Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
I en serie artiklar som börjar [Ytterligare] ett fall ... har flera fall där personal inom socialtjänsten och domstolar diskriminerat barns papparelation i fall som rör kvinnors vårdnadstvist belysts.
Mammorna i dessa fall har visat tecken på mentala utmaningar. I ett fall hade mamman formellt fått diagnosen Borderline Personality Disorder. Se: Zalewski et al. 2014. Tillägg: Ruffalo (2024).
De andra mammornas beteende var konsistent med det beteendet. Det implicerar därför att de andra relationsaggressiva mammorna har lika mentala utmaningar.
När dessa mammor kommer i kontakt med personal inom socialtjänsten startar mammorna som regel en vårdnadstvist. När frågan ska avgöras av domstolspersonal är det typiska att personalen diskriminerar barns papparelationer. Det är dock känt sedan årtionden att diskriminering av barns papparelation skadar barnens emotionella och sociala anpassning. Det i sin tur ökar risken att barnen utvecklar antisocialt beteende.
Socialtjänstpersonalens agerande har förklarats. Det handlar om att de sannolikt påverkats av de irrläror som sociologen Eva Lundgren, Gun Heimer (NCK) och intresseföreningen ROKS, och senare Unizon, marknadsfört sedan 1990 - talet och där män skuldbeläggs, även för kvinnors våld. Många glömmer dock att Uppsala universitet genomförde en granskning av Lundgrens arbetet. Så skriver (Hagekull, (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Det är också visat att domstolspersonal tillämpat moderspresumtionen (Mater Semper certa est) i 75 % av alla vårdnadstvister. sedan 1990 Men varför?
Eftersom jag som rådgivare åt en så kallad domare fick inblick i hur arbetet på en domstol går till, förstår jag den socio-kulturella aspekten; personalen måste följa traditionen för att ha en chans att gå vidare i karriären vid en domstol.
Juridik är dock en kvarlega från medeltiden och utbildningen saknar vetenskapsmetodik.
I ett utbyte på Twitter med en före detta domstolsanställd - Thelin - som i offentligheten roar sig med att ha åsikter om ditten och datten framkommer en annan möjlig förklaring - att domstolspersonal en masse anser att moderspresumtionen inte tillämpats sedan 1976.
Man märker också något annat - en von oben-attityd och aversion mot kunskapssamhället. När Thelin märker att han har fel så blir han lite polemisk i sin framställning och förlöjligar betydelsen av den vetenskapsmetodik som varit nyckeln till vårt välfärdssamhälle. Det intressanta är att jag upplevde samma attityd hos personalen vid Svea hovrätt när jag där samlade in rådata om vårdnadstvister sommaren 2001. Tragiskt för de barn som drabbas.
Här följer kommunikationen Thelin.
Juridik är inte vetenskap vilket har synliggjorts i en rad fall som uppmärksammats av media och på den här bloggen. Fallen hanteras dessvärre som avvikelser men det är mer rimligt att hantera dem som representativa för den socio-kultur som råder bland jurister i allmänhet och inom domstolskollektivet i synnerhet.
Läs: Sara Skyttedals anklagelse mot Johan Ingerö är osannolik
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
När dessa mammor kommer i kontakt med personal inom socialtjänsten startar mammorna som regel en vårdnadstvist. När frågan ska avgöras av domstolspersonal är det typiska att personalen diskriminerar barns papparelationer. Det är dock känt sedan årtionden att diskriminering av barns papparelation skadar barnens emotionella och sociala anpassning. Det i sin tur ökar risken att barnen utvecklar antisocialt beteende.
Socialtjänstpersonalens agerande har förklarats. Det handlar om att de sannolikt påverkats av de irrläror som sociologen Eva Lundgren, Gun Heimer (NCK) och intresseföreningen ROKS, och senare Unizon, marknadsfört sedan 1990 - talet och där män skuldbeläggs, även för kvinnors våld. Många glömmer dock att Uppsala universitet genomförde en granskning av Lundgrens arbetet. Så skriver (Hagekull, (2005), å Uppsala universitet vägnar:
Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):
Man kan tolka det som att Uppsala universitet gett Lundgren undervisningsförbud.
Hagekull påtalar också att det tycks av uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.
Det är också visat att domstolspersonal tillämpat moderspresumtionen (Mater Semper certa est) i 75 % av alla vårdnadstvister. sedan 1990 Men varför?
Eftersom jag som rådgivare åt en så kallad domare fick inblick i hur arbetet på en domstol går till, förstår jag den socio-kulturella aspekten; personalen måste följa traditionen för att ha en chans att gå vidare i karriären vid en domstol.
Juridik är dock en kvarlega från medeltiden och utbildningen saknar vetenskapsmetodik.
I ett utbyte på Twitter med en före detta domstolsanställd - Thelin - som i offentligheten roar sig med att ha åsikter om ditten och datten framkommer en annan möjlig förklaring - att domstolspersonal en masse anser att moderspresumtionen inte tillämpats sedan 1976.
Man märker också något annat - en von oben-attityd och aversion mot kunskapssamhället. När Thelin märker att han har fel så blir han lite polemisk i sin framställning och förlöjligar betydelsen av den vetenskapsmetodik som varit nyckeln till vårt välfärdssamhälle. Det intressanta är att jag upplevde samma attityd hos personalen vid Svea hovrätt när jag där samlade in rådata om vårdnadstvister sommaren 2001. Tragiskt för de barn som drabbas.
Här följer kommunikationen Thelin.
Juridik är inte vetenskap vilket har synliggjorts i en rad fall som uppmärksammats av media och på den här bloggen. Fallen hanteras dessvärre som avvikelser men det är mer rimligt att hantera dem som representativa för den socio-kultur som råder bland jurister i allmänhet och inom domstolskollektivet i synnerhet.
Läs: Sara Skyttedals anklagelse mot Johan Ingerö är osannolik
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment