Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Åbo underrättelser rapporterar att Finlands president, Sauli Niinistö, vill att en fjärde vaccindos ges åt flera riskgrupper,
Länk till källan
Svenska YLE rapporterar om detsamma:
Länk till källa.
YLEs artikel är signerad Ann-Lis Fredriksson och är en översättning från Ilta Sanomat:
Länk till källan.
“I en intervju för tidningen Ilta-Sanomat säger presidenten att han inte förstår varför man sparar på coronavaccinerna i Finland. Han önskar att åldersgränsen sänks och att fler än hittills blir berättigad till en fjärde dos”.
President Niinistö bedömer antalet coronarelaterade dödsfall i Finland som stort. Enligt siffror från Institutet för hälsa och välfärd THL har inalles 4 800 personer avlidit på grund av coronavirussmitta”.Hur stor är risken att drabbas av Sars-Cov (2) som, om viruset passerar genom vår art, kan ge upphov till Covid19?
Ett sätt att predicera risken är att extrapolera historiska data. 13 februari hade de nordiska länderna följande antal bekräftande fall:
Danmark: 46 336
Finland: 7868
Island: 1778
Norge: 20 313
Sverige: 15 649
23 juni (igår) så det ut på följande sätt:
Danmark: 1470
Finland: 1179
Island: inga data.
Norge: 582
Sverige: 416
Sedan vintern har antalet bekräftade fall minskat i betydande grad.
Our World in Data: Utbredning av Sars-Cov (2) i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige.
Antalet döda på grund av viruset ges i antal per miljoner invånare per den 21 juni (Norge fanns med då):
Danmark: 0,37
Finland: 1,47
Island: 0
Norge: 1,04
Sverige: 0,37
Man kan dock se att även dödstalen minskat i betydande grad sedan vintern.
Allmänhetens oro om framtiden (neuroticism/ångest) verkar således överträffa risken att smittas, bli sjuk och att eventuellt dö om Sars-Cov (2) passerar genom vår art.
Skälet till oro är del av vår arts psykofysiologiska set-up. På vuxna brukar det skattas via något som kallas Big 5. En av dimensionerna är neuroticism – oro för framtiden. Det ökar risken att falla i mentala fallgropar. Det finns över 200, t ex.
- bekräftelse-bias – tendensen att använda samma teori på allt, eller att leta efter information som bekräftar den egna övertygelsen (Nickerson, 1998; Wason, 1960, 1966; 1968; Wason och Shapiro, 1971).
- Dysrationalia – oförmågan att tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).
- “Naturlig dumhet” som innebär, förenklat, att vi lätt faller offer för information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), tillgänglig (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara lätt att tillgå (Kahenman och Tversky, 1977).
Här finns en effekt av kön – kvinnor oroar sig mer än män (Weisberg et al. 2011). Det finns också en effekt av diet; den minoritet (2 %) som väljer bort animaliskt baserad mat är betydligt mer oroliga jämfört den de som äter animaliskt baserad mat (Dobersek et al. 2020, 2021).
Ett bra sätt att bli av med oro är att bekanta sig med fakta. Flera faktorer påverkar och jag har utvecklat några modeller:
-
Ledarskap spelar roll. I min doktorsavhandling i arbets- och organisationspsykologi presenterade jag en modell för ledarstil (Österberg, 2012). Jag har även presenterat hur man leder i en kris (Österberg, 2021).
-
Näring spelar också en betydande roll. Folk som äter en diet som innehåller >20 vitaminer (A, B-komplex, C, flera D, E och K2), >20 mineraler (t ex. heme-järn, magnesium, natrium, zink och så vidare), tryptophan, kolin samt DHA- och EPA - fetter, tenderar att vara bättre rustade för virus och andra sjukdomar (Österberg, 2019, 2020 a b, 2021, 2022).
- För att undvika mentala fallgropar har jag utvecklat en modell – Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (Österberg, 2021, kap 3).
- Epistemisk vaksamhet – för att minimera risken att oavsiktligt eller avsiktligt bli felinformerad, vara misstänksam mot uttalanden och syftet med att kommunicera uttalandet, särskilt från äldre medier (Sperber et al. 2010).
- Disjunktivt resonerande – ta hänsyn till alla källor (Shafir, 1994; Stanovich, 2009; Toplak and Stanovich, 2002).
- Numeracy – förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp, vilket också utgör grunden för instrumentell och epistemisk rationalitet (Brooks och Pui, 2010; Stanovich, 2011).
Läs tre tidigare artiklar:
23 Mars, 2020. On the Psychology of Toilet Paper (SARS-CoV-2/COVID19): the Case for Disjunctive Reasoning
8 Maj, 2020. What's the Post-SARS-CoV-2/COVID19 Prospect?
April 26, 2015. Mossy bottom farm − det ideala organisationsklimatet för kreativitet och innovation
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | X






No comments:
Post a Comment