Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Oicin Cantwell, krönikör på tabloiden Aftonbladet rapporterar med besvikelse om polismyndighetens beslut att avsluta det ovetenskapliga projektet IGOR, där våld i nära relationer felaktigt och ensidigt attribueras på män.
Länk till källan.
Så här står det i artikeln:
Länk till källan.
Lästips: Socialtjänstens arbete saknar i huvudsak vetenskapligt stöd
På det följer ett försök av krönikör Cantwell att redovisa siffror, men det Cantwell missar är att hen bygger sin redovisning på cherry picking.
Cherry picking används när man vill bekräfta en redan befäst övertygelse. Fenomenet kallas bekräftelse-bias. Nias representerar något som kallas mental fallgrop.
Det finns ca 200 mentala fallgropar som kan sammanfattas med dysrationalia - oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (Stanovich, 1993, 2009).
Cantwell verkar också ha talat med Anton Markusson som är den polis som lett detta helt ovetenskapliga projekt.
Antonsson är också uppenbart besviken men vill inte yttra sig om chefernas beslut.
Redan den 9 januari i år ifrågasatte jag detta ovetenskapliga projekt: Polisen: Arbetet mot mäns våld mot kvinnor riskerar att hamna i skymundan. En kommentar
Våld i nära relationer har studerats av forskare åtminstone sedan 1970 - talet. Forskning handlar om att utforska för att upptäcka och det man upptäcker, effekterna eller skillnaderna, måste valideras och replikeras för att anses trovärdiga. Inom beteendevetenskaper är man ofta intresserad av könsskillnader, men ofta är dessa svåra att finna (Hyde, 2005).
Det finns en etablerad modell för att studera Våld i nära relationer som utvecklats av sociologen Murray Straus - Conflict Tactics Scale (Straus, 1979, Straus et al. 1996).
För att göra en lång historia kort så ser könsfördelningen för Våld i nära relationer ut som följer:
Läs mer om våld i nära relationer (Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter, 1995; Thornton et al. 2012).
Men någon gång under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen Eva Lundgren som uppmärksammats för sitt arbete, inte om Våld i nära relationer, utan om den post-marxistiska iden om våld i nära relationer - Mäns våld mot kvinnor.
Tillsammans med gynekologen Gun Heimer promoverades Lundgren till professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med intresseorganisationen ROKS skrev de boken Slagen dam (Lundgren et al. 2001).
Det anmärkningsvärda var att Lundgren & Co inte använde den etablerade Conflict tactics scale. De exkluderade även män i sin studie, vilket är ovetenskapligt. Resultatet indikerade att drygt 40 % av respondenterna (bara kvinnor) ansåg det möjligt att de någon gång utsatts för någon form av våld i nära relationer.
Problemet med Lundgrens et al. är att metoden inte var validerad och att de uteslöt män. Ergo. Den säger därför egentligen ingenting.
2005 rann den akademiska bägaren över på Uppsala universitet och man beslutade att genomföra en granskning av Dr Lundgrens arbete. Det visade sig att rådatan och slutsatserna pekade i olika riktningar. Och i en intervju i Ergo menar Dr Lundgren själv att hon belagts med förbud att undervisa och handleda om makt, kön och våld.
Men det hindrade inte Brottsoffermyndigheten, som stod som sponsor för studien, att låta boken vara kvar i deras bibliotek och på deras hemsida.
2010 gick Rikspolisstyrelsen ut med ett dekret till personalen att bara fokusera på Mäns våld mot kvinnor.
2022. Trots många uppmaningar har föreståndaren för Brottsoffermyndigheten, Fil kand. Anders Alenskär, med en bakgrund som anställd vid någon domstol, vägrat ta bort boken.
Under 2022 gjorde även Jämställdhetsmyndigheten, med Lena Ag, ett anmärkningsvärt utspel genom projektadministratören Berit Jernberg, som med ett kvitter hävdade att kvinnors våld i nära relationer ska rubriceras Mäns våld mot kvinnor.
Länk till källan.
När polismyndigheten beslutar att lägga ner Mäns våld mot kvinnor-aktivismen, a.ka. IGOR, blir många som saknar kunskap på området emotionella - upprörda. Det kan förklaras av dysrationalia eller simulerings-bias (Kahenman och Tversky, 1977, 1982). Det betyder helt enkelt att man misslyckats med att aktivera sin medfödda förmåga att tänka prospektivt (Gilbert och Wilson, 2007; Kahneman, 1979; Kaku, 2014).
Två poliser uttrycker sitt [emotionella] missnöje via X/Twitter:
Länk till källan.
Länk till källa.
Jag rättade Oicin Cantwell samt Peppe, YB Södermalm (Viktor Adolphson):
Jag adderade även en länk till en artikel jag skrivit om kvinnors barnmisshandel och dödligt våld:
Länk till källan.
Ingen tog notis om faktainnehållet. Istället satte trollfabriken igång. Redovisningen sker i kronologisk ordning:
YB Södermalm avvisade de fakta jag redovisade med följande kommentar:
Polisen YB Södermalm håller fast i faktoider a (väderkvarnar) och det verbala våldet.
Som ett ödets nyck återkom Adolphson (YB Söderhalm) genom att själv rapportera om kvinnors våld!?
För att göra en lång historia kort så ser könsfördelningen för Våld i nära relationer ut som följer:
- Fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - sannolikheten att drabbas är lika osannolik (0,000005) för barn, män och kvinnor.
- Fysiskt våld - typiskt kvinnligt.
Läs mer om våld i nära relationer (Archer,2000, 2004; Bergkvist, 2002; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Crick och Grotpeter, 1995; Thornton et al. 2012).
Men någon gång under 1990-talet rekryterade den svenska regeringen den norska feministiska sociologen Eva Lundgren som uppmärksammats för sitt arbete, inte om Våld i nära relationer, utan om den post-marxistiska iden om våld i nära relationer - Mäns våld mot kvinnor.
Tillsammans med gynekologen Gun Heimer promoverades Lundgren till professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med intresseorganisationen ROKS skrev de boken Slagen dam (Lundgren et al. 2001).
Det anmärkningsvärda var att Lundgren & Co inte använde den etablerade Conflict tactics scale. De exkluderade även män i sin studie, vilket är ovetenskapligt. Resultatet indikerade att drygt 40 % av respondenterna (bara kvinnor) ansåg det möjligt att de någon gång utsatts för någon form av våld i nära relationer.
Problemet med Lundgrens et al. är att metoden inte var validerad och att de uteslöt män. Ergo. Den säger därför egentligen ingenting.
2005 rann den akademiska bägaren över på Uppsala universitet och man beslutade att genomföra en granskning av Dr Lundgrens arbete. Det visade sig att rådatan och slutsatserna pekade i olika riktningar. Och i en intervju i Ergo menar Dr Lundgren själv att hon belagts med förbud att undervisa och handleda om makt, kön och våld.
Men det hindrade inte Brottsoffermyndigheten, som stod som sponsor för studien, att låta boken vara kvar i deras bibliotek och på deras hemsida.
2010 gick Rikspolisstyrelsen ut med ett dekret till personalen att bara fokusera på Mäns våld mot kvinnor.
2022. Trots många uppmaningar har föreståndaren för Brottsoffermyndigheten, Fil kand. Anders Alenskär, med en bakgrund som anställd vid någon domstol, vägrat ta bort boken.
Under 2022 gjorde även Jämställdhetsmyndigheten, med Lena Ag, ett anmärkningsvärt utspel genom projektadministratören Berit Jernberg, som med ett kvitter hävdade att kvinnors våld i nära relationer ska rubriceras Mäns våld mot kvinnor.
Länk till källan.
När polismyndigheten beslutar att lägga ner Mäns våld mot kvinnor-aktivismen, a.ka. IGOR, blir många som saknar kunskap på området emotionella - upprörda. Det kan förklaras av dysrationalia eller simulerings-bias (Kahenman och Tversky, 1977, 1982). Det betyder helt enkelt att man misslyckats med att aktivera sin medfödda förmåga att tänka prospektivt (Gilbert och Wilson, 2007; Kahneman, 1979; Kaku, 2014).
Två poliser uttrycker sitt [emotionella] missnöje via X/Twitter:
Länk till källan.
Länk till källa.
Jag rättade Oicin Cantwell samt Peppe, YB Södermalm (Viktor Adolphson):
Jag adderade även en länk till en artikel jag skrivit om kvinnors barnmisshandel och dödligt våld:
Länk till källan.
Ingen tog notis om faktainnehållet. Istället satte trollfabriken igång. Redovisningen sker i kronologisk ordning:
YB Södermalm avvisade de fakta jag redovisade med följande kommentar:
Polisen YB Södermalm håller fast i faktoider a (väderkvarnar) och det verbala våldet.
En kvinna hade attackerat en liten 10-årig flickan genom att slå flickan i ansiktet med knytnäven.
Adolphsons rapportering visar hur naiva och biased personalen inom poliskollektivet är genom att ignorerar det uppenbara trauma som flickan drabbades av på grund av kvinnors våld.
Adolphson var passade också på att bortförklara det kvinnliga våldet med en förklaringsmodell hens utbildning inte ger utrymme för. När jag äter påtalade fakta försökte Adolphson tysta mig.
För den akademiska ordningens skull, och för dem vars psyke inte premierar semantik, påtalar jag redan har att jag stavade fel i det tredje ordet. Det ska således inte vara "står" utan "slår".
De raljanta, polemiska kommentarerna fortsätter:
Förstår krönikören Cantwell, poliserna Peppe och Adolphson samt trollen att deras attityd ökar risken för att barn ska drabbas av kvinnors våld i nära relationer? Det verkar inte så.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment