Var det nyhetstorkan som triggade Loviisan Sanumats chefredaktör Arto Henriksson sensationslystnad?

Kanske var det var torkan, alltså efter nyheter, som triggade Loviisan Sanumats chefredaktör Arto Henriksson att göra en Janne Josefsson? Dramat utspelar i gammal svenskbygd ca 90 km öster om Helsingfors i staden som när den grundades 1745 fick namnet Degerby. Något hade blivit fel i ett kassasystem och Henriksson gjorde en Janne-Josefsson. Men medans de butiker Josefsson granskat hade fuskat medvetet, handlade det i Lovisa om ett teknisk fel som handlaren ville ordna. Han slutade därför köpa annonser av tidningen vilket hela media-finland att ta på sig offerkoftan.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Kanske var det var torkan, alltså efter nyheter, som triggade Loviisan Sanumats chefredaktör Arto Henriksson att göra en Janne Josefsson? (Loviisan K-Supermarketin hinnoittelujärjestelmä on erilainen kuin muilla K-Supermarketeilla).

Dramat utspelar i gammal svenskbygd ca 90 km öster om Helsingfors i staden som när den grundades 1745 fick namnet Degerby. Den grundades som en fästning och skydd mot ryssen. Sju år efter grundandet beslutade den svenska kungen Adolf Fredrik (1710 - 1771) om namnbyte efter hans fru - drottning Lovisa Ulrika av Preuseen (1720 - 1782). Lovisa är en av många mindre städer i Fennoskandia och rymmer ca 14 000 invånare. I såna städer, liksom i alla andra städer, finns det flera matbutiker.

En av de mindre matbutikerna hade fått problem med det digitala system som ser till att priset på hyllan korresponderar med priset i kassan.

I en marknadsekonomi är det avgörande att vara öppen mot kunden. Det visade sig i Sverige för ca 15 år sedan när skjutjärnsreportern Janne Josefsson tog sikte på matbutikerna. Josefsson hade upptäckt att det förelåg något fuffens med prissättningen på köttfärs. Det verkade som att vissa handlare märkte om köttfärsen så att sista förbrukningsdagen flyttades framåt.

Det är egentligen inget konstigt med det. Sista förbrukningsdatumet är satt så att maten är säker att konsumera många dagar senare. Men ur ett konsumentperspektiv är det förstår oetiskt att inte vara tydlig med att man märker om sista-förbrukningsdagen.

Josefsson gav sig därför ut på jakt efter ett så kallat scoop. Han valde dock bort den kooperativa kedjan Coop. Istället ställde han in siktet på ICA där varje butik ägs av innehavaren.

Bakgrunden var Josefssons vurm för kommunism som gjorde att han såg rött så fort något som hade med marknadsekonomi att göra dök upp. (Josefsson har senare övergett kommunismen.)

Det visade sig dock att hans hypotes stämde; i flera butiker, även riktigt stora och lönsamma, märktes sista-förbrukningsdagen för köttfärs om. Det blev ett stort rabalder och några butiksinnehavare fick sälja sin butiker.

Arto Henriksson hade fått upp ett liknande spår i Lovisa. I en matbutik visade det sig att prisangivelsen på hyllan inte överensstämde med priset i kassan. Därmed kunde kunden känna sig lurad när den verkliga summan översteg den förväntade summan i betydande grad.

Tydligen hade butiken köpt in en ny typ av prissystem som var lite unikt jämfört med prissystemen i andra av kedjans butiker.

Saken hade uppmärksammats av flera kunder och diskuterats med butiksinnehavaren som sannolikt strävade efter att lösa vad som var ett tekniskt problem.

Här uppstår ju en betydande skillnad mellan butiken i Lovisa och de butiker som Josefsson granskat. I Sverige manipulerade handlarna priset med vilja, medan det i Lovisa handlade om ett tekniskt problem som handlaren ville rätta till så fort som möjligt.

Men så berättar inte Arto Henriksson händelseförloppet. Istället verkar han sträva efter att göra en Janne Josefsson trots att det inte finns belägg för att ansatsen är densamma.

Handlaren reagerade på Henrikssons agerande genom att sluta köpa annonser av tidningen.

Istället för att reflektera över hur han kunnat göra reportaget mer korrekt, valde Henriksson att ta på sig offerkoftan. Därefter följde defensiv argumentation (Tuotteilla on hintansa - samoin sananvapaudella). (Defensiv argumentation indikerar att man vet att man har fel.)

HBL verkar hänga på. Det är synd om journalister.

Man kan jämföra med USA där CNN har som ambition att vara en åsiktsmaskin där man levererar den ena påhittade storyn efter den andra. Men konsumenten verkar se igenom ansatsen; CNNs tittarsiffror har sjunkit som en sten de senaste åren och man har tvingats ställa in stora satsningar. Förklaringen är sannolikt att det nu för tiden är så lätt att kontrollera uppgifter genom att via internet hitta andra källor att jämföra med. Alltså som man ska göra i vetenskapliga sammanhang.

Tillägg: idag, 31 juli, meddelar chefredaktören Arto Henriksson att han lämnar Loviisan Sanumat. Man hade kunnat följa sensationsjournalistens regler och hävda att det hänger ihop det inträffade. Men Henrikssons avgång meddelades den 23 maj (YLE).

Jag vet inte om Henriksson skickar en hälsning till mig, men det verkar nästan så:

Nu gör sociala medier det möjligt för vem som helst att publicera praktiskt taget vad som helst när som helst (Henriksson).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitterhref="https://www.tiktok.com/@genlearnman">TikTok | Twitter