”Hovrättens dom sanktionerar umgängessabotage”. Replik

Eric Tagesson, chefredaktör på branschtidningen Dagens juridik, refuserade även min andra replik, denna gång på Matts Hertsberg, ordförande Föreningen Vårdnad Boende Umgänge, och Sverker Sikströms debattartikel. Tagesson hade dessförinnan blockerat möjligheten att kommentera Hertsbergs och Sikströms debattartikel. Vad är det som får Tagesson att anta ett dörrvaktsbeteende? 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Här är repliken som Eric Tagesson, chefredaktör på branschtidningen Dagens juridik, vägrade publicera:

Matts Hertsberg, ordförande Föreningen Vårdnad Boende Umgänge i Sverige och Sverker Sikström, professor i kognitiv psykologi vid Lunds universitet, ifrågasätter att personalen i Hovrätten gett en mamma ensam vårdnad efter att hon systematiskt vägrat låta barnet träffa sin pappa. Detta betecknas som umgängessabotage.

Hertsberg och Sikström ställer viktiga frågor som är värda att upprepa:

Hur troligt är det att barnet kommer att kunna få en nära och bra relation med sin pappa?

Kommer barnet att få ett tillräckligt och regelbundet umgänge för att bygga en sådan relation – speciellt då mamman tidigare bedrivit umgängessabotage?

Är det i barnets bästa intresse på lång sikt att inte ha pappan i sitt liv?

Det väcker ytterligare en fråga: Varför är papparelationen viktig för barn?

Psykologisk forskning tar inte bara hänsyn till kognitiv utveckling, utan även något som kallas emotionell och social anpassning - motsatsen till antisocialbeteende utveckling (kriminalitet på “juridiska”).

Mönster av forskning som använt etablerad vetenskaplig metod visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med bara pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med bara mamma.

Slutsatsen är att det aktuella beslutet ökar risken för att barnet tappar den viktiga emotionella och sociala anpassningen.

Men är det aktuella fallet något nytt?

Beslutsprocesser i domstolar styrs av principer eller presumtioner. En handlar om objektivitet, en annan om omedelbarhet. Båda syftar till att göra beslutsprocesser rationella och ekonomiskt hållbara.

1950 implementerades moderspresumtionen, av latinets Mater semper certa est. Principen ersatte en äldre princip från ett landskapslag.

Kommunikation med f d domstolspersonal indikerar att det finns en tro hos domstolspersonal (domare) att moderspresumtionen slutade tillämpas 1976.

Kartläggningar av vårdnadsdomar i alla tingsrätter 1999 samt Svea hovrätt 1990-2001, 2004 och 2007, visar dock att personalen under den perioden dömde bort barns pappa-relationer i 75 % av fallen. Det finns inget bevis för att detta ändras.

Den aktuella händelsen är således inget nytt utan beskriver en tradition som traderats genom generationer av domare. Det ökar risken för att det aktuella barnet liksom andra barn tappar sin emotionella och sociala anpassning och därmed utvecklar ett antisocialt beteende.

I ett första steg, i vad närmast liknar ett dörrvaktsbeteende (Seltzer och Brandreth, 1994), beslutade Tagesson att blockera möjligheten att kommentera Hertsberg och Sikströms debattartikel på Dagens Juridik Facebooksida.

Nästa steg blev att åter refusera min replik. Den skickades in den 25 maj. Tagesson valde att inte svara alls. Det kallas stonewalling. 31 maj skickade jag en påminnelse. Svaret kom enligt följande:

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter