Factors in the Child´s Growing Environment Influencing Early Vocabulary Development (Nylund, 2023). En kommentar.

I sin doktorsavhandling testar Annette Nylund 13-24 månader gamla barns språkutveckling. Förvisso har avhandlingen lite PK-karaktär, saker som mammans höga tjänsteställning och pappans hemmavaro nämns, men samtidigt bekräftar Dr Nylunds tidigare studier som visar att (1) uppfostringsstil, (2) hem med "akademiskt" samtalsklimat och (3) papparelationer (normativt) gynnar barns språkutveckling (anpassning och utveckling). (4) Biologiska skillnader mellan pojkar och flickor gör att detta kommer till uttryck på olika sätt. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Vår art, Homo Sapiens Sapiens, är det enda djur som använder ett grammatiskt språk. Med argumentet att "har man symboler i en linjär struktur så har man syntax", menar Everett (2017) att det grammatiska språket började framträda för ca 2 miljoner år sedan:

“They had what it took to invent language – and language is not as hard as many linguists have led us to believe. If you have symbols in a linear order then you have a grammar,” said Everett. “Homo erectus spoke and invented the Model T Ford of language. We speak the Tesla form, but their Model T form was not a proto-language it was a real language.”

Coolidge och Wynn (2018) menar dock att symboliskt tänkande var etablerades först för 1 - 0,5 miljoner år före nutid. Pagel (2017, 2019), å sin sida, menar att det grammatiska språket var etablerat ca 200 000 är sedan. Steven Pinker menar att språk är "noise" som används för att överföra symboliska representationer från ett psyke till en annat:

I think we think in visual images, we think in auditory images, we think in abstract propositions of what is true about what and I think language is a way of communicating thoughts, of getting them out of one head into another by making noise (Thinking allowed).

Språkutvecklingen startar sannolikt innan vi föds genom något som kallas implicit lärande (Seger, 1994). Det betyder att vårt perceptionssystem fångar upp symbolisk information och abstrakta propositioner, genom det auditivt och haptiskt, d.v.s. ljud och beröring. Den informationen lagras i hjärnan för senare användning. Men vilka faktorer faciliteter eller hämmar språkutveckling?

Mammors grad av oro strax före, under och strax efter förlossningen har visat sig trigga höjda nivåer av kortisol har visat sig hämma barns anpassning och utveckling (Kortisol i modersmjölken). Det inkluderar språk.

På 1960-talet uppmärksammade forskare papparelationens påverkan på barns anpassning och utveckling samt kognitiva utveckling.

Crescimbeni (1965) analyzed the MetroPolitan Achievement Test scores of children in grades two through six. He reported significant differences between the mean scores of groups of children in two-parent and fatherabsent groups favoring the intact family children (Hetherington, Camara och Featherman, 1981).

Socialpsykologen Diana Baumrind (1927-2018) visade i sin forskning hur tre olika uppfostringsstilar påverkar barns anpassning och utveckling:

The most widely known categories of parenting styles are based on the work of Diana Baumrind [1, 2]. Most of her research has focused on two dimensions of parenting style: authority and affection [1, 2]. Authority or demandingness refers to the degree to which parents try to control their children’s behavior by setting rational standards for behavior. Affection or responsiveness refers to the amount and way love is expressed to the child and acceptance of the child’s points of view. Based on these dimensions, Baumrind identified three categories of parenting styles [1] (Levin, 2011).

1995 presenterade Hart och Risley sin studie av samtalsklimat i hemmen det som kommit att kallas "The 30 million gap", d.vs. att barn som under de tre första levnadsåren upplever ett ordrikt akademiskt samtalsklimat vinner osannolika 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som tvingas leva i ett hem med styra-och-ställa miljö.

2003 skrev Simon Baron-Cohen i The Guardian om tidiga könsskillnader mellan pojkar och flickor:

Baby girls, as young as 12 months old, respond more empathically to the distress of other people, showing greater concern through more sad looks, sympathetic vocalisations and comforting. This echoes what you find in adulthood: more women report frequently sharing the emotional distress of their friends. Women also spend more time comforting people.

How early are such sex differences in empathy evident? Certainly, by 12 months , girls make more eye contact than boys. But a new study carried out in my lab at Cambridge University shows that at birth, girls look longer at a face, and boys look longer at a suspended mechanical mobile. Furthermore, the Cambridge team found that how much eye contact children make is in part determined by a biological factor: prenatal testosterone. This has been demonstrated by measuring this hormone in amniotic fluid.

Ergo. Språkets uppkomst och funktion är dokumenterad. Detsamma gäller pretnatal påverkan av barnets mentala anpassning och utveckling liksom hemförhållanden: samtalsklimat och uppfostringsstil. Till detta ska läggas den normativa effekten av pappa-relationen på barnets anpassning och utveckling och att pojkar och flickor har olika biologisk set-up får anpassning och utveckling.

I sin doktorssavhandling, som är en så kallad sammanläggningsavhandling av fyra studier, undersökte Dr. Nylund hur olika aspekter påverkade språkutveckling:

Studie I och Studie II analyserade betydelsen av återkommande luftvägsinfektioner på ordförrådets storlek vid 13 och 24 månaders ålder och på ordförrådstillväxten mellan 13 och 24 månaders ålder hos pojkar och flickor. Studie III fokuserade på betydelsen av pappan för ordförrådets tillväxt och Studie IV analyserade betydelsen av barn- och familjefaktorer på utvecklingen av lexikala kategorier i ordförrådet.

Dr Nylund kunde avvisa hypotesen om luftvägarnas hälsa, men fann en [förväntad] effekt av föräldra-relation, speciellt papparelationen:

Ordförrådets storlek vid 13 månaders ålder predicerade hos pojkar ordförrådsutvecklingen mellan 13 och 24 månaders ålder. Så var inte fallet för flickor. Pojkar i familjer där pappan jobbade mindre än heltid hade en större ordförrådstillväxt jämfört med pojkar där pappan arbetade heltid. Mammor med högre tjänsteställning var associerat med större ordförrådsutveckling hos pojkar i jämförelse med pojkar där mamman hade en lägre tjänsteställning. Däremot hade flickor en större ordförrådstillväxt om deras pappa hade en högre tjänsteställning jämfört med flickor där pappan inte hade det.

Texten verkar vara lite anpassad till det politiska klimatet. Dr. Nylund skriver nämligen om pappans hemmavaro och mammans höga tjänsteställning, d.v.s. den dröm som förespråkare för genushypotesen och så kallad könsmaktsordning vurmar för. Det är också känt, speciellt i den ural-finska delen av Finland, att kvinnor hellre blir mellanchefer än att skaffa barn.

Men vad mäter Dr Nylund egentligen?

Tjänsteställning är som regel en manifestering av utbildningsgrad. Och Hart och Risley menar att hem där samtalen är omfattande och av akademisk kvalité gav barnen upp till 30 000 000 fler ordperceptioner jämfört med barn som växte upp i hem där det rådde styra-och-ställa mentalitet (Kolla även in Baumrinds uppfostringsstilar).

Dr Nylund bekräftade den etablerade bilden av pappa-effekt på barns anpassning och utveckling. Det är känt att papparelationen har en normativ inverkan på barns anpassning och utveckling:

En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskningav denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen (s. 2, Österberg, 2004).

Sedan kommer, tyvärr, lite mer PK-information där Dr. Nylund gör en så kallad jämförelse mellan äpplen och päron:

Pojkar där det i släkten fans en historia av sen talstart hade en lägre tillväxt i alla lexikala kategorier förutom kategorin ljudeffekter. Däremot hade pojkar som varit i dagvård vid 24 månaders ålder en större tillväxt enbart i den lexikala kategorien ljudeffekter, medan flickor som varit på daghem vid 24 månaders ålder var associerat med en större tillväxt i de lexikala kategorierna ljudeffekter, substantiv, personord och lek- och rutinord.

Om det i släkten finns en historia med sen talstart, då indikerar det antingen biologi eller social påverkar, d.v.s. det som kallas Nature versus Nurture. Dr Nylund ställer det mot att vara på dagis, d.v.s. där barnen mest umgås med jämnåriga barn. Jämförelsen ter sig märklig.

Avslutningsvis slår Dr. Nylund ett slag för biologiska skillnader, d.v.s. det som Baron-Cohen påtalade för ganska prick 20 år sedan.

Avhandlingen visar att det finns en skillnad mellan pojkar och flickor inte enbart i ordförrådets storlek utan också i ordförrådets tillväxt mellan 13 och 24 månaders ålder. Resultaten understryker betydelsen av biologiska och omgivningsfaktorer för ordförrådets tillväxt och påvisar att ordförrådstillväxten hos flickor och pojkar relaterar på olika sätt till dessa faktorer. Avhandlingen markerar behovet av att analysera faktorer som inverkar på språkutvecklingen separat för pojkar och flickor.

Slutsatsen är att Dr Nylunds avhandling bekräftar tidigare studier som visar att (1) uppfostringsstil, (2) hem med "akademiskt" samtalsklimat och (3) papparelationer (normativt) gynnar barns språkutveckling (anpassning och utveckling). (4) Biologiska skillnader mellan pojkar och flickor gör att detta kommer till uttryck på olika sätt.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).