Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Finska medier och Svenska folkpartiet med Anders Adlercreutz i spetsen har konformerats kring idén att kommunicera en förlegad bild av våld i nära relationer, trots att forskning sedan 1970-talet pekar i en annan riktning.
Yles, vad man får anta är en ungdomsredaktion, X3Mnyheter påstår i sin TikTok-kanal att en undersökning visar är 25 % av finska män tycker att kvinnor får skylla sig själva om de utsätts för våld i nära relationer. Som av en händelse har statliga Yles ledning beslutat att diskriminera män!?
Länk till källan.
Som av en händelse kablar Hufvudstadsbladet ut samma påstående.
Länk till källan.
Och som ytterligare en händelse kablar Vasabladet samma påstående.
Länk till källan.
Och som ytterligare en händelse kablar Svenska Folkpartiet, med Anders Adlercreutz i spetsen, ut samma påstående.
Länk till källan.
Den så kallade studien är inte gjord av experter, utan av en marknadsföringsbyrå - Dagmar - på uppdrag av NYTKIS, en organisation som samlar kvinnoorganisationer. Notera likheterna i ansats med Lundgrens, Heimers, Kalliokoskis och Westerstrands skandalstudie Slagen dam som efter att Uppsala universitet granskat huvudförfattaren Lundgrens arbete (Hagekull, 2005) ledde till att hon stoppades från att undervisa och handleda (Holm, 2011).
Länk till källan.
Som lök på laxen har Yle låtit intervjua Jürgen Ross, som är utbildare på företaget Ekvalita.
Länk till kållan.
Ross hävdar att det:
“handlar mycket om inlärda normer i samhället. Han säger att han ofta hör att det är naturligt att män beter sig våldsamt”.Ekvalita är som sagt ett företag:
“– Det är nog mer komplext än så. Vi lär oss olika beteenden och könsnormer, från det vi är alldeles små”.
Länk till källan.
Vår art faller lätt offer för “naturlig dumhet” - tendensen att premiera information som är:
- prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
-
upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
- eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).
Inspirationen till Dagmars enkät kan som sagt vara skandalboken Slagen dam (Lundgren ett al. 2001) där författarna Eva Lundgren, femistisk sociolog, Gun Heimer, gynekolog, Ann-Marie Kalliokoski, socionom och Jenny Westerstrand, jurist, medvetet (1) undvek etablerade modeller samt (2) exkluderade män.
2005 granskade Uppsala universitet Lundgrens arbete (Hagekull, 2005). Enligt Lundgren själv (Holm, 2011) stoppades hon därefter från att föreläsa och handleda om saker som rörde Våld, makt och kön.
För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell - Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:
- Epistemisk vaksamhet - för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
- Disjunctive resonerande - ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
- Numeracy - förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010).
- Fysiskt våld i nära relationer - kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld i nära relationer - drabbar Lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005)) - typiskt kvinnligt. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. Det är känt att 40% av de finska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, 2023).
Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
Kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är Finlands stora utmaning (Helsingforspolisen, 2022). 40 % av skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, 2023).
Antisocialt beteende grundas i hemmet under de tidiga levnadsåren som en funktion av hemmiljön (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001). Motsatsen kallas emotionell och social anpassning som lägger grunden för kognitiv utveckling. All tre är del i något som kallas exekutiva funktioner som också tar form under de första fyra levnadsåren som funktion av hemmiljön (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995). Det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Läs också: Framtidens skola (Hanaholmen); Varför begår unga människor brott? (Barnavårdsföreningen)
Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment