Johnson (2021) skriver om trauma i Pscyhology Today. För att göra en lång historia kort handlar det om att trauma stänger ner den rationella delen av vårt psyke och tvingar fram instinktiva/emotionella responser som brukar kallas Flight - Fight beteende. Man skulle omvänt kunna säga att grodorna hoppar ur munnen när vi inte upplever mental harmoni. Men varför hoppar det grodor ur munnen från vuxna välutbildade kvinnor som representerar två olika språkkulturer?

Ryssland ville förstås att Finland skulle alienera sig från Sverige. Ett sätt att göra det är att ändra språk, från svenska till något annat språk. Men ryssarna valde av någon anledning inte ryska, utan att språk som aldrig haft utbredning i Finland dessförinnan - uralisk-finska.

1810 startade fennoman-rörelsen. Och som en respons på den startade Swekoman-rörelsen.

1860 grundades Sannfinländarna med samma syfte som Fennoman-rörelsen.

1870 talade 75 % av finländarna svenska.

1910 talade 50 % av finländarna svenska.

2022 talade 47 % av finländarna svenska.

När man möter människor i Finland och påtalar att man är svenskspråkig, är responsen först lite försiktig. Efter någon minut börjar de flesta tala svenska och ett leende sprider sig över deras ansikte.

44 minuter in i sin tredje Giffordföreläsning om stamtänkande (tribalism) och som inkluderar 'moral' eller 'blame shaming' (McDonald, 2020), beskriver professor Mark Pagel den osynliga gräns som löper i väst-östlig riktning genom Finland. Det är samma gräns som utgör efter det så kallade Nöteborgstraktatet (1323).

Gränsen är inte horisontell utan diagonal, från väst till öst.


Dr. Pagel anmärker att det inte finns några fysiska hinder utan att det handlar om en psykologisk gräns; människor som lever i den norra delen av gränsen (ca 500 000) beblandar sig inte gärna med dem som lever söder om gränsen (ca 5000 0000).

Notera att den svenskfinska kulturen har en tydlig utbredning i den södra delen, utmed Finska viken, Östersjön och Bottniska viken där de flesta människor bor.

En viktig aspekt att ta hänsyn till är att svenskspråkiga Finländare mår fysiskt och mental bättre samt lever längre jämfört med de som talar uralisk- eller ny-finska.

som verkar vara klart är att aversionen mot svensk-finska är som störst bland dem som har sin kulturella hemvist i norra Finland där Fennomain verkar ha fått större fäste. De tenderar att beskriva Sveriges och Finlands gemensamma historia fram till 3 maj 1808 som en svensk ockupation samt uttala sig nedlåtande om svenska män.

Det kan vara en förklaring till varför den uralisk-finska kvinnan i artikeln uttrycker sig nedlåtande till den svensk-språkiga kvinnan.

Det handlar också om relationsaggressivitet som har betydande utbredning i FInland (Crick och Grotpeter, 1995). Beteendet korrelerar till nästan 100 % med härskartekniker. Trots att detta är ett typiskt kvinnligt fenomen är inte förklaringen kön utan mental ohälsa.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment