Nyhetsmedierna måste bli bättre på att ta till sig genuin kritik (men inte HBL). Var är Lolax självkritik?

Den 17 jul 2023 skriver hufvudstadsbladets Dan Lolax att Nyhetsmedierna måste bli bättre på att ta till sig genuin kritik. Pinker har via Kalev Leeturas forskning noterat att medias rapportering blivit allt mer dyster. Och sällan läser man om självkritik. 11 juni 2023 klampade Lolax själv i det journalistiska klaveret i sin krönika där hen gratulerade Sverige till 500-årsjubileet! När han frågasattes till Lolax stonewalling. Lolax utspel gällde dock inte medier generellt, utan riktades mot Sannfinländarna och speciellt Rikka Purra. Men Både Lolax och Purra talar svenska flytande och båda verkar hysa en aversion mot Finlands svenska historia. Lolax springer hennes ärenden genom att förringa firandet av Finlands dåvarande kung och Helsingfors grundare. Språk är kultur och genom att premiera Ural-finska före svenska har Finländare fått det svårare att umgås med svenskfinländare och svensksvenskar.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Den 17 jul 2023 skriver Hufvudstadsbladets Dan Lolax följande ledare.

Här uppstår ett problem. Rubriken finns bara i papperstidningen. Det betyder att det inte går att länka till källan. Jag ska förklara, men först lite bakgrund.

Vår art – Homo Sapiens Sapiens – reagerar på överraskning genom att bli mer motiverade att utforska för att upptäcka (Fenker och Schütze, 2008).

Psykologiforskaren Steven Pinker, som ägnat drygt 15 år åt att studera våldsavvecklingen i världen har dragit slutsatsen att vi lever i den fredligaste av tider (Pinker, 2011a). Samma år förklarade han att den sannolika förklaringen är att hederskulturellt tänkande trängts undan av förnuft och resonerande (Pinker, 2011b).

“The most important psychological contributor to the decline of violence over the long term may instead be reason: the cognitive faculties, honed by the exchange of ideas through language, that allow us to understand the world and negotiate social arrangements”.

Pinker (2018) hade också genom Kalev Leeturas forskning uppmärksammat att i takt med att medierna börjat distribuera sina alster via internätet har tonen i mediarapporteringen blivit alltmer dyster:

“The data scientist Kalev Leetaru applied a technique called sentiment mining to every article published in the New York Times between 1945 and 2005, and to an archive of translated articles and broadcasts from 130 countries between 1979 and 2010. Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific”.

Lolax klampade själv i det journalistiska klaveret i samband med firandet av 500 årsjubileet av riksdagens val av Gustav Vasa till kung över Svea rike 1523.

Länk till källan.

Kruxet är nämligen att vid den tiden var det som sedan 1917 kallas Finland en del av det svenska kungariket och kallades Östra rikshalvan (Från 1581, ett storfurstendöme inom det svenska kungariket). Lolax alster var således en fakotid – något som låter sant men som är falskt.

Sverige är dessutom betydligt äldre än vad Lolax påstår. Sveriges första kung hette Erik Segersäll (ca 945-995). Han regerade ca 970 – 994/995. En del historiker går längre tillbaka tiden och menar att Erik Refilsson (800 - talet) var svearnas första kung. Då hade svearnarna, eller sveonerna, ägnat århundraden åt att bygga handelsnätverk, mellan Särkland och Gårdarike, som de också grundade, och frankernas rike (~400 - 800 AD). Deras rike inkluderade Holmgård (som Ryssarna kallar Novgorod).

Finnar, som nämndes första gången 98 AD levde sannolikt i norra delen av Fennoscandia och utgjordes av nomader (Nenets) som migrerat från östra Sibirien ~3500 år sedan (Lamnidis et al. 2018).

Någon gång under Vendeltid (540 - 750 AD) ansökte Satakunda om att få bli del av svearnas framgångsrika handelsnätverk. En handelsvägen, från Uppsala via Tiundalands rod nordost mot Satakunda, etablerades dit delegationer om ca 100 skepp reste återkommande.

När Erik "den helige" Jedvardssons (1125 – 1160) företog samma färd, var det sannolikt inte ett första korståg, utan en i raden av seglatser som pågått under lång tid.

I takt med att Svearnas Svithjod utvecklades till den Svenska kungariket skedde förändringar.

1240. Holmgård (Novgorod) förklarade sig självständigt från Svithjod/Sverige. Och medans Svithjod/Sverige fortsatte utvecklas, gick det inte lika bra för det som sedemera skulle bli Ryssland.

Handelsplatser. Totalt drygt femton stycken som idag utgör de större städerna i Finland: t ex. Åbo (Finlands äldsta stad med anor från 1200-talet), Viborg, (runt 1293), Borgå (1403), Helsingfors (1550), Björneborg (1558), Vasa (1606), Karleby (1620), Kajaani (1651–1652), Brahestad (1653), Sveaborg (1748 -), Lovisa (1745), Tammerfors ( 1779) m fl.

1348. Kung Magnus Erikssons skrev, på svenska, till handelsmännen i Österbotten att de fick handla med alla ätandes varor. Handelstraditionen i Österbotten lever kvar.

1523 valdes Gustav Vasa (1496 – 1560) till kung av Sverige vid Strängnäs riksdag.

1550 lät Vasa grunda Helsingfors vid Helsinge ås mynning i nuvarande Gammelstaden.

Vetenskapsrevolutionen innebar att Uppsala universitet (1477) kompletterades med filialen Kungliga akademien i Åbo (1640).

1658. var Sverige ett av de mest framgångsrika länderna i världen.

Det svenska kungariket (1658).

Varför ville inte Lolax berätta om det? Händelsen är unik.

Förklaringen kan vara Fennomani och mysticism.

Mysticismen kan ha sitt ursprung i Uppsala, där en av dåtiden akademiska storheter var Emanuel Swedenborg (1688 – 1772). 1734 publicerade Swedenborg sitt traktat (avhandling) Opera philosophica et mineralis, som inkluderade avsnittet Principia Rerum Naturalium (Principer för de naturliga tingen), där Swedenborg försöker förklara materiens uppkomst och rörelsens natur. Ca tio år senare börjar han intressera sig för mysticism.

1758 publicerade Swedenborg Himmel och Helvete. Man får anta att hans intressen skapade en så kallad zeitgeist – tidsanda: påverkade arbetsklimatet på Uppsala universitet och dess filial i Åbo.

1754, som 15-åring, skrev Henrik Porthan (1739 – 1804) in sig på Kungliga akademien i Åbo. 1760 försvarade han sin magisteravhandling i filosofi. 1777 promoverades han till professor, en titel han behöll resten av livet. Han blev också rektor. Porthan skrev i huvudsak på latin och svenska.

“Medan Porthans lärarverksamhet omfattade flera olika vetenskapsgrenar, handlade hans forskning nästan uteslutande om fennofili, Finland, dess forntid, språk, litteratur och geografi. Som biblioteksamanuens och bibliotekarie hade han studerat all litteratur som fanns om Finland, och han samlade kontinuerligt nya notiser. Hans många resor för inspektion av akademiens hemman gav många möjligheter till detta. Den första frukten av dessa studier var avhandlingen De poesi fennica (utgiven i disputationer 1766–78, men inte avslutad), där han för första gången redogör för den finska runopoesins egendomliga karaktär och olika typer, och belyser framställningen med utdrag ur tryckta eller ännu på folkets läppar levande sånger, bland annat trollsånger. Han tog initiativ till den insamling av finska folksånger, som senare fullföljdes av Elias Lönnrot” (Wikpedia).

1808, närmare bestämt den 3 maj, invaderade Ryssland den svenska fortet Sveaborg. Kommendören Cronstedt kapitulerade och räddade därmed drygt 5000 människor som levde och verkade på fortet.

Från 1809 och 108 år framåt ockuperade Ryssland östra rikshalvan (storfurstendömet) som blev en vasallstat.

Folket i Östra och Västra halvan rikshalvorna, som under ~1000 år blivit ett folk, skiljdes åt.

Ryssland, som haft många militära konflikter med Sverige, ville fjärma östra rikshalvan från den västra dito.

Det är rimligt. Länderna hade sedan vikingatiden växt samma socio-kulturellt. Om medborgarna i den östra halvan fortsatte tala samma språk som de gjort sedan vikingatiden, då fanns givetvis en risk för uppror och att det som nu kallades storfurstendömet skulle återförenas med Sverige.

1810 startade därför Fennomanrörelsen – ambitionen att byta svenska mot ett språk som aldrig haft utbredning i landet – Ural-finska (populärt finska).

1835 publicerade Elias Lönnrot (1802 – 1884) en påhittat mytologi om Finlands ursprung.

1863 grundades Finska partiet vars språkpolitik inspirerat Sannfinländarna.

1870 talade 75 % av Finländarna svenska.

1910 talade 50 % av Finländarna svenska.

Notera att fram till 1910 var svenska huvudspråket i Finland!

Det förklarar sannolikt den språkstrid som uppstod på 1920 – talet. Skulle Finland tala det språk som gett landet statsbildning, upplysning och universitet och som knyter an till andra latinska-germanska språk i Europa eller, ett språk som historiskt aldrig haft någon betydande utbredning i Finland och som är skilt från alla latinska-germanska europeiska språk?

2022 talade 47 % av Finländarna svenska. Det demonstrerar folket vilja kontra politikernas dito, att behålla svenska. Notera att utbredningen av Ural-finska, med stora insatser från staten, nått 87 %.

2022, på våren, meddelade direktör på utbildningsministeriet att finska barn har svårigheter med läsförståelse och numeracy.

2022, på hösten, meddelade Finlands barnombudsman att 20 % av finska barn har mentala utmaningar. Störst är utbredningen i Karelen, d.v.s. det område där fennomanin har störst utbredning. I resten av Finland talar de flesta svenska. Där mår barnen bättre.

2023, på våren, meddelade Helsingfors stad att svenskspråkiga Finländare mår bättre och lever längre.

Jag träffade Lolax två dagar efter att han publicerat sin faktoid om våra länders dåtida Kung Vasa och frågade då varför han skrev som han skrivit. Jag frågade även Lolax om han är Fennoman?

Lolax svarade kort: – det var ett skämt. Sedan vände han ryggen till. Fenomenet kallas stonewalling – vägran att kommunicea och samarbeta.

Och det är inte kritik generellt som Lolax vurmar för, utan kritik mot Sannfinländarna och Rikka Purra i synnerhet. Ty, i webversionen av Lolax ledare står följande att läsa.

Men förutom att Lolax och Purra talar svenska flytande, verkar båda hysa en aversion mot Finlands svenska historia. Purra genom att vara partiledare för det parti som inspirerats av Finska partiers språkideologi – strävan att tränga undan den svenska kultur som gett landet statsbildning, upplysning och universitet och som torgför en alternativ Finländsk historieskrivning. Lolax sannolika fennomani demonstreras genom hans krönika där han mot bättre vetande attribuerar firandes av 500-års jubileet av valet av Finlands och Sveriges kung liksom grundaren Helsingfors på Sveriges tillblivelse!?

Språk är kultur (Reich, 2019) och genom att premiera Ural-finska före svenska har man svårare att umgås med svenskfinländare och svensksvenskar – majoritetsbefolkningen i Fennoskandia. Det leder till alienering och sannolikt fennomani.

Please support the blog via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) or Wise.

More about my expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter