"Ny studie: Sämre resultat för elever med fortbildade lärare". På riktigt: 'effekten' är nära noll. Har forskarna missat 3:en variabelns inverkan?

Vi lärare/Ämnesläraren publicerar en populärvetenskaplig kommentar om en studie som testat korrelation mellan lärares fortbildning och elevers prestation. Forskarna (1) menar att effekten var liten och att den inte berörde alla elever; (2) har använt strukturell ekvationsmodulering. Man blir lätt [akademiskt] förförd av manövrar som dessa, (3) har använt självskattade enkätdata från lärarna. Det betyder att studien inte kan utlova slutsatser om orsak - verkan, utan snarare är en korrelationsstudie. Studien visar att det inte spelar någon roll för de flesta barns skolprestation att lärarna åker på fortbildning. Dock verkar elever med bättre hemförhållanden under de fyra första levnadsåren ha större utbyte av lärare. Men effekten, vilket forskarna påpekar, är synnerligen liten. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Vi lärare/Ämnesläraren publicerar en populärvetenskaplig kommentar om en studie som testat korrelation mellan lärares fortbildning och elevernas prestation.

Länk till källan.

Här är originalartikeln:

I abstrakt – den vetenskapliga sammanfattningen – står följande att läsa:

Värt att notera:

“We find a small negative average effect of PD participation, with negative effects concentrated among high-performing students”.

“Vi finner en liten negativ genomsnittlig effekt av PD-deltagande, med negativa effekter koncentrerade till högpresterande elever".

Länk till källan.

Forskarna:

1. menar att effekten var liten och att den inte berörde alla elever.
   
   
2. har använt strukturell ekvationsmodulering. Det betyder att de kört ihop alla variabler, både latenta och observerbara, i samma modell och testat del-korrelationerna dem emellan. Det hela är mycket elegant presenterat. Man blir lätt [akademiskt] förförd av manövrar som dessa.
   
   
3. har använt självskattade enkätdata från lärarna. Det betyder att studien inte kan utlova slutsatser om orsak – verkan, utan snarare är en korrelationsstudie.

Korrelation betyder samvariation med association; det påvisar någon form av beroende variablerna emellan, men det går inte att utröna vilken variabel som är oberoende eller beroende. Det ska dock tilläggas att det ibland är uppenbart och det då går att dra slutsatser om orsak - verkan från korrelationsstudier. Men den här studien verkar inte uppfylla det kriteriet.

Forskarna verkar dock vilja påföra läsarna att detta handlar om orsak – verkan. Ordet effekt förekommer över 200 gånger i texten. De mer sannolika 'associationer' eller 'korrelationer' förekommer tre (3) respektive sju (7) gånger.

Om studien påvisat en korrelation mellan lärares fortbildning och elevers skolprestation i allmänhet, då hade man kunnat tänka sig att forskarna missat tredje variabelns inverkan.

Fundamenta inom utvecklingspsykologi är att barns exekutiva funktioner – emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive numeracy och visuospatial perception) – packas upp/genomgår en intensiv utveckling, under de fyra (4) första levnadsåren och predicerar skolprestation senare i livet (Baker et al. 2020; Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Farran och Formby, 2011;Gopnik, 2016; Olsson, 2022).

Det finns också en pappa-effekt; barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre exekutiva funktioner senare i livet jämfört med barn som växer upp med en singel-mamma (Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).

Men nu visade det sig att den lilla korrelationen som förelog rörde sig om högpresterande elever, dvs. outliers. Så här står det i diskussionens inledning:

“Denna studies resultat tyder på att effekten av lärares deltagande i typisk matematik och naturvetenskap PD på elevernas prestationer är nära noll under alla undersökta TIMSS-cykler (2003–2019) och båda årskurserna (fyra och åtta) och att den genomsnittliga effekten är något negativ. Dessutom är de negativa effekterna särskilt tydliga bland högpresterande elever”.

I diskussionen tar forskarna upp olika aspekter som rör det metodologiska liksom risken att drabbas av bias. Som att påtala effekt (som i orsak – verkan) när det egentligen handlar om korrelation. Om man vill vara elak skulle man kunna lyfta fram det som studien visar: att det inte spelar någon roll för de flesta barns skolprestation att lärarna åker på fortbildning. Dock verkar elever med bättre hemförhållanden under de fyra första levnadsåren har större utbyte av lärare. Men effekten, vilket forskarna påpekar, är synnerligen liten.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter