Dudenhöfer, kostansvarig i Lyckelse kommun, har fel men kommer han och hans överordnade att erkänna det?

Enligt Sveriges radio Västerbotten har Klaus Tomas Dudenhöfer, ansvarig för kostfrågor i Lycksele kommun, fått i uppdrag att introducera nya smaker, uppfylla klimatmål och hålla budget. För Dudenhöfer innebär uppdraget att hindra barnen från att äta kött. Exakt varför Dunehöfer kopplar ihop mat med klimat framgår inte av Sveriges radio Västerbottens rapportering. Ur ett vetenskapligt perspektiv står det klart att Dudenhöfer har fel. Kommer han rätta till sitt misstag?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Lyckseles kostansvarige Klaus Tomas Dudenhöfer hindrar skolbarnen från att äta kött. Det har fått barnen i Lycksele att protestera (Lyckseleelever protesterar mot skolmaten: Vi vill ha mer kött).

Vem har rätt, Dudenhöfer eller barnen?

Keith Stanovich menar att vi människor från tid till annan blir Dysrationella - att vi trots tillräcklig intelligens inte klarar av att tänka rationellt. Och när vi befinner oss i ett tillstånd av dysrationalia, då tenderar vi att avvisa fakta. Festinger, Riecken och Schacter skrev följande om övertygade människor redan 1956:

A man with a conviction is a hard man to change. Tell him you disagree and ge turns away. Show him facts and figures and he questions your sources. Appeal to logic and he fails to see your point.

För att komma ur dessa mentala fallgropar kan man tillämpa Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021).

Steg 1 handlar om att vara misstänksam mot ett budskap och dess avsändare. Ställ frågan varför olika aktörer påstår att matproduktion i västvärlden påverkar klimatet?

Steg 2 handlar om att tillämpa Numeracy. Det betyder att ta hänsyn till enkla numeriska data; 2+2=4. 1 % är en hundradel, och så vidare. De nodriska ländernas bidrag av växthusgaser utgör 0,5 % av gloala dito.

Steg 3 handlar om att tillämpa disjunktivt resonerande - titta brett och ta hänsyn till många källor.

Detta brukar beskrivas som en vetenskaplig process som bör börja med att man definierar de begrepp man undersöker: mat och klimat.

Klimat är en cyklisk rörelse av spårgaser mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären. Centralt är kolcykeln. Sedan den Kambriska explosionen, då atmosfären innehöll >5000 ppm koldioxid och temperaturen var ca 50 % högre jämfört med nutid, har 90 % av koldioxiden rört sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar, dvs. pedosfären, hydrosfären och biosfären.

Mat är material som huvudsakligen består av protein, kolhydrater och fett som används i en organisms kropp för att upprätthålla tillväxt, reparation och vitala processer och för att tillhandahålla energi. Även: sådan mat tillsammans med kompletterande ämnen (såsom mineraler, vitaminer och smaktillsatser) (Merriam-Webster).

Matproduktion (jordbruk) har sin egen kolcykel, den biogeniska kolcykeln. Den betyder att t ex. metan från rapande kor omvandlas till koldioxid genom något som kallas hydroxyl oxidation. Motsvarande mängd koldioxid konsumeras av de växer som jordbruket producerar genom den mer kända processen fotosyntes. Det finns två intressanta studier som Dudenhöfer och hans uppdragsgivare kan titta på:

White och Hall (2017) Nutritional and greenhouse gas impacts of removing animals from US agriculture.

Liebe, Hall och White (2020). Contributions of dairy products to environmental impacts and nutritional supplies from United States agriculture

Studierna visar att om man tar bort boskapen, dvs. källan till kött, ägg och mejerier, då skulle andelen växthusgaser minska med 2,6 %. Om man bara tog bort produktion av mejerier, då skulle andelen växthusgaser minska med 0,7 %.

Studierna utfördes i USA, vilket kan uppmuntra tvivel. 2019 skrev dock ordföranden för finländska SLC en insändare i Hufvudstadsbladet:

Enligt Statistikcentralen härstammar 74 procent av alla klimatutsläpp i Finland från energisektorn och förbränning av fossila bränslen. Endast 12 procent av utsläppen härstammar från jordbruket. Av jordbrukets utsläpp i Finland beräknas att 56 procent kommer från odlingsmark och 44 procent från husdjursproduktion enligt Finlands klimatpolitiska plan på medellång sikt. Det betyder i klartext att knappa 5 procent av Finlands klimatutsläpp kommer från husdjursproduktionen.

Vi kan således avvisa Dudenhöfers påstådda relation mellan matproduktion och klimat.

Det är dock känt att animaliskt baserad mat är viktigt för att upprätthålla barns fysiska och mentala utveckling (Adesogan et al. 2020; Balehegn et al. 2019). Detsamma gäller alla människor (Österberg, 2022). En aktuellt studie kopplar vegetarianism till mental depression (Settembre, 2022).

Ergo. Barnen i Lycksele har rätt.

Kommer Dudenhöfer och hans överordnade att erkänna att de har fel och börja servera kött till skolbarnen i Lyckselse?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter