Rektor i Borgå slår larm om skadegörelse och Tiktok-mobbning: ”Man vill göra varandra illa”

“I ett långt veckobrev till föräldrar med barn i Lyceiparkens skola berättar ställföre­trädande rektor Pernilla Granlund om förstörelse, mobbning och ärekränkning på sociala medier”. Antisocial beteendeutveckling/exekutiv dysfunktion tar sin början i hemmet vid tidig ålder. Exekutiva funktioner packas upp, anpassas eller utvecklas under de fyra första levnadsåren och påverkar barnets chanser senare. Det finns en pappa-effekt. Finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022). Stökighet i skolan handlar om antisocial beteendeutveckling som funktion av hemförhållanden under tidig ålder, typiskt i hem med relationsaggressiva kvinnor (mammor).

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

“I ett långt veckobrev till föräldrar med barn i Lyceiparkens skola berättar ställföre­trädande rektor Pernilla Granlund om förstörelse, mobbning och ärekränkning på sociala medier.”

Länk till källan.

Varför händer det här?

Antisocial beteendeutveckling/exekutiv dysfunktion tar sin början i hemmet vid tidig ålder (Calkins och Keane, 2009; Moffitt et al. 2001).

Exekutiva funktioner består av 15 – 18 mentala funktioner som är avgörande för individens emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling (Ardila, 2008; Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Barkley, 2001; Coolidge and Wynn, 2018; Diamond, 2013; Diamond et al. 2011; Elliott, 2003; Jurado och Rosselli, 2007). Dessa packas upp, anpassas eller utvecklas under de fyra första levnadsåren och påverkar barnets chanser senare i livet (Barkley, 2001; Baumrind, 1966; Gopnik, 2016). Det finns en pappa-effekt.

Det är bra att pappan är hemma med barnen (LaFlamme et al. 2012). Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappan vid tre månaders ålder har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017). En systematisk granskning visar en positiv effekt av pappa-relationen på skolbarns kognitiva utveckling (Rolle et al. 2019). Papparelationen gynnar barns emotionella och sociala anpassning (Vieno et al. 2009, 2014). Barn som växer upp med båda föräldrarna, eller med pappa, har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling jämfört med barn som växer upp med mamma (Österberg, 2004):

“En sammanställning av 28 undersökningar om pappa-frånvarons effekter på barns kognitiva förmåga (Shinn, 1978), indikerar att pappa-frånvaro som en funktion av skilsmässa är negativt relaterad till intellektuell kompetens hos barn; vilket även påvisats i tidigare studier (Blanchard & Biller, 1971; Crescimbeni, 1965; Ferri, 1976; Hetherington et al., 1978, 1982; Radin, 1976; Radin et al., 1994; Santrock, 1972; Sutton–Smith et al., 1978). Shinn (1978) menar att resultaten av sammanställningsstudien är konsistent med hypotesen att barns interaktion med föräldrarna formar en plattform för kognitiv utveckling, och att en minskning av denna interaktion hämmar den kognitiva utvecklingen” (s.2).

Här är kruxet.

I Finland har man följande utmaningar när det gäller barns uppväxt (enligt Finska myndigheter och organisationer):

• Finska kvinnors relationsaggressivitet är den stora utmaningen (Helsingforspolisen, april, 2022).
  
  
• För många finska barn misslyckas med läsförståelse och numeracy (Ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022; april, 2025).
  
  
• 40 % av de finska skolbarnen är offer för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, november, 2023).
  
  
• Psykisk våld och dödligt våld mot små barn har ökat (Pekkarinen, Finlands barnombudsman, november, 2023). *typiskt kvinnligt.

Våld i nära relationer. Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:

• Fysiskt våld i nära relationer – kvinnor är ansvariga för lite mer och hälften av förekomst och skador.
  
  
• Dödligt våld i nära relationer – drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män eller kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
  
  
• Psykiskt våld (relationsaggressivitet; (Crick och Grotpeter, 1995,; Hyde, 2005) – typiskt kvinnligt. Jämför Finland. Enligt Helsingforspolisen (2022) är finska kvinnors relationsaggressivitet deras största utmaning. I Finland är det känt att 40% av de finländska skolbarnen är utsatta för psykiskt våld i hemmet (Estlander, Bensow, 2023).

(Archer, 2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).

Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).

Ergo. Våld i nära relationer är ett typiskt kvinnligt fenomen.

Mammor som är neurotiska strax före, under och strax efter graviditeten överför sin neuroticism till avkomman (Österberg, 2012). Det kan inkludera Borderline personality disorder (Jiang, Dong och Wang, 2022; Ode et al. 2009; Ruffalo, 2024; Weisberg et al. 2011; Zalewski et al. 2014).

Slutsats. Stökighet i skolan handlar om antisocial beteendeutveckling som funktion av hemförhållanden under tidig ålder, typiskt i hem med relationsaggressiva kvinnor (mammor).

Lästips:

Österberg. “Mental health crises encountered increasingly in the everyday work of the police”. The report adds to an existing 18 point list  

Österberg. [Ytterligare] ett fall. "Äntligen kom domen. Jag är officiellt ensam vårdnadshavare till min gose" #bitterfittan. Ytterligare ett fall av en vårdnadsbråkande mamma.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.

Mer om expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter