“LEDARE: Ingen går säker i nya jobbkrisen” (Expressen).

Expressens ledare larmar om nya utmaningar för akademiskt utbildade människor, vars arbetslös påstås vara 16 % jämfört med 8,9 % för populationen i övrigt. Jag tror inte att akademiska studier i sig är själva utmaningen, utan att det handlar om vilken typ av akademisk utbildning man har; huruvida man genomgått en utbildning som inkluderat kontextuell numeracy. Effekten har blivit att allt fler akademiker stannar kvar på lärosätena och blir administratörer. En sannolikt konsekvens av det har blivit att beslutsrätten flyttats från den enskilda forskaren till administrationen. Det var knappast så att var tänkt.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Expressens ledare larmar om nya utmaningar för akademiskt utbildade människor, vars arbetslös påstås vara 16 % jämfört med 8,9 % för populationen i övrigt.

Länk till källan

Jag tror inte att akademiska studier i sig är själva utmaningen, utan att det handlar om vilken typ av akademisk utbildning man har.

Det är ingen hemlighet att det alltid varit stor efterfrågan på praktiska jobb som ingenjörer, rörmokare, byggnadsarbetare m fl. Utan dessa yrkesgrupper stannar det moderna samhället.

En viktig aspekt i den här ekvationen är numeracy, förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp (Brooks and Pui, 2010).

Men det finns ett krux förstås. Numeracy ska inte bara vara verbatim och även kontextuell (Reyna, 2020; Reyna och Brainerd, 2023).

Ett modernt samhälle behöver människor som tränats att förstå och hantera kontextuell numeracy, som kvantitativ metod.

Här är ytterligare ett krux. Universiteten och högskolorna svämmar över att kurser och program där dessa för samhället avgörande kvalitéer helt saknas.

Det betyder inte att inte ska finnas såna kurser och program, bara att för många studenter genomför sin personliga akademiska resa utan att förkovra sig i kvantitativ metod och en föreståelse om hur den ansatsen ska implementeras.

Ett tredje krux, som förmodligen hör ihop med krux två, är att allt mer forskningsfinansiering går till administration.

Traditionellt har stiftelser rekommenderat att 15 % av forskningspengarna ska avsättas för administration.

I verkligheten har den här siffran länge varit 45 – 50 %, dvs hälften av de pengar som borde gått till forskning.

Och vilka är det som får dessa administrativa jobb? Som regel akademiker som genomgått kurser och program som inte passar arbetsmarknaden.

Det har i sin tur gjort att styrningen av forskningen flyttats från den enskilda forskaren till dessa administratörer.

Det var knappast så att var tänkt.

Lästips:

Österberg (2022). Is academic leadership really independent from academic management

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter