Språkvårdsdag 2025: Svenska möter engelska. Ytterligare en kulinarisk potemkinkuliss?

Igår genomfördes konferensen Språkvårdsdag 2025: Svenska möter engelska på konferenscentret Hanaholmen, som bygge finansierades av Sverige för att upprätthålla den svenskspråkiga relationen mellan Finland och Sverige. Bakgrunden är svearnas entreprenöriellt tänkande och språk som från Vendetid varit en dominerande framgångsfaktor runt Bottniska viken och Östersjön. Men inget av det nämns? Som vanligt var detta ett väl organiserat event, men, som vanligt var innehållet lite tunt. Min uppfattning är att man medvetet undviker vissa fakta som är avgörande för hur man ska tolka situationen. Det inledande linjetalet av en av personalen på Hanaholmen, att bevara uralisk-finska i Sverige, skvallrar lite om hur tankarna går bland dem som varit att skapa arrangemanget. Som av en händelse är det konsonant med åsikten hos den kvinna jag talade med på bryggan efter konferensen. Slutsatsen är att Kreml varit mer än framgångsrik i att pådyvla finländarna idéer och som sannolikt lett till att man i Finland gärna vill hävda sig mot det gamla broderlandet. Men om utbredningen av Alzheimers är dubbelt i Finland jämfört med Sverige, företagande och innovationstänk i botten och statsskulden per BNP ~4 – 5gånger så stor som Sverige, kan det vara så att man blundar för verkligheten och att detta är ytterligare en av mång finska kulinariska Potemkinkulisser? 20 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Igår genomfördes konferensen Språkvårdsdag 2025: Svenska möter engelska. Det är ett samarrangemang mellan Hugo Bergroth-sällskapet, Institutet för de inhemska språken och Hanaholmen – kulturcentrum för Sverige och Finland där konferensen också hålls.

Länk till källan

Varför anordnas en språkvårdsdag i Finland och varför sker det på svenska i Finland?

För att förstå ett skeende behövs en kontext – en inramning. Men inramningen kan också användas för att påverka hur något uppfattas (Tversky och Kahneman, 1981).

Hanaholmen är ett konferenscenter som grundades 1975 för att upprätthålla den svenskspråkiga relationen mellan Finland och Sverige. Centret finansierades av Sverige i form av en eftergift av en skuld som uppstod i samband med att Sverige hjälpte Finland mot tidigare rysk fientlighet. Men, det råder delade meningar om detta.

Gårdagen råkade bli årets varmaste dag – solen sken från klarblå en himmel. Efter Språkvårdsdagens slut gick jag därför ner till bryggan och lade mig att sola. När solens strålar möter människohud, då interagerar den med kolesterol. Resultat: D-vitamin (Bogh et al. 2010; Landvreugd et al. 2025; Wang and Chen, 2020).

En kvinna satte sig bredvid mig på bryggan. Jag ursäktade att jag var lite avklädd. Hon påtalade att det inte störde henne. Men, jag använde inte svenska utan engelska. Då hände det som händer lite då och då i Finland. Kvinnan svarade på uralisk-finska. När jag påtalade att jag talade engelska, hände något som också typiskt händer i Finland – hon såg förvånad ut, som om hon inte märkt att jag talade engelska. Jag frågade om hon talade svenska. Hon svarade att hennes svenska inte var så bra (standardsvar i Helsingfors bland människor som talar svearnas handelsspråk flytande). Vi talade därför engelska. Hon hade en annan förståelse för vad Hanaholmen är för något – en del av den uralisk-finska traditionen. När jag berättade att det var Sverige som betalat för Hanaholmen och syftet var att upprätthålla den svenskspråkiga relationen mellan Finland och Sverige såg hon lite frågande ut och samtalet avbröts.

Varför finns dessa två synvinklar om Hanaholmens och Finlands historia?

Det handlar dels om språk (konferensens tema), dels om socio-kultur ur ett antropologiskt perspektiv.

Vår så kallade linje går tillbaka ~7 miljoner år. En teori pekar ut Tugen Hills mellan Viktoriasjön i Uganda och Turkanasjön i Kenya. Där bodde Orrorin man, en kortväxt varelse som ägnade dagarna åt att äta vegetarisk mat med lågt näringsinnehåll (Pickford och Senut, 2001; Pickford, 2006). Kommunikationen var icke-verbal. Det betyder att de i huvudsak använde kropps- och ansiktsuttryck ackompanjerat med gutturala ljud för att kommunicera intentioner. Efter dem kom en art som kallas Australopithecus afarensis (3,7 – 2,9 miljoner år före nutid), eller “Lucy”.

3,6 miljoner år före nutid ändrade “Lucy” diet och började lägga animaliskt fett på tallriken (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019). Den nya näringstäta dieten startade en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor, från occipitalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; Coolidge and Wynn, 2018; Hublin et al. 2015: Pontzer et al 2016).

2,8 miljoner före nutid var vårt genus etablerat (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Deras hjärnor var 50% större jämfört med “Lucys”, vilket öppnade dörren för nya mentala förmågor. En av dessa förmågor var språk, eller ett proto-språk (Ardonetti, 2016; Everett, 2017). Det betyder att en generativ process ändrade gutturala läten till det vi idag kallar språk. Men de sannolika delarna var fonetik, semantik och pragmatik, dvs. språkljud, förståelse respektive förståelse i ett socialt perspektiv. Pagel (2017) menar att ett grammatiskt (syntax) språk var etablerat ~200 000 år före nutid, dvs. ca 120 000 år efter att vår specifika art var etablerad (Hublin et al. 2017). Modernt språk skapas i en generativ process baserad på fonetik, syntax, semantik och pragmatik och består av visuella och auditiva bilder samt abstrakta påståenden – som vi använder för att skicka information från ett sinne till andra (Pinker, 2010).

Förr i tiden trodde man att jordbrukets utbredning lade grunden för kultur, men idag råder konvergens mellan olika vetenskapsgrenar om att språk skapar kultur (Reich, 2019); 70 000 – 50 000 år före nutid skedde den femte migrationen ut ur Afrika. Jägare och samlare nådde:

• den bördiga halvmånen – Anatolien och Levanten – där de efter den senaste glaciala kallperioden (26 000 – 20 000 år före nutid) ändrade livsstil: bosatte sig och började odla grödor (Hodder, 2018), baka det första brödet (Arranz-Otaegui et al. 2018) och brygga det första ölet (Liu et al. 2018).
  
  
• Europa. Där återfinns det första manifesteringen av kombinatoriskt tänkande (kreativitet) (Wynn, Coolidge och Bright, 2009).

Picture 1. Löwenmensch figurine or Lion-man (Link).

Efter flera smältpulser (1A, 1B, 1C) började inlandsisen som täckte Fennoskandia hastigt smälta av (14 400 – 7000 före nutid); världshaven steg med över 100 meter.

Vivien Gornitz – The Great Ice Meltdown and Rising Seas: Lessons for Tomorrow, NASA News, June 2012

Europeiska jägare och samlare och jordbrukare från Anatolien (~8000 år före nutid) rörde sig norrut mot Fennoskandia (Lamnidis et al. 2018). ~5000 år före nutid levde jordbrukare från Sardinien samt jägare och samlare från Bajkalsjön i det som idag är södra Sverige (Skoglund et al. 2012; Reich, 2018). 500 år senare skedde en betydande migration från den Pontiska steppen. De tog med sig häst och vagn, språk och sannolikt blå ögon (Eiberg et al. 2008; Hanel and Carlberg, 2020; Haak et al. 2015; Skoglund et al. 2012). De flesta i norra Europa, inklusive Fennoskandia, härstammar från en mix av dessa migrationer (Lamnidis et al. ibid.).

~1000 efter migrationen från den Pontiska steppen migrerade nomader från norra Sibirien in i Fennskandia. De talade uraliska språk (obs! pluralis) som inte längre existerar (Lamnidis et al. ibid).

98 AD rapporterade Tacitus om Sveoner och Finnar. Sveoner var handelsmän som levde i dagens Uppland (Tiundaland, Svitjod), finnar var stammar som levde i skogarna. Sveonerna sålde djurskinn till romarna. I utbyte fick de salt. Med saltet kunde de konservera mat. Sammantaget betyder det att de kultiverade något som kallas entreprenöriellt tänkande som handlar om de “kunskapsstrukturer” som människor använder för att göra bedömningar och beslut som involverar utvärdering, skapande och tillväxt av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).

536 AD. Under mars månad startade på norra halvklotet en 18 månader period där solen inte gav mer ljus än månen (Abbott et al. 2008). Medeltemperaturen sjönk och skördarna drabbades av missväxt. Miljoner människor dog (Wikipedia).

I samband med den klimatförändringen startade Vendeltid (540 – 750 AD). I Sveonernas hemvist, Svitjod (mer precist Tiundaland), introduceras ett nytt sätt att bygga skepp – klink. Det betyder att plankorna som utgör skrovet ligger lite omlott. Skeppens design gör dem grundgående, vilket möjliggör utfärder i grunda vatten. Se Gökstadsskeppet nedan.

Gökstadsskeppet, vilingaskeppsmuseet, Oslo

I Vendel produceras ornamenterade stridshjälmar.

Kusten från Hamrångefjärden i i Gästrikland till Nynäshamn i Södermanland utgjorde Roden. Men den norra delen kallades även Tiundalands Rod (Björklund, 2014).

Skeppsbyggen och ornamenterade stridhjälmar skvallrar om att det i området uppstått betydande hantverksskicklighet.

Gränsen mellan norra Roden (Tiundalands rod) och södra Roden gick i gattet mellan Vässarö i Östhammars skärgård och Långgrundets naturreservat norr om Ellan på Singö. Noterbart. Samma gräns utgör idag gränsen mellan Uppsala län och Stockholms län.

Den svenska prästen Mikael Agricola Olofsson (1510 – 1557), bördig från Pernå öster om Lovisa, hävdade anknytning västerut. Klinge (1984) menar att Satakunda blev del av “sjöriket” Svitjod.

“För tusen år sedan var bosättningen i Finland helt koncentrerar till havskusten och vattendragen”...“Vattnet innebar förbindelser, kommunikation, den enda formen för egentlig och regelbunden kontakt och den enda led, längs vilken handel och varuutbyte kunde bedrivas i träskens, skogarnas och bergens Fennoskandien” (s 7).

“Då vi sammanbinder denna Suethiods starkt marina karaktär med vår kunskap om att Satakunda och Vakka-Finland – trakterna kring Nystad och Kaland – mycket långt tillbaka har haft synnerligen nära förbindelser med Mälardalen, så torde man kunna se dessa områden som delar av det gamla sjökungariket Suethiod” (s. 8).

“Vikingatida gravfynd som nyligen utforskats stöder den från Agricola (Mikael Olofsson (1507 – 1557) härstammade uppfattning om att Satakunda och Vakka-Finland skulle ha varit knutna västerut. Satakunda landskapsnamn och gränsbefästningssystemet mot Tavastland samt många andra faktorer talat för att denna del av dagens Finland skulle ha hört till Suetjiod” (s 8).

(Hårdstedt, 2024) rapporterar att gravfynd vid Eura å vittnar om att skandinaver var eller bodde där. Noterbart är att Hårdstedt placerar Euro å i Egentliga Finland och skriver Satakunda med “t”, dvs. den uralisk-finska varianten.

Som av en händelse har Tiundaland och Satakunda lika betydelse: att samla resurser (krigare och material) från 100 byar till Ledung:

“eller leding (fornsvenska leþunger, fornnorska och fornisländska leiðangr), var en medeltida militär term för krigståg främst till sjöss, och en lagstiftning om värnplikt och ledungsskatter. Ledungsordningen tillämpades i de tre nordiska rikena. I Sverige är den känd genom omnämnanden i vissa av landskapslagarna och indirekta referenser i det medeltida skattesystemet. Organisationen omfattade två huvuduppgifter, krigsledung eller "utrodd" (útróðr) och kustbevakning (wardhald)” (Wikpedia).

Sveonerna blev svear och deras språk blev handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön. Det var svearna som genom sitt entreprenöriellt tänkande skapar en handelstradition runt Bottniska viken och Östersjön. Fram till 1240 inkluderade Svearnas Svitjod Novgorod (Harrison, 2024).

~1270. Tiundaland, Svitjod är av sådan betydelse att Påven beslutar att en katedral ska uppföras i Östra Aros/Uppsala. Uppsala domkyrka är fortfarande norra europas största katedral.

Parallellt beslutades även att en katedral skulle byggas i Åbo, östra rikshalvans residensstad.

1319 kröns Magnus Eriksson (1316 – 1374) till kung av Svitjod.

1320 – talet får Svitjod sin första landskapslag.

1348 ger kung Magnus tillstånd till de boende i Korsholm, Närpes och Pedersöre i östra delen av riket att handla med “alla ätande vahror” (Nordlund, 1931). Syftet var sannolikt att säkra distributionen av mat till huvudstaden Uppsala liksom handelsplatsen Stockholm.

1384 nämns Sverige för första gången (Harrison, 2018):

“Första gången landsnamnet Sverige förekommer i skrift, stavat Swerighe, är i en urkund från Kalmar, daterad 1384. Dessförinnan möter vi olika termer, bland annat de fornnordiska Svíaríki och Svíþjóð (Svitjod, fornsvenskans Svethiudh, »sveafolket«), den fornengelska Swiorice och de latinska Sueonia (»Sveonien«), regnum Sweorum (»svearnas/svenskarnas rike«) och regnum Sueciæ (»riket Svetia/Svetsia«)” (Harrison, 2018).

1400-talet. Vadstena svenska blir via kristendom folkets lingua franka.

1477 grundas Uppsala universitet.

Under svearnas ledning grundas fler än femton städer i östra rikshalvan, från Uleåborg i norr till Lovisa och Villmanstrand i sydost. Man skulle kunna säga att detta kröntes när Gustav Vasa (1496 – 1560) grundade Helsingfors vid Helsinge ås mynning i vad som följaktligen borde hetat Helsingeviken, alternativt Helsingefjärden (Chat Gtp) men som idag kallas Gammelstadsfjärden.

1560 kröns Erik XIV (1533 – 1577) till Sveriges kung. Det öppnar dörren för renässansen som spridits i Europa sedan ~1420, då Filippo Brunelleschi (1377 – 1446) åtagit sig uppdraget att resa konstruktionen till den självbärande kupolen till Basilica di Santa Maria del Fiore, Heliga Marias blommas basilika. På det följer stormaktstiden (1611 – 1721) vilket innebar ett socio-ekonomiskt uppsving inom det svenska riket.

Det svenska kungariket (1658).

1632 efterträder drottning Kristina (1626 – 1689) Gustav II Adolf (1594 – 1632) som stupat vid Lützen, beläget tjugo kilometer sydväst om Leipzig och ~1150 km söder om Stockholm. Det är under Kristinas regeringstid som det renässans- och vetenskapstänkande som initierats av Erik XIV tog fart (McKeown, 2009 och Widmalm, 2012). På det följde upplysningen (Pinker, 2018).

• 1632: grundas Academia Gustaviana (1632–1665) och Academia Gustavo-Carolina (1690–1710), nuvarande Tartu universitet.
  
  
• 1634 Regeringsform som administrativ grundlag
  
  
• 1640: Grundas Kungliga Akademien i Åbo (nu Helsingfors universitet).
  
  
• 1640. flyttas Helsingfors till det som idag är stadsdelen Kronohagen. Befolkningen i västra delen av riket hade stigit till ca 760 000 och i den Östra delen av riket till ~500 000 människor.
  
  
• 1641 infördes handelslättnader. Det hängde samman med den våg av renässans- och upplysningstänkande som nått Sveriges rikshalvor, möjligtvis från Krakow som historiskt haft nära anknytning till Sverige.
  
  
• 1719 års regeringsform – Svenska kungarikets första verkliga konstitution
  
  
• 1734 publicerar Emanuel Swedenborg (1688 – 1772) sitt traktat Opera philosophica et mineralis, som inkluderade avsnittet Principia Rerum Naturalium (Principer för de naturliga tingen), där Swedenborg försöker förklara materiens uppkomst och rörelsens natur.
  
  
• 1748. Med stöd av Frankrike börjar man bygga sjöfortet Sveaborg strax utanför Helsingfors hamn.
  
  
• 1758 publicerar Swedenborg Himmel och Helvetet. Texten, till skillnad mot hans tidigare vetenskapliga alster, är av mytisk karaktär. Detta påverkar sannolikt det akademiska tänkandet i det svenska riket.

Den sannolika förklaringen till allt detta var svearnas entreprenöriella tänkande som banat vägen för sjötrafiken över Bottniska viken och Östersjön som sedan århundraden varit ett svenskt innanhav.

På Kungliga akademin i Åbo hade sedan 1754 Henrik Porthan (1739 – 1804) verkat som student. Det är logiskt och rimligt att anta att han påverkades av Swedenborg. 1760 försvarar Porthan sin magisteravhandling – Revelationi quid debeat philosophia nostra (Vad vår filosofi är skyldig uppenbarelsen). Trots att Porthan föddes och dog i det Svenska kungariket och talade och skrev på svenska (och latin), präglades hans gärning av myter och folksånger från hemtrakterna i Karelen.

1808 beslutar Rysslands tsar Alexander I (AI; 1777 – 1825) om att invadera den svenska sjöfästningen Sveaborg där 5000 – 7000 människor bodde och verkade. Sveaborg fick aldrig stadsprivilegier, men räknades som östra rikshalvans andra stad efter Åbo (grundat på 1200 – talet).

1809 påbörjar Ryssland en ockupation av östra rikshalvan som varar fram till 1917.

1863, enligt många muntliga källor i Helsingfors, beslutade AI's efterträdare Alexander II (AII; 1818 – 1881) att introducera ytterligare ett officiellt språk. Syftet var sannolikt att tränga undan svearnas handelsspråk och att hindra samarbetet mellan rikshalvorna. Det är ju rimligt att anta att invånarna i Östra rikshalvan ville återvända till det Svenska kungariket. Men AII valde av någon anledning inte ryska, utan ett uraliskt språk som talats på olika sätt av stammar i östra rikets inland. Implementeringen var en synnerligen trög process.

1880 kommer t ex. den första översättningen av Hagnäs: Hagnääsi. Notera likheten med det svenska originalnamnet.

1909 ersätts Hagnääsi med Hakaniemi, vilket indikerar att det uraliska språket var under konstruktion. Parallellt fick Södra Röddäldsgatan i Ulrikasborg ett uraliskt namn: Etelä Notkonkatu.

Ursprungsnamnen anno 1909. Foto: Peter Österberg.

1910 – 1940 var Finland fortfarande i huvudsak svenskspråkigt (svearnas handelsspråk), men det uraliska språket nådde break even. Det manifesteras av språkstriden. Vittnen berättar att svenskspråkiga barn i Åggelby attackerades av barn som talade uralisk-finska.

Utbredningen av det uraliska språket som sannolikt började få sin nutida form efter 1880, är idag 87 %. Utbredningen av svearnas handelspråk är dock fortfarande 47 %.

Vad är konsekvensen av att en kultur byter från att i huvudsak vara baserad på svearnas handelsspråk till uralisk-språkigt?

I sitt Giffordtal (3/4) 2019 talade Mark Pagel om stamtänkande. Det första exemplet var Papa nya Guinea. Det andra var Finland.

Här är en lista med observationer som jag gjort sedan jag rekryterades till Finland för att bli forskningsledare vid Helsingfors universitet.

1. finska kvinnors relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
   
   
2. För många finska barn klarar inte läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022).
   
   
3. 20 % av finska barn och unga födda 1997 eller senare har mentala utmaningar. Utbredningen är större österut i områden där man inte talat svenska (Pekkarinen, Finlands barnombudsman, November, 2022).
   
   
4. Svenskspråkiga Finländare mår bättre och lever längre (Forskare från Helsingfors stad, Arbid, februari, 2023).
   
   
5. Alzheimer. Utbredningen är dubbelt stå stor i Finland jämfört med Sverige (EU/OECD, 2023). Finska hjärnfonden predicerar att 50 % av alla finska kvinnor och 30 % av alla finska män över 45 år kommer att drabbas av en allvarlig hjärnsjukdom. De syftar på Alzheimers. Notera. En markör för Alzheimers är irrationell aggression, som i relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet) är typiskt kvinnligt (Hyde, 2005).
   
   
6. Forskningen på Helsingfors universitet har kollapsat (Bäckgren, 2023). Detta kommer efter att man under flera år premierat uralisk-finska framför engelska (och svenska). Forskare utanför Finland ska t ex. förstå varför man använder ordet Yliopisto istället för det internationella universitet/university.
   
   
7. 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, November, 2023).
   
   
8. Finlands statsskuld per BNP: 74 %. Sveriges statsskuld per BNP: 17 % (Ingves, f d riksbankschef i Sverige, februari, 2024).
   
   
9. Företagande och innovationstänkande i Finland är i botten — varför går det så mycket bättre för Sverige? (Atte Jääskeläinen, Sitra, december, 2024).
   
   
10. Finlands statsskuld: ~84 % (mars, 2025).
    
    
11. För många finska barn klarar inte läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, Hanaholmen, april, 2025).
    
    
12. Svenskspråkiga Finländare mår bättre och lever längre (Yle News, 2025).

Intuitivt känner man att svearnas handelsspråk spelat en avgörande roll för Finlands utveckling och att det uraliska språket spelat en avgörande roll för Finlands stagnation. Det är värt att upprepa syftet med att Sverige finansierade bygget av Hanaholmen: för att upprätthålla den svenskspråkiga relationen mellan Finland och Sverige.

Istället inleddes konferensen med ett linjetal av administrativ personal, som påtalade vikten av att upprätthålla svearnas handelsspråk i Finland liksom uralisk-finska i Sverige. Som om språken hade lika betydelse. Värt att notera. Finländare som flyttar till Sverige för att jobba, men som inte kan tala svearnas handelsspråk, hamnar typiskt i utanförskap och låglönejobb.

De följande talen var intressanta men synnerligen avgränsade.

Anders Stendahls, lektor vid Åbo Akademi, presenterade Om språkhistoria – hur svenskan levt samman med andra språk i tiderna, diskuterade tyskans, franskan, respektive latinets påverkan på svearnas handelsspråk. Det var mycket intressant, men avstampet var i mina ögon sentida. Som åskådare missar man bakgrunden till att svearnas språk blev handelsspråket runt Bottniska viken och Östersjön.

Linus Salö, professor, forskningsledare Centrum för tvåspråkighetsforskning, diskuterade på temat Språkmöten i den akademiska republiken, engelskan intog i den akademiska världen och eventuella konsekvenser. Också mycket intressant. Salö berättar en akademisk anekdot som jag själv brukar lyfta fram: hur svenskar omedelbart byter till engelska vid minsta misstanke och att någon i rummet inte kan svenska. På Helsingfors universitet talades alltid uralisk-finska i fikarummet. Det hände även, och händer, att finländare som tilltalas på engelska eller svenska svarar på uralisk-finska. Och när man påtalar att språket var engelska eller svenska, svarar de ojdå, det visst jag inte.

Ville Hupa, Svenska YLE, inledde med det som blivit typiskt i finsk media – ett politiskt ställningstagande. Och det följde den trend som kanske sattes av YLEs Jonas Jungar för nio år sedan när han yvades över att amerikanarna valde Donald Trump till USAs 45 president (Jungar, 2016). Jungar fortsatte sedan att visa sitt missnöje för den amerikanska befolkningen åsikter.

Karolina Karlström, adjunkt vid försvarshögskolan, talade på temat Natoterminologins påverkan på engelska inlån till svenskan – en balansakt mellan språkbevarande och pragmatism. Det blev lite insmickrande utspel om att Finland tagit Sverige in i NATO och så en del om tvåspråkighetens vara.

Minna Levälahti, Helsingfors universitet, genomförde Engelska tidslinjen – en frågesport om engelska i poddar.

Jonas Jungar dök upp som intervjuare av Tika Sevón Liljegren och Valter Huldén på temat Den svenskspråkiga låtskrivarens val – svenska eller engelska? Han lyckades klämma in en annan medial standardfras: att Sevón levt i en våldsam relation. Värt att notera. Våld i nära relationer är typiskt kvinnligt. Och finska kvinnor tycks utmärka sig beträffande relationsaggressivitet (psykiskt våld i hemmet).

Jannika Lassus, Sofia Stolt, Daniela Felixson, presenterade Forskningsprojektet Studex. Hur syns engelskan i studentprovstexter i modersmål och litteratur? Om jag minns rätt var det denna trio som påtalade att något liknande aldrig gjorts tidigare. Jag rådfrågade Chat Gtp som svarade enligt följande:

Are there any studies which show how english has influenced scandinavian languages?

Svar:

“Yes, several studies have examined how English has influenced Scandinavian languages—particularly Swedish, Norwegian, and Danish. The influence is most evident in vocabulary, but also affects grammar, syntax, and language attitudes.

A comprehensive overview is provided in the article “The Influence of English on the Languages in the Nordic Countries” by Karin Aijmer and Gunnel Melchers. This study explores how English has permeated various domains such as media, advertising, technology, and youth culture. It also discusses differences in language policy and attitudes toward English borrowings across the Nordic countries. For instance, Iceland maintains a strong purist tradition, while Denmark and Sweden have more permissive approaches. Academia Encyclopedia

Another study, “The Role of Loanwords in the Intelligibility of Written Danish among Swedes”, examines how English loanwords affect mutual intelligibility between Scandinavian languages, highlighting the impact of English on the lexicon and comprehension” (Char Gtp).

Det hela avslutades med en paneldiskussion som leddes av Jonas Jungar i rollen som ledamot av Hugo Bergroth-sällskapet.

Slutsats. Som vanligt var detta ett väl organiserat event, men, som vanligt var innehållet lite tunt. Min uppfattning är att man medvetet undviker vissa fakta som är avgörande för hur man ska tolka situationen, som sveonernas/svearnas entreprenöriellt påverkar på socio-kulturerna runt Bottniska viken och Östersjön. Det inledande linjetalet av en av personalen på Hanaholmen, att bevara uralisk-finska i Sverige, skvallrar lite om hur tankarna går i personalen och de som varit att skapa arrangement. Som av en händelse är det konsonant med åsikten hos den kvinna jag talade med på bryggan efter konferensen. Slutsatsen är att Kreml varit mer än framgångsrik i att pådyvla finländarna idéer och som sannolikt lett till att man i Finland gärna vill hävda sig på det gamla broderlandet. Men om utbredningen av Alzheimers är dubbelt i Finland jämfört med Sverige, företagande och innovationstänk i botten och statsskulden per BNP ~4 – 5 gånger så stor som Sverige, kan det vara så att man blundar för verkligheten och att detta är ytterligare en av mång finska kulinariska Potemkinkulisser?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter