Nutrition psychology. "Är du en sån som lägger skinka på smörgåsen till frukosten?" (Ångerman, Vasabladet) Ta bort brödet och ät skinkan.

Personalen på Vasabladet, i det fallet Milja Ångerman, gör ett videoinslag där hen reciterar de så kallade näringsrekommendationerna. Ångermans utspel inkluderar att de ska vara nya. Hen menar att vi ska ta bort skinkan från brödet och äta brödet, samt begränsa konsumtion av mejerier. Och det ska vara låg fetthalt. Stämmer Ångermans påstående? Vår art drabbas lätt av naturlig dumhet (ND). För att motverka ND har jag utvecklat Rationellt entreprenöriellt tänkande. Forskning demonstrerar att vår art anpassats för att äta animaliskt baserad mat som följaktligen är avgörande för hälsan. Slutsats. Fixeringen vid North Karelia Project förklarar sannolikt varför Finland har så mycket större utbredning av välfärdssjukdomar jämfört med t ex. Sverige, liksom varför de är världsledande på Alzheimers. Medias ovilja att kritiskt granska näringstipsen kan förklaras av naturlig dumhet/dysrationalia. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Personalen på Vasabladet, i det här fallet Milja Ångerman, gör ett videoinslag där hen reciterar de så kallade näringsrekommendationerna. Ångermans utspel inkluderar även påståendet att näringstipsen ska vara nya.

Länk till källan

Ångerman: - Är du en sån som lägger skinka på smörgåsen till frukosten? Då borde du nu enligt dom nya näringsrekommendationerna ta dig en funderare. Processat kött ska vi undvika i så stor utsträckning som möjligt.

Därefter tar Ångerman bort skinkan från brödet och tar så demonstrativt en tugga.

Milja Ångerman tar bort skinkan från brödet.
Ingen vet om det är är smör eller margarin på brödet.

Ångerman fortsätter: - Av mjölkprodukter såsom kvarg, yoghurt, ost, mjölk, glass, så borde vi högst få i oss 3,5 till 5 dl per dag. Det innebär då fettfria produkter eller produkter med låg fetthalt. (Varför inkluderar Ångerman glass?)

Sedan fortsätter Ångerman: - Rött kött borde vi minska överlag. från 500 gram per vecka, som det varit tidigare, så ska vi nu endast äta till 350 gram. Det betyder, och så tar Ångerman demonstrativt fram en annan tallrik, 50 gram per dag. Resten av vårt proteinbehov, fortsätter Ångerman, tar vi från fisk, växtbaserade proteiner och baljväxter.

Ångerman påstår: - baljväxter är viktiga för kosten för dom innehåller vitaminer, mineraler och proteiner. Enligt näringsrekommendationerna borde vi också äta mer frukter, bär och grönsaker per dag. Det vill säga närmare 500 till 800 gram per dag. Typ så här mycket (Ångerman håller fram en tallrik med 2 äpplen, 2 mandariner och fyra morötter).

Ångerman med en tallrik med äpplen, mandariner och morötter.

Ångerman: - Syftet med de nya rekommendationerna är att förbättra folkhälsan.

Som av en händelse klämmer Ångerman även in följande: - Följer du de här råden minskar du också ditt eget klimatavtryck.

Milja Ångerman är förstås inte den första mediapersonal som reciterat detta. Men ställde hen verkligen frågan: - stämmer uppgifterna?

Vår art faller lätt offer för “naturlig dumhet” - tendensen att premiera information som:

• är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
  
  
• upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
  
  
• eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).

Naturlig dumhet är kongruent/konsistent med Dysrationalia - oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (detta inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet) (Stanovich, 1993).

För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell - Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet - för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy - förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010).

Det Ångerman okritiskt påstår är nya näringsrekommendationer är i själva verket i princip samma rekommendationer som använts sedan början av 1980-talet och som bygger på den så kallade diet-heart-hypotesen - påståendet att mättat fett ökar mängden serumkolesterol som i sin tur förväntas öka risken för hjärtsjukdom.

Effekten av dessa näringsrekommendationer är att folk i allmänhet minskat på konsumtion av mejerifett. I mars 2022 gjorde Finlands Institut för Hälsa och välfärd ett nummer av att de sedan början av 1970 - talet lyckats övertyga Finländarna att minska konsumtionen av smör och salt.

Länk till källan.

Men vår art har anpassats för att äta animaliskt fett och kött (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Följande hypoteser har avvisats:

• att kött och processat kött skulle vara farligt för hälsan (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeraatkar et al. 2019).
  
  
• att mättat fett skulle vara farligt för hälsan (Howard et al. 2006; Ramsden et al. 2016; Teicholz, 2023).

En uppsjö av studier visar följaktligen att animalisk mat, kött och fett, är avgörande för barns fysiska och mentala utveckling (Adesogan et al. 2020; Allen, 2003; Balehegn et al. 2019, 2023), samt för att upprätthålla vuxnas fysiska och mentala hälsa (Calabrese et al 2024; Dobersek et al. 2023; Ede, 2019, 2022, 2024; Itkonen et al. 2020; Margara-Escudero et al. 2022; Pan et al. 2024; Tong et al. 2020; Ylilauri et al. 2019). Det är känt att det är viktigt att äta just animaliskt protein (Tong et al. 2020; Zheng et al. 2023). Det är också känt att hjärnan behöver mättat fett för att kunna producera myelin:

“However, myelin assembly requires a significant amount of lipids, and lipids play an important role in glial cell myelination” (Physical Medicine and Rehabilitation, Mayo clinic).

En del av den ekvationen rör Alzheimer, eller typ 3-diabetes (Chen et al. 2024; Lanzillott et al. 2024). Finland har störst utbredning av Alzheimers per capita i hela världen (Österberg, 2022) och dubbelt så stor utbredning som Sverige, trots att vi har lika biologi.

19,9 % av den Finländska befolkningen dör av Demenssjukdom eller Alzheimer's. 15,3 % dör av hjärtrelaterad sjukdom.

Utbredning av välfärdssjukdomar i Finland.

9,8 % av den svenska befolkningen dör av Demenssjukdom eller Alzheimer's. 9,9 % dör av hjärtrelaterad sjukdom.

Utbredning av välfärdssjukdomar i Sverige.

Slutligen. Påståendet att produktion av animaliskt baserad mat skulle ha ett betydande klimatavtryck har avvisats (Liebe, Hall och White, 2020; White och Hall, 2017).

“Enligt Statistikcentralen härstammar 74 procent av alla klimatutsläpp i Finland från energisektorn och förbränning av fossila bränslen. Endast 12 procent av utsläppen härstammar från jordbruket. Av jordbrukets utsläpp i Finland beräknas att 56 procent kommer från odlingsmark och 44 procent från husdjursproduktion enligt Finlands klimatpolitiska plan på medellång sikt. Det betyder i klartext att knappa 5 procent av Finlands klimatutsläpp kommer från husdjursproduktionen” (Nylund, 2019).

Slutsats. Fixeringen vid North Karelia Project förklarar sannolikt varför Finland har så mycket större utbredning av välfärdssjukdomar jämfört med t ex. Sverige, liksom varför de är världsledande på Alzheimers. Medias ovilja att kritiskt granska näringstipsen kan förklaras av naturlig dumhet/dysrationalia.

Lästips:

Österberg (2023).Nutrition Psychology. A dietitian explains which non-dairy milk is best for you. A open letter to Marion, Benji and Nathaniel (Business Insider)

Österberg (2024 a). Nutrition psychology. Meat, fat, and health. The case for Continued Influence bias.

Österberg (2024 b). Nutrition psychology. Dementia (Alzheimer's disease). The case for intermittent fasting

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter