Finska medier och Svenska folkpartiet med Anders Adlercreutz i spetsen har konformerats kring idén att kommunicera en förlegad bild av våld i nära relationer

Finska medier och Svenska folkpartiet med Anders Adlercreutz i spetsen har konformerats kring idén att kommunicera en förlegad bild av våld i nära relationer. Vår art drabbas lätt av mentala fallgropar som naturlig dumhet. Därför har jag utvecklat modellen Rationellt entreprenöriellt tänkande. På riktigt är Våld i nära relationer ett typiskt kvinnligt fenomen. Kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är Finlands stora utmaning. 40 % av skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Finska medier och Svenska folkpartiet med Anders Adlercreutz i spetsen har konformerats kring idén att kommunicera en förlegad bild av våld i nära relationer, trots att forskning sedan 1970 – talet pekar i en annan riktning.

Yles X3Mnyheter, som man får anta är en ungdomsredaktion, påstår i sin TikTok-kanal att en undersökning visar är 25 % av finska män tycker att kvinnor får skylla sig själva om de utsätts för våld i nära relationer. Som av en händelse har statliga Yles ledning beslutat att diskriminera män!?

Länk till källan.

Som av en händelse kablar Hufvudstadsbladet ut samma påstående.

Länk till källan.

Och som ytterligare en händelse kablar Vasabladet samma påstående.

Länk till källan.

Och som ytterligare en händelse kablar Svenska Folkpartiet, med Anders Adlercreutz i spetsen, ut samma påstående.

Länk till källan.

Den så kallade studien är inte gjord av experter, utan av en marknadsföringsbyrå – Dagmar – på uppdrag av NYTKIS, en organisation som samlar kvinnoorganisationer.

Länk till källan.

Som lök på laxen har Yle låtit intervjua Jürgen Ross, som är utbildare på företaget Ekvalita.

Länk till kållan.

Ross hävdar att det:

“handlar mycket om inlärda normer i samhället. Han säger att han ofta hör att det är naturligt att män beter sig våldsamt”.

“– Det är nog mer komplext än så. Vi lär oss olika beteenden och könsnormer, från det vi är alldeles små”.

Ekvalita är som sagt ett företag:

Länk till källan.

Inspirationen till Dagmars enkät kan vara skandalboken Slagen dam (Lundgren et al. 2001) där författarna Eva Lundgren, Marxist-feministisk sociolog, Gun Heimer, gynekolog, Ann-Marie Kalliokoski, socionom/socialtant och Jenny Westerstrand, jurist/Roks, medvetet (1) undvek etablerade modeller samt (2) exkluderade män.

Vår art faller lätt offer för mentala fallgropar, t ex. “naturlig dumhet” – tendensen att premiera information som är:

• prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
  
  
• upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
  
  
• eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).

Naturlig dumhet är kongruent/konsistent med Dysrationalia – oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (detta inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet) (Stanovich, 1993).

Dessa mentala fallgropar kan interagera i en förstärkande loop.

För att undvika mentala fallgropar har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunctive resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011, 2016; ; Toplak and Stanovich, 2002; Toplak, West, Stanovich, 2013).

2005 misstänkte ledningen för samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet att det förelåg något fuffens med Lundgren och Co:s påståenden. Därför genomfördes en granskning.

Slutsatsen var att slutsatserna i Lundgrens forskning inte överensstämde med rådatan. Så här skriver Hagekull (2005), å Uppsala universitet vägnar:

Hagekull påtalar också att det tycks ha uppstått en konformism kring Lundgrens idévärld som hindrar det pluralistiska tänkande som borde prägla ett universitet. Givetvis har Lundgren i rollen som forskningsledare ett betydande ansvar, men även lärosätet har ett ansvar för arbetsmiljön.

Lundgren själv menar att hon hindrats från att undervisa om kopplingen mellan kön, makt och våld (Holm, 2011):

På riktigt heter det heter Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

• Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld i nära relationer – drabbar Lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008). Om små barn dödas, filicid, är förövaren som regel en mamma (Lysell et al. 2014; Kauppi et al. 2010; West, 2007).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995, Hyde, 2005)) – typiskt kvinnligt.
  
  Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) deras största utmaning.
  
  40% av de finska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november 2023).

Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen och den stora utmaningen i Finland.

(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Kvinnors relationsaggressivitet (psykiska våld) är Finlands stora utmaning (Helsingforspolisen, 2022). 40 % av skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, 2023).

Antisocialt beteende grundas i hemmet under de tidiga levnadsåren som en funktion av hemmiljön (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001). Motsatsen kallas emotionell och social anpassning som lägger grunden för kognitiv utveckling. All tre är del i något som kallas exekutiva funktioner som också tar form under de första fyra levnadsåren som funktion av hemmiljön (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Coolidge and Wynn, 2018; Gopnik, 2016; Hart och Risley, 1995). Det finns en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Läs också:

Framtidens skola (Hanaholmen); Varför begår unga människor brott? (Barnavårdsföreningen)


Våld i nära relationer – svenska polisen slutar tydligen ignorera kvinnors våld i nära relationer?

Kvinnor (ofta mammor) med mentala utmaningar och aggressioner (n=165) – en lista med historiska och aktuella händelser

Kvinnor (ofta mammor) som dödar (n=145), inklusive fall där socialtjänsten isolerat dem med barnen (offren)

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X