Terhi Heinilä vill krossa glastaket: "Finland är närmare Polen än Sverige i jämställdhet inom idrotten". En kommentar

Heinilä lyfter fram den feministiska faktoiden glastaket, där vissa kvinnors längtar efter makt och kontroll kommer till uttryck. Men Heinilä nämner inte att kvinnors relationsaggressivitet eller att västvärlden är jämställd? Glastaket är ett socialkonstruktivistiskt påhitt som ingen, helt otippat, har sett. Vad tjänar läsaren på att HBL marknadsför ovaliderade fenomen? I demokratiska delar av världen föredrar kvinnors MESH över STEM samt att de är överrepresenterade inom fenomenet våld i nära relationer. Allmänhetens oförmåga att förstå detta handlar sannolikt om mentala fallgropar.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Heinilä lyfter fram den feministiska faktoiden glastaket, där vissa kvinnors längtar efter makt och kontroll kommer till uttryck.

"I Finland är för tillfället bara 16 procent av alla ordförande för idrottsförbund och -organisationer kvinnor. I Sverige är motsvarande andel 47 procent medan Polens andel är 3 procent" "Målet med rekommendationerna är att få fler kvinnor med i beslutsfattande, träningsledning, att ingripa vid trakasserier och våld som kvinnor och minoriteter utsätts för i idrotten och att öka synligheten för damidrottare" (Saxén; HBL).

Glastaket är ett socialkonstruktivistiskt påhitt som ingen, helt otippat, har sett. Vad tjänar läsaren på att HBL marknadsför ovaliderade fenomen?

Vår art, Homo Sapiens Sapiens, är en biologisk varelse som är känslig för påverkan. 4- 3,6 miljoner är sedan, när våra förfäder lade kött och benmärg på tallriken (Mann, 2018; Thompson et al. 2019), ändrades våra förfäders livsstil. De blev blev jägare och samlare. Eller, män jagade och kvinnor samlade rötter och nötter.

2003 skrev professor Baron-Cohen om medfödda könsskillnader i the Guardian - The Just cant Help it.

2007 publicerade Billington, Baron-Cohen och Wheelwright empathising–systemising (ES) theory:

According to Baron-Cohen, the E–S theory has been tested using the Empathy Quotient (EQ) and Systemising Quotient (SQ), developed by him and colleagues, and generates five different 'brain types' depending on the presence or absence of discrepancies between their scores on E or S. E–S profiles show that the profile E>S is more common in females than in males, and the profile S>E is more common in males than in females.[1] Baron-Cohen and associates say the E–S theory is a better predictor than gender of who chooses STEM subjects (Science, Technology, Engineering and Mathematics) (Wikipedia).

2020 gästades Helsingfors universitet av professor Robin Dunbar. Han föreläste om gruppsamvarons betydelse för välbefinnande och skillnader mellan män och kvinnor. Efter föreläsningen talades Dr. Dunbar och jag vid om detta (vi har båda ett antropologiskt perspektiv på vår respektive psykologiforskning). Jag berättade att jag hade läst om en artikel i National Geographics som handlade om att när lejonhonor vill föröka sig, då byter de mat mot sex. Dunbar svarade: - schimpanser gör likadant.

Senare samma år talade jag med Dr. Thomson, som var förste författare till studien om benmärg ovan i texten, och frågade samma sak. Thompson svarade samma som Dunbar - Schimpanser gör likadant.

Män och kvinnor är olika. De allra flesta kvinnor har ingen lust att plugga STEM - orienterade yrken, jobba på byggarbetsplatser eller sitta i styrelser. Därför finns det färre kvinnor än män inom dessa områden.

For this reason, I would suggest a renewed focus on MESH education, which stands for Media Literacy, Ethics, Sociology, and History (Wise, 2019).

2018 publicerade Stoet och Geary The Gender-Equality Paradox in Science, Technology, Engineering, and Mathematics Education som visar att kvinnor i demokratier undviker typiskt manligt utbildningar och yrken, som STEM.

2019 publicerade Wise artikeln Forget STEM, We Need MESH - Medium. 

Typiska kvinnor i demokratiska länder väljer hellre att jobba med människor och studera och jobba inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen. Kvinnor är dock jämställda när det gäller fysiskt våld i nära relationer eftersom kvinnor står för hälften av förekomst och skador.

Läs också: Unconscious Bias, Seminar at Viikki Campus: Are we biased against biases because of Groupthink?

Könsskillnader kommer även till uttryck i fenomenet våld i nära relationer, som inom kategorin antisocial beteendeutveckling (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001). Under 1970-talet utvecklade sociologen Murray Straus en metod för att mäta våld i nära relationer - Conflict Tactics Scale (CTS; Straus, 1979). Man frågar kvinnor och män om de varit förövare av våld i hemmet. Slutsatsen från många studier utförda med CTS avvisar hypotesen om effekt av kön; det betyder att:

1. kvinnor står för hälften av förekomst och skador beträffande fysiskt våld i nära relationer (Prevalens ~10 %), 
2. risken att drabbas av dödligt våld i nära relationer är lika osannolik (0,000005%) för män som för kvinnor (Prevalens, nära 0), 
3. att psykiskt våld är typiskt kvinnligt (Crick och Grotpeter, 1995). Prevalens: ~30 %. 

Här är flera intressant studier om Våld i nära relationer:

Archer (2000). Sex differences in aggression between heterosexual partners: a meta-analytic review.

Archer (2004). Sex Differences in Aggression in Real-World Settings: A Meta-Analytic Review.

Bates, E. A., Graham-Kevan, N., and Archer, J. (2014). Testing predictions from the male control theory of men's partner violence.

Bates, E. A. and Graham-Kevan, N. (2016). Is the presence of control related to help-seeking behavior? A test of Johnson's assumptions regarding sex differences and the role of control in intimate partner violence.

Bates, Elizabeth (2018). Contexts for women’s aggression against men.

Bates, E. A., Kaye, L. K., Pennington, C. R. and Hamlin, I. (2019). What about the male victims? Exploring the impact of gender stereotyping on implicit attitudes and behavioural intentions associated with intimate partner violence.

Thornton, A. J. V., Graham-Kevan, N., Archer, J. (2012). Prevalence of women’s violent and nonviolent offending behavior: A comparison of self-reports, victims’ reports, and third-party reports.

See Elizabeth Bates om Intimate Partner Violence (34 min).

Läs: mer om mentala fallgropar som leder oss fel beträffande synen på Våld i nära relationer: How do we avoid falling in any of the more than two hundred mental fallacies?