"Perception kontra fakta". Om förtal och objektivitetsplikt för domstolspersonal - Malmö-pågen Zlatan stämmer en idrottsledare

Malmö-pågen Slatan stämmer en idrottledaren för förtal. Anledningen var att idrottsledaren ifrågasätter Slatans viktuppgång under 12 månader. Förtal är ett hederskulturellt begrepp som sannolikt framträdde efter introduktionen av Holocen och som eskalerade med krigsherren Hammurabi och massmördaren Cicero. Det hela kröntes kanske av Påve Stefans åklagan av sin redan döda företrädare - Formosus För att genomföra rättegången grävde man upp Formosus och eftersom han inte hade något vettigt att säga dömdes han skyldig, styckades och kastades i Tibern. I takt med renässansen eller upplysningen kom humanism, förnuft och vetenskap att tränga undan hederskultur. Den konistiska rätten övergavs i Sverige för den romerska rätten, men studenter på juristprogrammet studerar vetenskapsmetodik utan retorik samt olika principer. Beslut bygger på värderinga av emotionell och social information. Bertil Ehn på Värmlands tingsrätt som alltså hantera sin sannolika dyrkan av Zlatan. Forskning visar också att domstolspersonal kan bli lite övernitiska. Bertil Ehn dömde idrottsledare för att han använder sin erfarenhet som idrottsledare. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Malmö-pågen Zlatan Ibrahimovic har stämt en idrottsledare för förtal, och eftersom det påstådda förtalet skedde någonstans i Värmlands djupa skogar är det personalen vid Värmlands tingsrätt som ska administrera fallet.

Förtal är en hederskulturell grej om sannolikt började utvecklas efter introduktionen av Holocen för 11 000 år sedan då det hierarkiska samhället introducerades (Kohler et al. 2017; Mummert et al. 2011) och som utvecklades i och med att krigsherren Hammurabi (1810 - 1750 BC) introducerade juridiken med sina 128 lagar eller Code of Hammurabi.

En hederskulturell tillämpning var att upphöja vissa individer till potentater. Exempel: vid sin begravning tog potentaten med sig personalen (slavar och sånt) som då begravdes levande eller slogs ihjäl strax innan. Den första kända tillämpningen skedde för ca 5000 år sedan vid Kung Ahas begravning och den senaste tillämpningen skedde i 1400-talets Mexico:

King Aha, who ruled in the thirtieth century B.C., was the first king to be buried on a grand scale, and he did not embark on his journey to the next world alone. Those he took with him, presumably his followers, included considerable members of young men ... ...When the Tarascan ruler of Michoacán in western Mexico died, he took with him over forty men and women to serve him, including seven lords, some doctors, a storyteller, and a jester. After getting drunk, they were beaten to death with cudgels (Michael Cook, A Brief History of the Human Race, s. 51.

Cicero had the men summarily executed, with not even a show trial. Triumphantly, he announced their deaths to cheering crowd in a famous one-word euphemism: vixere, 'they have lived - that is, 'they are dead' (Beard, 2015SPQR (SPQR är kort för Senatus Populus Quiritium Romanus - senaten och det romerska folket)

Mary Beard, professor i klassisk litteratur och expert på livet i Rom, målar en annan bild av Cicero sin bok. Cirero använde sin maktställning och verbala förmåga (dialektik/retorik) för att anklaga, avrätta och sedan rationalisera - snacka bort sina illdåd. Hans devis är därför känd: Vixere - de har levat. Ergo. De är nu döda.

Drygt 2600 år efter Hammurabis lag och ca ~1000 år efter Cicero, genomfördes en märklig rättegång. En annan av juridikens förgrundsgestalter Påve Stefan VI eller VII(de lärda tvistar om ordningsnumret) uppmärksammades efter vad som kan tyckas vara ett ovanligt grepp. Det var Stefans företrädare, Påven Formosus (891-896), som skulle ställas inför rätta. Dessvärre hade Formosus avlidit året innan.

Formosus hade dock före sin bortgång hamnat i någon form av trångmål. Det väckte den juridiska idén att postumt ställa honom inför rätta. Anklagelserna var mened samt att Formosus tagit rollen som påve på tvivelaktiga grunder. Åklagare och domare, notera de dubbla rollerna, var ingen mindre än Formosus efterträdare på posten som påve - Stefan VI eller VII. Lite dubbel-fuffens således.

Eftersom Formosus var död och begraven, och en juridisk prövning bygger på att den anklagade ska vara närvarande rent fysiskt, lät åklagaren/domaren/påven Stefan VI/VII helt sonika gräva upp den anklagade för att kunna sätta honom vid 'skranket'.

Med hjälp av dialektik och retorik, som raffinerats under drygt 2700 år av juridisk, religiös och estetisk tillämpning, skapades en diskurs - anklagelser - som skulle bemötas av den anklagade. Dessa båda diskurser skulle sedan ställas mot varandra och en dömare skulle genom att försätta sig i ett objektivt tillstånd avgöra vilken av diskurserna som var mest sannolikt. Här uppstod dock vissa hinder.

I och med att Formosus hade den dåliga smaken att inte lägga fram sin diskurs, d.v.s. försvara sig, vilket ju vittnar om svag juridisk förmåga, fann den så kallade 'rätten' (det är alltså de personer som i kommittéform fattar juridiska beslut) Formosus skyldig. Rätten i det här fallet bestod dessvärre av Stefan VI/VII, som ju också spelade rollen som åklagare. Vän av så kallad ordning kan därmed tycka att objektivitetskriteriet fallit.

I och med att Formosus befunnits skyldig skulle passande straff utdömas. Vid den aktuella tidpunkten var styckning populärt bland jurister. Formosus kropp styckades således och kastades därefter i floden Tibern.

För den som förfäras över tilltaget bör notera att styckning tillämpades i Sverige fram till slutet av 1700-talet efter att Ankarström, Horn och Ribbing förklarats skyldiga till mordet på Gustav III:

jämte förlust av gods och ära även skall mista högra handen, halshuggas och steglas, sedan han likväl förut till straffets skärpande tre dagar å rad på särskilda stadens torg stått två timmar i halsjärn på schavott och därpå av bödeln med fem par spö blivit hudstruken (Wikipedia).

~2000 år efter Cicero och ~ 1000 år efter påve Stefan VI eller VII var dialektik och retorik fortfarande högsta mode vid yrkesutbildningar i juridik vid Svenska lärosäten. Och på 1850-talet mynnade det ut i ett vägval vid fakulteten för juridiska spörsmål vid anrika Uppsala universitet: Romersk eller kanonisk rätt.

Notera att detta sker:

1. ca fyrahundra år efter introduktionen av renässansen då räknelära och vetenskapliga principer började växta fram som självklara ansatser för den hypotesprövning som Thales en gång föreslagit (~600 BC).
2. parallellt med att gräddan inom det internationella vetenskapssamhället gjort en 90-graders sväng till följd av nya rön om Evolution genom naturliga och sexuella urval (Darwin, 1859; Wallas, 1859).

Det betyder att i de flesta fall trängdes obskyra teorier och metoder, som emanation, dialektik och retorik, undan av vetenskap som ju lagt grunden för det demokratisk samhället (Pinker, 2011, 2018)

Vad är då kanonisk respektive romersk rätt?

Kanonisk rätt bygger på religiösa värderingar och återspeglar den tid då juridik tillsammans med religion och läran om det sköna - estetik - utgjorde den då kända vetenskapen; en ljusstråle förväntades emanera (nedstråla från ett högre väsen) till utvalda potentater som av vissa ansågs kunna tolka detta tecken. Den ansatsen övergavs så småningom. Den svenska juridiken lade större vikt på romersk rätt - rättspraxis och skriven lag - som grundlagts på 500-talet! (Corpus juris civilis). Fortfarande medeltida således, men inom den juridiska fakulteten betraktad som tillämpbar.

Studenter på yrkesutbildningen för juridik vid olika lärosäten tränas således inte i att hantera sannolikhet, validitet, reliabilitet liksom att skilja mellan samvariation, korrelation och kausalitet. De tränas fortfarande i dialektik, d.v.s. samtalskonst och sanningssökande, liksom dess underkategori retorik konsten att övertyga (söka sannolikheten för något).

Till detta adderas olika principer. En av dessa är [fortfarande] objektivitetsprincipen - att en individ (Homo Sapiens Sapiens) medvetet kan "stänga av" subjektivt tänkande. Den här antika ansatsen ska ställas i relation till modern vetenskap

Men någon gång, jag tycker det handlar om renässansen och Steve Pinker att det handlar om upplysningen, började hederskulturen trängas undan till förmån för humanism, resonerande baserat på förnuft och vetenskap. Därmed blev och världen en allt bättre plats att leva på (Pinker, 2011 a, b).

För personalen vid Värmlands tingsrätt är det förstås en stor grej att en världsberömd fotbollspelare kommer på besök (eller i vart fall Zlatans jurist-konsult). Det är lätt att föreställa sig upprymdheten bland personalen som till vardags administrerar mindre glamorösa ärenden.

Min egen adept som jobbade en domstol i närheten hanterade mest fredagen sfylleskandelen vid måndagens häkningsförhandlingar.

Och det är känt att juridik inte är bygger på vetenskap utan att det handlar om asubjektiv bedömningar. Minns SOU 2015: 52 åtta domstolsantällda lallade med när Christer van der Kwast falskt anklagade en person att vara massmördade. Inga bevis krävdes, bara konformism.

Och det blev Bertil Ehn, 64 år, som fick kröna sin karriär med detta glamorösa fall. Bertils blev [med största sannolikhet] känslomässigt upprymd. Kanske bjöd han kollegorna på en tårtbit. Ingen vet.

Beslutsfattande bygger på subjektivet:

Subjektivt beslutsfattande är en process där man väljer och utvärderar social och emotionell information som är relevant för ett visst problem för att generera möjliga lösningar på det problemet, följt av val av den mest lämpliga lösningen (Gazzaniga et al. 2001)

The Process of selecting and evaluating social and emotional information relevant to a particular problem in order to generate possible solutions to the that problem, followed by selection of the most appropriate solution (Glossary G3).

Den sociala informationen handlade att Malmö-pågen Zlatan var världskänd och att idrottsledaren var det inte. Den emotionella informationen var givetvis Bertil Ehns upprymdhet inför situationen.

Professor Pfaff vid Fordhamuniversitetet beskriver ett märkligt fenomen. Samtidigt som västvärlden blir allt fredligare ökar antalet interner i de amerikanska fängelserna. Pfaffs slutsats är att domstolspersonal bevakar ett minskande revir och att åklagare blivit samhällets fiende nummer 1 (Why Are So Many Americans in Prison?).

Samtidigt pekar Harvard law School ut samma yrkesgrupp som ett gäng eller en kultur där den främsta drivkraften är att sätta dit folk. Ofta utan bevis. (America's deadliest prosecutors: five lawyers, 440 death sentens).

Vi kan gissa att Bertil Ehn var mer än ivrig att döma idrottsledaren. Men vad handlade det om?

Ett idrottsledare hade noterat att Zlatan haft en viktökning på 10 kg under 12 månader någon gång mellan 2004-2006?

Är det fysiologiskt och biologiskt möjligt att på naturlig väg öka sin vikt (muskelmassa) med 10 kg under 1 år? Men så vitt jag förstår byggde Bertil Ehn sitt beslut på följande påstående:

"[Idrottsledaren] har på kvällen den 6 april 2016 på Värmlands idrottshistoriska sällskaps idrottscafé i Karlstad, med ca 70 personer närvarande, inkluderande en representant för media, gjort uttalanden av innebörden att Zlatan Ibrahimovic skulle ha varit dopad under sin tid som spelare i Juventus FC" ...
"En uppgift av ovan nämnd innebörd har även lämnats av [idrottsledaren] i samband med paneldebatten i närvaro av bland annat PM genom att [idrottsledaren]  på fråga från [PM], uppgett att han var övertygad om att Zlatan Ibrahimovic var dopad.
[idrottsledaren] har därmed utpekat Zlatan Ibrahimovic som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt eller på annat sätt lämnat uppgifter som är ägnade att utsätta honom för andras missaktning.
Fråga är om grov brottslighet eftersom uttalandenas innehåll, [idrottsledarens] anseende, den spridning som uttalandena fått eller kunnat få, samt de personliga, idrottsliga och ekonomiska konsekvenser uttalandena fått eller kan komma att få för Zlatan Ibrahimovic, inneburit att uppgifterna varit ägnade att medföra allvarlig skada (s. 3, B 1576-16).

Påföljd m.m: Dagsböter 60 å 400 kr samt att idrottsledaren åläggs att betala till en brottsofferfond på 800 kr.

1. Advokat Johan Eriksson tillerkänns ersättning av allmänna medel med 40 246 kr. Av beloppet avser 29 767 kr arbete, 2 430 kr tidsspillan och 8 049 kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska idrottsledaren till staten återbetala 20 000 kr.

2. Vardera parten ska stå sin rättegångskostnad" (s. 2, B 1576-16). Sedan drar Bertil Ehn ett streck. Bokstavligt talat.

Det är rimligt att tänka att Bertil Ehn tillämpande Cherry picking som en konsekvent av dysrationitet(Min källa säger att domstolspersonal bygger sina beslut på förutfattade meningar). Bertil Ehn är, liksom stjärnjuristen Göran Lambertz, i pensionsåldern. Zlatan-ärendet var kronan på hans karriär och Bertil myser sannolikt fortfarande när han tänker på hur han med juridikens maktmedel fick assistera Zlatan.

Idrottledare är erfarna när det gäller att intuitivt bedömma saker och ting. Det träffar tusentals idrottare och märker när det något verkar avvikande. Det rimliga hade varit att Zlatan, om han tvingade på idrottsledaren omdöme, hade lämnat in dopingprotokoll från WADA liksom genomgick moderna test för att se om det gick att spåra resten av doping.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).