Mamma i Jakobstadsregionen om att söka akut psykvård åt sonen: "Det kändes inte humant". En kommentar.

Finska svenskspråkiga Vasabladet rapporterar om ett fall där en 14-åring tappat impulskontrollen i sådan grad att mamman känt sig tvingad att skjutsa honom till akuten. Detta följdes upp med tvångsvård. Ynglingen visar tecken på psykoticim och hypomani. Men berättelsen är osannolik. Det kan förklaras av att det episodiska minnet är konstruktivt och att neuropsykiatriska åkommor är mycket ovanliga. Det typiska är att det handlar om psykologi, speciellt sociala faktorer som papparelation. 5 sidor.

Besök min signatursida Academic Competency

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Finska svenskspråkiga Vasabladet rapporterar om ett fall är en 14-åring tappat impulskontrollen i sådan grad att mamman känt sig tvingad att skjutsa honom till akuten. Detta följdes upp med tvångsvård. Ynglingens beteende beskrivs enligt följande:

“Sonen är en helt vanlig 14-åring som gillar att skruva mopeder och umgås ed kompisar. Han har aldrig tidigare visat tillstymmelse till psykiska problem. Men en kväll i februari började han bete sig konstigt”.

Länk till källan.

Rapporteringen indikerar att ynglingen visar tecken på Psykoticism och hypomani.

Psykoticism karaktäriseras av låg impulskontroll, upplevelsesökande (sensations seeking) och benägenhet till psykos.

Länk till källan

Hypomani karaktäriseras av humörsvängningar, “höga energinivåer” och att tankarna ibland drar iväg.

Länk till källan.

Samtidigt är berättelsen rätt osannolik.

Hur ska man förklara detta?

För det första baseras rapporteringen på mammans självrapportering som baseras på episodiskt minne. Schacter och Addis (2007) visar att episodiskt minne är konstruktivt:

“Eftersom framtiden inte är en exakt upprepning av det förflutna kan simulering av framtida episoder kräva ett system som kan dra nytta av det förflutna på ett sätt som flexibelt extraherar och rekombinerar element från tidigare upplevelser konstruktivt snarare än ett reproduktionssystem” (s. 774).

För det andra, sannolikheten att det rör sig om något som kan lösas med neuropsykiatrisk intervention är obefintlig (Satel och Lilienfeld, 2013). Sannolikheten att det rör sig om något som kan lösas med psykologisk forskning är sannolik.

Det mer sannolika är att ynglingens beteende, som verkar var lite psykotisk och hypomaniskt, manifesterats tidigare, men med lägre amplitud.

Forskning om emotionell och social anpassning, två breda kategorier som inkluderar självkänsla, depressivitet, misslyckandeförväntningar och impulskontroll, visar att hemförhållanden och papparelationen spelar en normativ eller avgörande roll (Calkins och Keane, 2009; Macrae, 2021; Moffitt et al. 2001; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter