"Finlands vägval: När värdfärdsstaten krackelerar" (von Kraemer). Förklaringen är snarare stamtänkande

Tidskriften Bulletin har gett den Finlandssvenska historikern Nicolas von Kraemer i uppdrag att göra motsatsen till det han är tränad för – blicka in i framtiden. von Kreamer öppnar med att ge Finlands president lite beröm. Det följs av några ekonomiska argument, inklusive klassikern – Nokias fall från mobiltronen och en armbåge till den förra regeringen. På det följer en domedagsprofetia liksom påståendet att Finland utbildning rankas högt. Med utgångspunkt från min expertis – psykologi – brukar jag som regel hävda att vår art lätt faller offer för mentala fallgropar som interagerar i en förstärkande loop. När man tänker rationellt framåt i tiden bör man använda perception samt semantiskt och episodiskt minne. De sistnämnda finns ibland nedtecknade, men ofta handlar det om latenta luckor som måste fyllas i. Finland och Sverige delar historia och språk som förklarar kultur. Under den svenska tiden spreds Svearnas entreprenöriella tänkande till östra rikshalvan. Efter Rysslands invasion, ockupation och implementering av ett andra, uraliskt, språk, trängdes Svearnas handelkultur undan till förmån för ett stamtänkande.

Stöd gärna bloggen via Wise.

Tidskriften Bulletin har gett den Finlandssvenska historikern Nicolas von Kraemer i uppdrag att göra motsatsen till det han är tränad för – blicka in i framtiden.

Länk till källan

von Kraemer öppnar med påståendet att Sverige fått lära sig av Finland. Sedan ger han sin egen president – Alexander Subb – lite beröm:

“Vår nyblivne president Alexander Stubb hör idag till Europas mest framstående statschefer”

von Kreamer stämmer också in i andra bedömares syn på Finlands tillväxt (som uteblivit sedan 2008), stora skuldsättning och högst arbetslöshet i Europa.

I nästa stycke ger sig von Kreamer in på att förklara varför det blivit som det blivit, och inte helt otippat nämns Nokias fall från mobiltronen, ett trauma som Finska folket på ett mentalt plan ännu inte återhämtat sig från.

På det följer några klassiska ekonomiska argument som brukar reciteras i såna här sammanhang. Det inkluderar ordet reformer och att Sverige minsann skulle ha genmfört såna för längre sedan.

Sedan kommer vad som sannolikt kan beskrivas som en politisk armbåge:

“Spiken i kistan för den offentliga ekonomin kom då den av kritikerna benämnda ”Spice Girls-regeringen”, ledd av Sanna Marin, öppnade pengakranarna. Detta ledde till att statsskulden 2019 – 2023 ökade från 106 till 156 miljarder euro. Statens revisionsverk publicerade i slutet av november 2025 en rapport där utgiftsökningarna under coronapandemin i Marins regi fastställdes till 41 miljarder euro och karakteriserades som ”historisk stora”.

von Kreamer påstår också att Riikka Purra i sin roll som finansminister, i likhet med Argentinas Javier Milei, skulle ha skurit i det offentliga.

På det följer en domedagsprofetia:

“Det är fullt möjligt att Finland blir det första landet i Norden där den etablerade socialdemokratiska välfärdsstaten börjar falla sönder. Landets produktiva bas kan helt enkelt inte längre bära den ”nordiska modell” som byggts ovanpå”.

Följt av O;et i en SWOT-analys:

“Den ekonomiska sjukdomen kan också ses som en möjlighet. Finland har potential att göra det som Florida och Texas har gjort i USA, där företag och välbärgade individer strömmar söderut från New York och Kalifornien tack vare de sydliga delstaternas gynnsamma skatte- och regleringspolitik”.

von Kreamer menar också att Finlands utbildning rankas högt.

Med utgångspunkt från min expertis – psykologi – brukar Jag som regel hävda att vår art lätt faller offer för mentala fallgropar som interagerar i en förstärkande loop. Det finns >200 stycken och de karaktäriseras av att man misslyckas med att tänka prospektivt på ett epistemtiskt och istrumentellt rationellt sätt. Istället använder man samma teori om och om igen (Wason, 1966) och förlitar sig på information som antingen är prototypisk, tillgänglig eller bara är lätt att tillgå (Tversky och Kahneman, 1972 – 1977).

När man tänker rationellt framåt i tiden använder man perception samt sematiskt och episodiskt minne. De sistnämnda finns ibland nedtecknade, men ofta handlar det om lantenta luckor som måste fyllas.

Om man tar påståendet att Alexander Stubb hör till Europas mest framstående statschefer. Det faller på sin egen orimlighet.

Och visst gjorde tillförordnade statsminister Marin och hennes cabinet en del märkliga saker, som att gå emot experterna och stänga ner Nyland, men att det skulle förklara Finlands utmaningar på ett övergripande plan blir svårt att visa.

Jämförelsen med Javier Milei haltar kanske än mer, ty, Milei har inte skrurit i ekonomin utan i byråkratin. I Finland verkar det snarare fortfarande gå 13 administrativa mellanchefer på dussinet.

Den sista haltandet rör jämförelsen med Sverige.

Ty, skillnaden mellan Finland och Sverige är inte att vissa reformer genomförts för några år sedan, utan att ländernas socio-kulturer är så olika.

Det Svenska kungariket uppstod ur det decentraliserade sjöhandelsriket Roden/Svithjod; under förkristen tid handlade Sweoner (senare Svear) indirekt med länder vid medelhavet. ~200 AD handlade de med romarna. Det utvecklades till en handelshub mellan Särkland och Frankerna. Över generationer byggde man upp en socio-kultur baserad på entrepreneuriellt tänkande, vilket handlar om de “kunskapsstrukturer” som människor använder för att fatta bedömningar och fatta beslut som involverar utvärdering, skapande och utveckling av möjligheter (Cacciolatti och Lee, 2015; Mitchell et al. 2002; Österberg, 2012).

Någon gång under Vendeltid ansökte hövdingar i Satakunda på andra sidan Bottniska viken om att bli med i sjöhandelsnätverket Roden/Svitjod (Klinge, 1985). Det startade en integration som så småningom som skulle bli det Svenska kungarikets östra rikshalva. Svearnas entreprenörskapstänkande ledde till att minst 27 handelsplatser grundandes i den östra rikshalvan. Dessa handelsplatser är idag Finlands största städer.

I östra delen av den östra rikshalvan levde samtidigt en minoritet av stammar som talade uraliska språk på olika vis. I strävan att kristna dessa stamar skapade den svenska pråsten Mikael Olofsson (~1510 – 1557), bördig från Pernå, en standardversion av deras språk som han använde för att teckna ner tre alster. Olofsson böt också namn till Agricola.

1640 grundades de fjärde lärosätet i den svenska kungariket efter Greifswald universitet (1456), Uppsala universitet (1477) och universitetet i Dorpat (1632). Men istället för universitet fick det heta Kungliga akademin i Åbo.

1754 skrev Henrik Gabriel Porthan (1739 – 1804) in sig på Kungliga akademin där han disputerade sin magisteravhandling 1760. Porthan var Fennofil och spekulerade att urfinländaren borde ha kommit från hans hembyggd, typ!

1808 invaderade Ryssland Sveriges östra rikshalva och från 1809 ockuperade de området. Sannolikt blev Porthans fennofili startskottet för den etnonationelistiska/nationalromantiska fennomanin (1810). Men svearnas handelspråk och därmed entreprenöriella socio-kultur fortsatte att dominera.

1863, säger många Finländare, införde Alexander II (1818 – 1881) ett andra officiellt språk för att tränga undan [ärkefienden] Svearnas handelsspråk. Inspirationen kom sannolikt från Bibeln och Babels torn där Gud hindrade folket från att samarbeta genom att ge dem olika språk. Men av någon anledning valde han inte ryska utan ett av de uraliska språk som talades av stammar i östra inlandet. Det var dock en trög process. Först 1880, dvs. 17 år senare, fick t ex. Hagnäs torg sitt andra namn – Hagnääsi. Efter ytterligare 29 år ersattes det Hakamiemi.

~1925 (plus/minus 15 år) nådde uralisk-finskan break-even, vilket sammanföll med språkstriden. Vittnesuppgifter från Åggelby menar att uralisk-finskspråkiga barn attackerade barn som talade handelsspråket.

Någonstans här startar Finlands stagnation som längre fram leder till recession.

Och i bjärt så kallad konstrast till von Kreamers påstående om den finska utbildnings varande i toppen, misslyckas för många finska barn med läsförståelse och numeracy (grunden för epistemiskt och istrumentellt rationellt tänkande) (ministeriet för undervisning och kultur, maj, 2022, april, 2025). Och på juldagen 2025 rapporterade MTV Uutiset att den finska skolan hade kollapsat.

Men redan tidigare hade Helsingin sanomat rapporterat att forskningen på Helsingfors universitet också hade kollapsat (Bäckgren, 2023).

Och som lök på den berömda påtalade ombudsmannen för Sitra i december 2024 att Finlands entreprenörskap och innovationstänkande var i botten. Han undrade också varför det gick så mycket bättre för Sverige?

Det finns ett svar. Under sitt tredje Giffordtal (2019) talade Mark Pagel om stamtänkande. Han hade två exempel: 1. Papa nya Guinea. 2. Finland.

Varför?

För i tiden trodde man att kultur förklarades av jordbrukets utbredning. Nu för tiden anser de flesta att kultur förklaras av språk (Reich, 2019).

Läs också: Finland's collapse is continuing, but no politician or public manager admits to having done anything wrong

Stöd gärna bloggen via Wise.

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X |