Sociala sammankomster är nyckeln till kunskapsutbyte och ändrad syn på saker och ting

Under Påsken deltog jag i ett kyrkligt söndagskaffe och under veckan som följde deltog jag i flera seminarier och middagsdiskussioner; ett inkluderingsseminarium, en historiekonferens om Sveaborg, ett årsmöte med efterföljande mingel och ett middagsevenemang där en politiker berättade om sin syn på Rysslands invasion av Ukraina och prediktioner om vad som var att vänta. Under samma middag diskuterade vi hur salt, fett och kött påverkar hälsan. Jag har också diskuterat begreppet våld in är relationer och dess utbredning. Möten med människor vi inte känner är avgörande för att vi ska kunna utmana våra övertygelser och eventuellt uppdatera vår syn på saker och ting.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Det är genom samtal vi förnyar vår kunskap och knyter nya kontakter. Förutsättningen är dock att vi hittar entrainment, dvs. rytmisk synkronisering av beteende (Borrie, 2017). När entrainment uppstår ökar sannolikheten för att vi avstår argumenterande och polemik och börjar resonera. Dunbar (2017) visar att vi kan smörja den här processen genom att äta och dricka tillsammans.

Under kyrkkaffet diskuterade vi hur det vara att leva som svenskspråkig i Finland och kanske mer specifikt i Helsingfors. Utan tvekan kan man hävda att politiker verkar agera som att landet vore enspråkigt med fokus på uralisk-finska. Men Finland har varit svensk-språkigt under mer än 1000 år. I Helsingfors talade fram till sekelskiftet mellan 1800 och 1900 i huvudsak svenska. Kanske började utbredningen av uralisk-finska ännu senare, i samband med självständigheten 1917? Jag har skrivit några artiklar om svenskans ställning i Fennoscandia.

Inkluderingsseminariet handlade om fritidsaktiviteter för svenskspråkiga barn. Det var ett intressant föredrag.

Svenska - språket runt Östersjön och Bottniska viken eller Lingua franca för handel och akademisk utbyte mellan länderna

Hur är det att vara svenskspråkig och blind i Helsingfors?

Historiekonferensen handlade om Sveaborg under 1700-talet och fram till Cronstedts (1756-1820) kapitulation 3 maj 1808. Hur ska man se på Sveaborg? historieprofessorn Martin Hårdstedt och forskaren Susanne Gustavsson resonerade kring den frågan. En av slutsatserna var att Sveaborg egentligen inte ska betraktas som en fästning utan som en stad (dock utan stadsprivilegier). Efter Åbo var Sveaborg Finlands andra största stad. Helsingfors var mer som en by.

Under årsmötet dryftades frågan om förändringar i investeringsportföljen. Efter röstning blev det danska smörrebröd, bubbel och samtal runt middagsbordet. Viktiga frågor kom upp, som hur man ska uttala Kapellskär. Med betoning på “p”, som om det funnits två PP, eller på “ll”. Den här frågan har dryftats i Sverige så länge jag kan minnas och finns även i Helsingfors. Frågan om Kapellskär är av karaktären att man inte får något slutgiltigt svar. Den blir hängande i luften då båda parters övertygelse i frågan är orubblig.

Middagsföreläsningen om Rysslands invasion av Ukraina föregicks av en middag. Där kom olika spörsmål upp, bland annat om det är farligt att äta salt, mättat fett och kött. Alla runt bordet var präglade på idéen att salt, mättat fett och kött är farligt för hälsan. Jag presenterade en föreläsning om salt av näringsforskaren Andrew Mente. Slutsatsen från Dr Mentes föreläsning är att vi bör konsumera mellan 1,5 - 2,5 teskedar salt per dag. Jag vidarebefordra den föreläsningen liksom Ramsden et al. 2016, omskriven populärvetenskapligt av Begley 2017 i Scientific American. Ramsden et al. avvisar hypotesen som hävdar att mättat fett som vara negativt för hjärthälsan. Det fanns också de som var övertygade om hypotesen att rött kött var farligt för både klimat och hälsa. Jag hänvisar till min artikel från våren 2019 för en orientering: “Perception versus facts”: What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH).

Våld nära relationer känner de flesta till som begrepp, men de flesta känner inte begreppets vetenskapliga karaktär. Våld i nära relationer kommer av engelskans Domestic violence eller Interpersonal violence (IPV).

• Fysiskt våld i nära relationer - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld  - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor.
  
  
• Psykiskt våld - typiskt kvinnligt.

(Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002, Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter (1995); Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr.Bates (34 minuter): Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence.

I mötet med nya information ställs man inför utmaningen att hålla fast i sin övertygelse eller att acceptera den nya informationen. Likt gäddan i vassen lurar mentala fallgropar, t ex. Continued Influenced bias - tendensen att hålla fast i en övertygelse trots att den blivit avvisad rent vetenskapligt. Det finns över 200 mentala fallgropar.

För att motverka fallgropar som Continued influence effect har jag utvecklat en modell för Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modellen består av tre faktorer:

• Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010).
  
  
• Numeracy (Brooks och Pui, 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande (Stanovich, 1993, 2015).

Med utgångspunkt från Finlands och Sveriges genomsamma historia, liksom svenska språkets historiska utbredning runt Bottniska viken och Östersjön, är det rimligt att lita på uppgiften att Helsingfors var svenskspråkigt åtminstone fram till början av 1900-talet (kanske längre?). Under föreläsningen om Sveaborg angavs en del siffror, dvs. numeracy, som skvallrade om att det var betydligt fler som bodde på Sveaborg jämfört med dåvarande Helsingfors, vilket styrker tesen att Sveaborg under 1700-talet var Finlands andra “stad” efter Åbo. Frågan om hur Kapellskär ska uttalas kommer att vara outredd; de två lägren eller kulturer som betonar “P” respektive “L” kommer att bestå och utgöra ett lättsamt tema för kommande middagssamtal. Animaliskt baserad mat lades på våra förfäders tallrikar för 4-3,6 miljoner år sedan och är del av förklaringen till vår arts existens. Det är orimligt att tro att vegetariska alternativ som vara tillräckligt för att täcka vår arts näringsbehov. Beträffande salt finns det en poäng att tänka på J-kurvan och titta på Dr. Andrew Mente föreläsning. Att synen på våld i nära relationer exkluderar kvinnor är märkligt från ett vetenskapligt perspektiv. Ett rationellt perspektiv ställer nämligen frågan om det finns en effekt av kön, dvs. om det kan vara så att det föreligger skillnader mellan könen? Studier av Våld i nära relationer, som använder vetenskapliga metoder, har aldrig kunnat påvisa en sådan skillnad beträffande fysiskt våld. Det betyder att kvinnor står för hälften av förekomst och skador. Beträffande psykiskt våld har samma vetenskapliga ansats kunna visa att kvinnor är betydligt mer psykiskt våldsbenägna jämfört med män.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter