Peter Österberg, PhD: Nutrition psychology. Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050. Vi bör äta kött, ägg och feta mejerier.

Den 16 januari 2018 anordnas ett seminarium om mat: Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050. Arrangörens utblick är överkonsumtion av kaloririka livsmedel från ett marxistiskt perspektiv. Sedan början 1980-talet har den globala fattigdomen sjunkit som en sten. Sedan samma 1980-tal har vi lärt oss att akta oss för den mat som gav vår art en stor hjärna och därmed nya mentala funktioner. Många av dessa studier genomfördes med enkäter. Dessa är som regel missvisande. Men vad ska vi då äta? Vår art är anpassad för att äta animaliskt baserad. Det är även väsentligt att vänta med att äta och dricka tills man känner hunger och törst liksom att laga och äta maten tillsammans. Produktion i västvärlden av animaliskt baserad mat påverkar inte klimatet nämnvärt. Det som skadar miljön är monokultiverad produktionsmaximering. 12 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Den 16 januari 2018 anordnade Kungliga Vetenskapsakademien ett seminarium om framtidens mat:

Så här lyder introduktionstexten:

“I västvärlden har överkonsumtionen av kaloririka livsmedel resulterat i en utbredd övervikt och ett stort folkhälsoproblem, och samtidigt går nära 800 miljoner människor runt om i världen hungriga eller lever på svältens gräns. I framtiden kommer den växande befolkningen innebära att vi måste börja arbeta mot en matindustri som kan tillgodose behovet av näringsrik mat som alla har råd med och som är hållbar ur miljösynpunkt. Hur ser möjligheterna för detta ut ur ett svenskt perspektiv? Vad påverkar vilka livsmedel vi väljer att äta och i hur stor utsträckning påverkas våra val av reklam och andra faktorer? Är mat en klassfråga? Och är den fabriksproducerade maten verkligen så dålig som det sägs?

Länk till källan.

Arrangörens så kallade utblick är: västvärlden, klassamhället (marxistisk syn på världen) och den typiska metoden för matproduktion - produktionsmaximering. Det hade kunnat bli en intressant diskussion om man exkluderat det politiska extrem-vänsterperspektivet och bjudit in representanter från den internationella forskarvärlden.

Beträffande fattigdomens utbredning är det viktigt att påpeka att den sjunkit som en sten de senaste årtiondena (Our World i data).

Ett tongivande exempel är den kommunistiska diktaturen Kina, som efter att runt 1980 börjat implementera marknadsekonomiska principer minskat den extrema fattigdomen i landet från 88% (1981) till 5,4 % (2013) (Our World in Data). Jämför med de Nordiska ländern (ej Island) och USA. Alltså. marxism är en viktig faktor för att förklara fattigdom.

Är den fabriksproducerade maten verkligen så dålig som det sägs?

Läsk och godis är viktiga förklaringar till ohälsa (Yudkin, 1972) men även livsmedelsindustrins färdigmat förklarar ohälsans utbredning (Lustig, 2017). För att politiker ska bli intresserade är det lättast att påpeka att detta också förklarar varför sjukvårdskostnaderna skjutit i höjden.

Är mat en klassfråga?

Nej. Klass är ett marxistiskt begrepp som försöker dela människor i socio-ekonomiska kategorier. Det blir missvisande.

Vad påverkar vilka livsmedel vi väljer att äta och i hur stor utsträckning påverkas våra val av reklam och andra faktorer?

Forskning om beslutsprocesser visar att vår art ibland drabbas av “naturlig dumhet” - tenderar att tro på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är enkel att tillgå (Kahneman och Tversky, 1977). Det här kan också kallas dysrationalia - att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (det inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet (Stanovich, 1993). Redan från barnsben får vi lära oss vad vi ska äta och inte äta, och informationen kommer från myndigheter som valt ut viss information. Den informationen har sedan traderats över många generationer.

I början av upplysningstiden verkade Emanuel Swedenborg (1688 - 1772), Sveriges då kanske mest kända vetenskapsman. Men Swedenborg hyste också en vurm för mysticism och religion. Därför gjorde han följande uttalande:

“Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).

På 1800 - talet hävdade Ellen G White (1827 - 1915), en av ledarna för Sjundedagsadventisterna, att kött, smör och mjölk triggade köttsliga lustar hos män. Det uppmuntrade en av hennes lärjungar läkaren John Harvey Kellogg (1852 - 1943) att uppfinna frukostflingorna. Han skrev också en bok med några tips om hur man skulle avhålla sig från den farliga maten för minska sexlusten. Om det inte hjälpte: då var Kellogg inte främmande för könsstympning (Kellogg, 1877).

I början av 1900 - talet startade Sjundedagsadventisterna dietistutbildning vid sitt universitet i Loma Linda, Kalifornien.

På 1940 - talet genomförde den svenska läkaren Haqvin Malmros (1895 - 1995) en enkätstudie om mat som inkluderade data från de nordiska länderna och en av USAs norra stater. Hans slutsats: mättat fett och kolesterol är farligt för hjärthälsan (Malmros, 1950).

1958 startade Ancel Keys det som kom att kallas Seven countries study. Det skedde i Jugoslavien. Studien omfattade även Finland, Grekland, Italien, Japan, Nederländerna och USA. Över 12 000 män mellan 40 - 59 års ålder deltog i studien. Man ville testa den så kallade diet-heart hypotesen. Studien övergripande slutsats hävdade en korrelation mellan kolesterol och hjärtproblem respektive stroke, dvs. bekräftade diet-heart hypotesen.

1961 började American Heart Association of (AHA) rekommendera folk att minska på konsumtionen av animaliskt baserat fett till förmån för fleromättade vegetabiliska oljor.

I början av 1970 - talet genomfördes en enkätstudie som försökte svara på frågan om kopplingen mellan kött och cancer. Med utgångspunkt från så kallad relativ risk drog man slutsatsen om ett kausalt samband. Det betyder att man hävdade att konsumtion av kött orsakar cancer i tjocktarmen (Armstrong och Doll, 1975).

~1980 introducerades de första kostråden. Sedan dess har man i dessa kostråd påstått att rött kött och mättat fett orsakar hjärtproblem.

För en tid sedan skanderade media att WHO hävdat att kött ger upphov till cancer i tjocktarmen. Läser man WHOs rapport står det dock att kött från fritt betande djur utgör den bästa näringskällan. Det hänger exempelvis samman med att kött från fritt betande djur innehåller lägre halter omega 6 och högre halter omega 3 jämfört med djur som fått kraftfoder.

Ann Fernholm, som disputerat i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, gjorde en genomlysning av forksning kring mat och socker. Slutsatserna varnar för socker (Fornholm, 2012).

Under 10 år granskade vetenskapsjournalisten Nina Teicholz kostforskning från 1930 - talet och framåt. Hennes slutsats: animaliskt fett är ofarligt men viktigt för hälsan (Teicholz, 2014). I Joe Rogan Experience (från igår) berättar Teicholz om resultaten (1 timme och 18 minuter).

2016 publicerades en studie med bortglömda data från Seven Countries Study. De hade legat i en källare och var lagrade på magnetband. Forskarna lyckades utvinna rådatan som omfattade 9000 människor som levt på institution. Det betyder att man hade möjlighet att genomföra guldstandarden inom metod - experimentdesign eller Randomized Control Trial (RCT). Resultatet avvisade diet-heat hypotesen (Ramsden et al. 2016). Populärvetenskapligt (Begley, 2017).

Ramsden var inte den första att avvisa diet-hearthypotesen. Parallellt med Ancel Keys verkade John Yudkin i England. Keys och Yudkin var konkurrenter och hade helt olika ansatser beträffande forskning. Där Keys tog stora datamängder från vissa utvalda länder genom så kallad epidemiologisk ansats, använde Yudkin experimentdesign på små populationer (ofta djur). Yudkins slutsats: konsumtion av socker förklarar välfärdssjukdomar som typ 2 diabetes (Yudkin, 1972).

Många av de studier som varnar för fett och kött har som regel genomförts genom att samla in självrapporterade enkäter. Men eftersom vår arts episodiska minne är konstruktivt blir responserna missvisande. Det finns därför betydande kritik mot epidemiologiska studier (Aschwarden et al 2016; Ioannidis, 2005, 2013, Schoenfeld och Ioannidis, 2013.

2016 publicerade även journalisten Ian Leslie en lång artikel om kampen mellan Ancel Keys och John Yudkin vilket sannolikt förklarar varför Yudkin fallit i glömska (Leslie, 2016).

Detsamma gäller mycket av den färdigmat som säljs (Lustig, 2017). Se Lustigt presentation The Bitter truth about sugar samt ett en 32 minuter kort intervju med Lustig om The Hacking of the American Mind.

På samma sätt som vi lärt oss att vara rädda för mättat fett och kött, har vi lärt oss att vara rädda för salt. Ny forskning genomförd på ryska kosmonauter visar dock att förhöjt saltintag inte gjorde rymdfararna törstiga men det påverkade deras hunger. Studier på möss visar att salt ökar energiförbränningen (Why everything we know about salt may be wrong).

Noakes (2011) visar att vi som regel dricker för mycket vatten och att det kan få ödesdigra konsekvenser. Vänta med att dricka tills dess du känner törst. Detsamma gäller mat; vänta tills du känner hunger.

Ergo. De påståenden om mat som under årtionden reciterats via myndigheters kostråd och WHO saknar vetenskaplig grund.

För att förstå vad vi borde äta finns det en poäng att titta på paleonutrition, dvs. den typen av mat som våra förfäder åt.

3,5 miljoner år före nutid. Ett forskarteam hittar bland annat spår av verktyg på en benpipa. De drar slutsatsen att våra förfäder hade börjat konsumera benmärg (McPherron et al. 2010).

Strax efter klimatförändringen från Pliocen till Pleistocen åt våra förfäder rätt kött (Pobiner, 2013, 2016).

I början av 1990 - talet studerade antropologer rester av våra förfäder och drog slutsatsen deras tarmsystem och hjärnor krympt respektive expanderat som funktion av att de börjat äta animaliskt baserad kost (Aiello och Dunbar, 1993; Aliello och Wheeler, 1995; Aiello, 1997; Dunbar, 1993).

Expansionen av deras hjärnor gav upphov till nya mentala förmågor som social kognition, exekutiva funktioner och prospektion - förmågan att uppleva framtiden - samt ett kulturellt språk (Gallistel, 2017; Gilbert och Wilson,2007; Kaku, 2014; Pringle, 2016; Seligman m fl. 2016). Ambrose (2010) menar att konstruktivt minne (Schacter & Addis, 2007) framträdde efter ett par supervulkanutbrott i Indonesien för 74 000 - 70 000 år sedan.

Vad ska man då äta för att främja folkhälsan och miljön?

Kött, ägg, fisk och feta mejerier, med något grönt på toppen, är bra mat. Den typen av mat innehåller de 30 micronutrienter som krävs för att upprätthålla fysisk och mental hälsa.

White och Hall (2017) visar att om alla amerikaner slutar äta kött, då minskar koldioxidutsläppen med ~2,5 %. På det kommer den biogeniska kolcykeln: genom en process som kallas hydroxyl oxidation omvandlas metan från rapande idisslare inom 10-12 år till koldioxid. Lika stor mängd koldioxid konsumeras av jordbrukets växter genom fotosyntes.

Det som skadar miljön är så kallad monokultiverad produktionsmaximering. Den borde ersättas med holistic management.

Det är inte bra vad vi äter som är viktigt utan när och hur vi äter. Det är väsentligt att:

vänta med att äta och dricka tills dess du känner av [bortglömda] biologiska signaler som hunger och törst.
laga maten och äta den tillsammans med andra (Dunbar, 2017; Lustig, 2017).

Slutsats. Vår art är anpassad för att äta animaliskt baserad. Kostråden är missvisande. Produktion i västvärlden av animaliskt baserad mat påverkar inte klimatet nämnvärt. Det som skadar miljön är monokultiverad produktionsmaximering. Det är även väsentligt att vänta med att äta och dricka tills man känner hunger och törst liksom att laga och äta maten tillsammans.

Saturday, December 30, 2017

Nutrition psychology. Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050. Vi bör äta kött, ägg och feta mejerier.

1 comment: