Stöd gärna bloggen via Wise.
I en intervju från 27 november 2024 hävdar två finska professorer, Piia Jallinoja och Mikael Fogelholm att:
“en negativ attityd till en växtbaserad kost är ett ganska maskulint fenomen”.
“Enligt Fogelholm går sambandet mellan köttätande och maskulinitet tillbaka i årtionden”.
Länk till källan
Artikeln avslutas.
“Rekommendationerna som statens näringsrådgivning har sammanställt baserar sig på de nordiska näringsrekommendationerna som publicerades förra året, vilka inte bara tar hänsyn till hälsan utan även kostens miljöpåverkan.Varför uttalar Jallinoja och Fogelholm dessa påståenden?
De förespråkar grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn. Kött, särskilt rött kött, bör undvikas av både hälso- och miljöskäl”.
1900-talets näringsforskning pekade i åtminstone två riktningar. Det ena, att animaliskt mättat fett skulle vara farligt för hälsan (t ex. Malmros, 1950), det andra, att socker men inte mättat fett var farligt för hälsan (Yudkin, 1957, 1972).
Anti-fett-hypotesen vann uppmärksamheten vilket lade grunden för diet-heart hypotesen. Finland blev ett av länderna i Seven Countries study med data från Norra Karelen och Åbo (Teicholz, 2014).
1972 startades North Karelia Project. Strax därefter började välfärdsjukdomar grassera i Finland.
(link to source).
Forskning, å andra sidan:
- visar att vår art sedan årmiljoner är anpassad för att äta animaliskt baserat fett och kött. Den kosten startade en reduktion av deras tarmar och en expansion av deras hjärnor, från occipetalloben och framåt (Aiello och Dunbar, 1993; Aiello och Wheeler, 1995; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Pontzer et al 2016; Thompson et al. 2019).
- avvisar diet-heart hypotesen (Astrup, 2020; Howard et al. 2006; Ramsden et al. 2016), liksom Fogelholms återkommande påstående att kött skulle leda till cancer i den tjockare av tarmar (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeeratkar et al. 2019).
- visar att det är viktigt för vår art att äta animaliskt baserad mat för att utveckla (barn) och upprätthålla (vuxna) fysisk och mental hälsa (Adesogan et al. 2019; Balehegn et al. 2019; Dobersek et al. 2023; Ede, 2019; Lustig, 2017; Österberg, 2020; Smith, 2019; Ylilauri et al. 2019).
Varför sprider då vissa finska nutritionister uppgifter som inte konvergerar med vetenskapliga premisser?
Det kallas mental fallgropar, t ex. “Naturlig dumhet” som innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977). Det finns vissa likheter med bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971), och/eller Dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993). För forskare, lektorer och professorer finns en speciell mental fallgrop: Continued influence Effect (CIE) – att man vidhåller sin övertygelse trots att man vet att man har fel (Cacciatore, 2021; Ecker och Antonio, 2021; Johnson och Seifert, 1994; Walter et al. 2019). Dessa mentala fallgropar interagerar i en förstärkande loop.
I sammanhanget ska man ta i beaktande att:
- forskningen på Finlands främsta universitet har kollapsat (Bäckgren, HS; se mörkblå linje).
-
Finländarnas fysiska och mental hälsa är i botten (Österberg, 2025).
(länk till källan).
Ergo. Den sannolika förklaringen till Jallinojas och Fogelhoms beteende är att de drabbats av mentala fallgropar, Continued Influence Effect, men även bekräftelse-bias, vilket kan förklaras av dysrationalia och naturlig dumhet. Det är logiskt och rimligt att implicera att på grund av deras positioner så har deras idéer spridit sig. Inte bara vid Helsingfors universitet utan även till det finska folket i allmänhet. Det i sin tur indikerar att deras återkommande utspel hänger samman med utbredningen av välfärdssjukdomar i Finland.
Lästips:
Österberg (2026). Nutrition psychology, The New American Dietary Guidelines. At last, The case for Rational Entrepreneurial Thinking.
Österberg (2021). Vad är det finländska jordbrukets framtid från ett perspektiv av rationellt entreprenöriellt tänkande?
Stöd gärna bloggen via Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X |




No comments:
Post a Comment