Nutrition psychology. Borde man äta Ozempic eller ändra sina matvanor? Naturlig dumhet kontra Rationellt entreprenöriellt tänkande

Två artiklar om läkemedlet Ozempic har publicerats. Men trots att det handlar om samma produkt så är budskapen diametralt olika. Den ena artikeln slår ett slag för produkten, medan den andra varnar för densamma. Den studie som varnar hänvisar till en aktuell studie som visar att läkemedlet ökar risken för depression. Tversky och Kahneman menar att vår art riskerar att falla offer för naturlig dumhet. För att motverka naturlig dumhet har jag föreslagit Rationellt entreprenöriellt tänkande. Fundera över om påståenden är sanna. Jämför sedan med många olika källor. Fråga många olika människor och använd internätet. Undvik relativiseringar – fokusera på information som bygger som siffror. Här lite lästips och mat och hälsa.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Två artiklar om läkemedlet Ozempic har publicerats. Den i Expressen/Gp är signerad Ann-Charlotte Marteus. Den andra i NyTeknik är signerad Viktor Krylmark. Men trots att det handlar om samma produkt – Ozempic – så är budskapen diametralt olika. Där Marteus slår ett slag för produkten, varnar Krylmark för densamma.

Så här skriver Marteus om övervikt och typ 2-diabetes:

“Men det finns inget ”enbart” med fetma. Det är ett kroniskt djävulusiskt tillstånd med potentiellt allvarliga, i många fall livsfarliga, följdsjukdomar: högt blodtryck, hjärt-kärl-sjukdomar, stroke, gallsten, leverförfettning, astma, gikt, depression, artros, lungemboli, vissa cancerformer samt mosade leder.
Och – inte minst: diabetes typ 2. Det är i hög grad en livsstilssjukdom som härjar bland runda soffpotatisar som äter onyttigt”.

Så här skriver Krylmark:

“I en åtta år lång studie med 160 000 överviktiga patienter upptäckte forskare att de som tog preparaten hade nästan tre gånger högre risk för depression. Dubbelt så hög risk för ångest. Och tre gånger högre risk för självmordsbeteende jämfört med de som inte använde preparaten. Ozempic var från början avsett för diabetes typ 2”.

Krylmarks artikel är en så kallad re-write från Daily mail. Där står att läsa:

“The medicines could disrupt levels of a mood-regulating called dopamine in vulnerable individuals, a study by international researchers suggested”.

Här slutsatserna från själva studien:

“Our findings suggest that associated polymorphisms seem to have overlapping effects with addictive behaviors of Reward Deficiency Syndrome (RDS) and dopamine regulation. Consequently, GLP1R agonists may represent a double-edged sword, potentially triggering both antiaddictive effects and SI by exacerbating depressive phenotypes. Thus, we encourage the scientific community to perform further empirical clinical studies to confirm this proposed pathway” (Sharafshah et al. 2025).

Vilken av synvinklarna ska man lita på?

Var art är unik i och med något som kallas exekutiva funktioner (EF). Det är en palett av ~15 mentala funktioner som skiljer oss från andra djur (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018). Med hjälp av EF kan vi på ett rationellt sätt laborera intentioner och scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Pluck, Cerone and Villagomez-Pacheco, 2023; Suddendorf, Bulley, and Miloyan, 2018). Bäst blir det om vi gör det tillsammans med andra (Tomasello et al. 2005).

Men djupt i vårt undermedvetna (inte läkaren Sigmund Freuds (1856 – 1939) modell) lurar PRIMEs (Buck, 1985). De är funktioner i allokortex (Eriksson, 2001) som vi sannolikt delar med de flesta däggdjur.

Det är sannolikt aktivering av PRIMEs som får oss att bli naturligt dumma. Det betyder dels att vi premierar information som har en negativ valens (Baumeister et al. 2001), dels att vi förlitar oss på information som är:

• prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972)
  
  
• upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973)
  
  
• eller lätt att tillgå (Kahneman and Tversky, 1977).

Naturlig dumhet är kongruent/konsistent med Dysrationalia – oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (Stanovich, 1993). Rationellt tänkande kan vara instrumentellt och epistemiskt (Stanovich, 2011, 2016).

Marteus använder ett ganska vanligt ord i sin artikel – fetma. Det sannolika skälet att hon gör det är förmodligen detsamma som för oss andra: vi har sedan åtminstone början av 1980 – talet fått lära oss att man blir överviktig av att äta fett. Ergo. Fet.

Men forskning demonstrerar, det är när många studier pekar i samma riktning, att vi blir överviktiga av att äta kolhydrater (t ex. Yudkin, 1972). Framför allt de kolhydrater med ett Glykemiskt index över 70, dvs. allt från potatis till socker (GI: 100). Fettlever förklaras som regel av konsumtion av snabba kolhydrater. Fenomenet har fått akronymet N.A.F.L.D. – Non-Alcoholic Fatty Liver Disease (icke-alkoholrelaterad fettlever) (Lustig, 2017). Det är också känt att personer som tillämpar en vegetarisk diet också rapporterar mentala utmaningar som hög neuroticism, depression och ångest (Dobersek et al. 2021, 2023). Till med cancer är associerad med diet (Hall et al. 2019).

Idén att vi blir 'feta' av att äta fett förklaras således av naturlig dumhet. Vi tittar på tallriken, ser fett och tror att det fettet gör oss överviktiga. Fettet på tallriken är protypiskt till fettet på kroppen, vilket alltså är en falsk premiss.

Men vi faller även offer för de andra två typerna av naturlig dumhet. Eftersom media upprepar saker som t ex. personalen på Livsmedelsverket påstår, tror vi inte bara att påståendet att fett gör överviktiga är sant. Vi tror även att det skulle vara farligt att äta kött.

När vi sedan går och handlar mat, kickar den tredje typen av naturlig dumhet in: vi minns det som är lättast att minnas. Sammantaget skapar vi vanor som är väldigt svåra att bryta. Det är dessa vanor som har gjort ofantligt många människor välfärdsjuka.

Så vad ska man då göra?

För att undvika naturlig dumhet har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Den baseras på etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Stanovich, 2009).
  
  
• Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011).

1. Fundera över om påståenden är sanna. 2. Jämför sedan med många olika källor. Fråga många olika människor och använd internätet. 3. Undvik relativiseringar – fokusera på information som bygger som siffror.

Här lite lästips och mat och hälsa:

Nutrition psychology. Mat för fysisk och mental hälsa (2019 – 2024) – lista med sju artiklar

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter