Låg förekomst av entreprenörskap i Uppsala län

I går genomförde organisationen Ung företagsamhet i Uppsala län sin årliga mässa i Fyrishov i Uppsala på temat entreprenörskap. Gymnasieelever ställde ut sina och andras affärsidéer. En stor andel av utställarna var traditionella återförsäljare. I några av fallen, jag uppskattar att det rörde sig om en mindre andel, handlade det om entreprenörer, dvs. människor som förde fram idéer som inte var riktigt finslipande men som har en sannolik affärspotential. Statistiken visar att Uppsala har lägre företagande jämfört med kransorderna. De deltagare som visade upp entreprenörskap har själv ingen medvetenhet om att de kunde göra något med detta. Det verkar som att satsningen pekar i fel riktning. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I går genomförde organisationen Ung företagsamhet i Uppsala län sin årliga mässa i Fyrishov i Uppsala på temat entreprenörskap. Hall A och B var fullsmockade med gymnasieelever som ställde ut sina och andras affärsidéer. En stor andel av utställarna var dock traditionella återförsäljare av olika typer av varor från andra företag. I några av fallen, jag uppskattar att det rörde sig om en mindre andel, handlade det om entreprenörer, dvs. människor som förde fram idéer som inte var riktigt finslipande men som har en sannolik affärspotential. Kan man skapa sig en bild av företagar- respektive entreprenörsklimat i länet genom att samtala med dessa unga företagare? Jag gjorde ett försök.

Företagare kontra entreprenörer. Företagare är personer som startar en näringsverksamhet vilket som helst. Som regel handlar det om verksamheten inom redan existerande branchen.

Entreprenörer är personer som kommer på nya idéer och sedan börjar samarbeta med andra som är bra på implementering - att göra ideerna till produkter och för ut dem på marknaden.

Uppsala län - hur ser företagar. kontra entreprenörskulturen ut i länet?

Utställarna kom från olika håll i länet: Tierp i norr, Gimo och Östhammar i nordost, Enköping i sydväst samt Bålsta i syd - sydväst om Uppsala, och så förstås Uppsala. Det finns kulturella skillnader mellan dessa orter.

(Nya) Uppsala (Östra Aros) har ju av hävd i tiderna varit en central handelsplats och Sveriges huvudstad som då kallades (Svitjod och utgjordes av Mälardalsregionen.

I takt med att Svitjod och senare Sveriges (1384) kristnades upphörde vikingatiden (750-1066).

1477 startades Uppsala universitet. Därmed var Aros öde, att få en akademisk prägel och fullt av cyklister, förseglad.

Detta ledde till att Uppsala fick två kulturer som delades av Fyrisån; på östra sidan handel och på den västra akademin.

Norr och öster om Uppsala etablerades bruksorter vars socio-kultur präglades av industriproduktion.

I Gimo är exempelvis ca 25 % av invånarna anställda av Sandvik som är en internationell industrikoncern med drygt 45 000 anställda runt om i världen.

Tierp, beläget vid Östersjökusten, bor ungefär dubbelt så många invånare jämfört med Gimo, men även här finns ett stort industriföretag - Altas Copco.

Östhammar ligger också vid östersjökusten och hör till det beryktade Roden (Roslagen), en region vars handelstraditioner gjort avtryck både i Ryssland (namnet anses komma från just Roden och Roslagen) och i Finland (i Finland heter Sverige Ruotsi av Roden/Roslagen).

Enköpings existens verkar också bygga på främst handel. I svunna tider seglade köpmännen dit via Mälarvatten på leder som sedan länge försvunnit eller grundats upp på grund av landhöjningen.

Bålsta har även gamla anor, men dess tillväxt har främst kommit senare på grund av järnvägen. Bålsta har sedan dess utvecklats till pendlarort.

Fördelningen av småföretag (1-49 anställda) mellan dessa orter ser ut ungefär så här:

• Bålsta (2147; 3,52 %)
• Enköping (6033; 9,89 %)
• Gimo (333; 0,55 %),
• Tierp (2819 (4,62 %).
• Uppsala (46 110; 75,59 %)
• Östhammar (3562 (5,84 %)

På pappret verkar det alltså som att andelen företagare är störst i Uppsala jämfört med övriga orter i länen. Men frågan är om det här stämmer?

Uppsala är sedan 1477 främst en universitetsstad. Under 534 år har akademikerkulturen arbetats in, sannolikt på bekostnad av handelstraditionerna. En stor del av invånarna är därför knutna till universitetet (6000 jobbar där och studenterna är ca 25 000). Sedan finns Akademiska sjukhuset (ca 8 500 personer jobbar där). Till detta kommer kommunen (ca 12 000 anställda). Totalt rör det sig om drygt 50 000 offentliganställda.

Många av de registrerade företagen i Uppsala har liten eller ingen verksamhet (ca 15000 st). Om man rensar för de företagare i Uppsala som inte driver sin verksamhet på heltid ökar nämnda kransorters andel av småföretagare från 25 % till 50 %.

Sätter man småföretagandet i relation till folkmängd är Uppsala en betydligt mindre spelare på företagarmarknaden jämfört med de mindre kransorterna. Om man gör ett överslag med folkmängd som utgångspunkt borde Uppsala ha ca 75 % av småföretagandet, men i verkligheten är den siffran 50 %. Enköping har på samma premisser lägre grad av företagare än vad man kan förvänta sig. Samma gäller Bålsta och Gimo. Tierp och Östhammar å andra sidan har fler företagare än förväntat.

Hur är det med entreprenörsandan i länet?

Under mässan träffade jag några entreprenörer, dvs. personer som utvecklat egna koncept som de genom ungt företagande försökte föra ut på marknaden (implementera). Det episodiska minnet är som bekant en skör instans (Schacter och Addis, 2007), men de som gjorde mest intryck på mig var de som:

• designat ett grytunderlägg,
• designat smycken
• utvecklat armband där man kunde visa sin civilstatus.
• hade utvecklat ett koncept för heminredning.
• hade varit i Kina, förhandlat och köpt hem en kontors- massagemojäng.

En märklig grej var att gruppen som varit i Kina inte reflekterat över att de varit just i Kina och agerat handelsmän med allt vad det innebär. Istället verkade de tycka att äventyret varit en parentes i deras kommande karriärutveckling. Jag stod och snackade med dessa personer ett tag, dels för att jag var imponerad över vad de åstadkommit, dels för att försöka övertyga dem om att tänka om lite och hårdare lyfta fram den internationella business-erfarenhet de skaffat sig så tidigt i livet.

Allt som sker tidigt i livet påverkar det som sker längre fram i livet. Barn som upplever ett akademiskt samtalsklimat hemma under de tre första levnadsåren vinner ofattbara 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som erfarit ett polemiskt samtalsklimat (Hart och Risley, 1995).

På samma premisser vinner unga människor som tidigt byggt personliga relationer med kollegor i andra länder fördelar.

Detsamma gällde de som designat grytunderlägget. Det var så snyggt och välgjort att jag dels rekommenderade gruppen att söka upphovsrättsligt skydd för varans formgivning, d.v.s. söka kontakt med människor som kan hjälpa dem med den saken, dels att "designern" i gruppen skulle gå vidare med att söka en karriär inom just design. Liksom Kinaresenärerna hade hon inte reflekterat speciellt över sin kompetens på området.

Vad ska man säga om mässan då?

Slutsatsen är tyvärr att den svenska satsningen på ungt företagande inte handlar om utbildning som rör entreprenörskap utan att det handlar om en traditionell säljutbildning. De ungdomar jag talade med meddelade dessutom att de bara hade 1 timme i veckan för detta!? Och tidsperioden var rätt så begränsad: 2 månader. Det blir totalt 8 lektionstimmar. Lärarna är heller inte specialister på entreprenörskap utan tar undervisningstid från idrott, svenska m fl.

Tanken med Ungt företagande med inslag av entreprenörskap är bra, men om effekten någonsin ska uppstå, vilket är lika med att många unga människor tydligt börjar utveckla ett entreprenörstänkande: då behöver utbildningsprogrammen skrivas om. Mer kunskap om kreativitet måste läras in, både teoretiskt samt praktiskt genom övningar.

Epilog. Varje år föds ca 110 000 barn i Sverige, alla med en biologisk betingad kreativ predisposition. Under uppväxten kämpar föräldrar, lärare och andra hårt för att träna bort den förmågan. Om bara 10 % av dessa barn fullt ut fick bibehålla sin kreativa förmåga skulle innovationskraften snabbt öka på alla fronter.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

More about my expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter