Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Den 16 januari 2018 anordnar Kungliga Vetenskapsakademien ett seminarium om framtidens mat:
Så här lyder introduktionstexten:
“I västvärlden har överkonsumtionen av kaloririka livsmedel resulterat i en utbredd övervikt och ett stort folkhälsoproblem, och samtidigt går nära 800 miljoner människor runt om i världen hungriga eller lever på svältens gräns. I framtiden kommer den växande befolkningen innebära att vi måste börja arbeta mot en matindustri som kan tillgodose behovet av näringsrik mat som alla har råd med och som är hållbar ur miljösynpunkt. Hur ser möjligheterna för detta ut ur ett svenskt perspektiv? Vad påverkar vilka livsmedel vi väljer att äta och i hur stor utsträckning påverkas våra val av reklam och andra faktorer? Är mat en klassfråga? Och är den fabriksproducerade maten verkligen så dålig som det sägs?Länk till källan.
Arrangörens så kallade utblick är: västvärlden, klassamhället (marxistisk syn på världen) och den typiska metoden för matproduktion – produktionsmaximering. Det hade kunnat bli en intressant diskussion om man exkluderat det politiska extrem-vänsterperspektivet och bjudit in representanter från den internationella forskarvärlden.
Beträffande fattigdomens utbredning är det viktigt att påpeka att den sjunkit som en sten de senaste årtiondena.
(Länk till källan).
Ett tongivande exempel är den kommunistiska diktaturen Kina, som efter att runt 1980 börjat implementera marknadsekonomiska principer minskat den extrema fattigdomen i landet från 88% (1981) till 0,6 % (2015).
(Länk till källan).
Jämför med de Nordiska ländern (ej Island) och USA.
Alltså. marxism är en viktig faktor för att förklara fattigdom.
Är den fabriksproducerade maten verkligen så dålig som det sägs?
Läsk och godis är viktiga förklaringar till ohälsa (Yudkin, 1972) men även livsmedelsindustrins färdigmat förklarar ohälsans utbredning (Lustig, 2017). För att politiker ska bli intresserade är det lättast att påpeka att detta också förklarar varför sjukvårdskostnaderna skjutit i höjden.
Är mat en klassfråga?
Nej. Klass är ett marxistiskt begrepp som försöker dela människor i socio-ekonomiska kategorier. Det blir missvisande.
Vad påverkar vilka livsmedel vi väljer att äta och i hur stor utsträckning påverkas våra val av reklam och andra faktorer?
Forskning om beslutsprocesser visar att vår art ibland drabbas av “naturlig dumhet” – tenderar att tro på information som är prototypisk (Kahneman och Tversky, 1972), upprepas ofta (Tversky och Kahneman, 1973) eller bara är enkel att tillgå (Kahneman och Tversky, 1977). Det här kan också kallas dysrationalia – att trots tillräcklig intelligens inte kunna tänka rationellt (det inkluderar instrumentell och epistemisk rationalitet (Stanovich, 1993).
Redan från barnsben får vi lära oss vad vi ska äta och inte äta, och informationen kommer från myndigheter som valt ut viss information. Den informationen har sedan traderats över många generationer.
Var kommer dessa idéer ifrån?
Redan i början av upplysningstiden verkade Emanuel Swedenborg (1688 – 1772), en av Sveriges stora vetenskapsmän. Swedenborg publicerade traktatet Opera philosophica et mineralis, som inkluderade avsnittet Principia Rerum Naturalium (Principer för de naturliga tingen), där Swedenborg försöker förklara materiens uppkomst och rörelsens natur.
Därefter bytte Swedenborg spår till mysticism vilket resulterade i Himmel och Helvete (1758). Det påverkade sannolikt den akademiska tidsanda. Det inkluderade idén att vi borde övergå till en vegansk diet som en förberedelse för Jesu andra återkomst:
I början av 1900 – talet startade Sjundedagsadventisterna dietistutbildning vid sitt universitet i Loma Linda, Kalifornien.
På 1940 – talet genomförde den svenska läkaren Haqvin Malmros (1895 – 1995) en enkätstudie om mat som inkluderade data från de nordiska länderna och en av USAs norra stater. Hans slutsats: mättat fett och kolesterol är farligt för hjärthälsan (Malmros, 1950).
Strax efter startade Ancel Keys ett av liknande projekt som täckte 22 länder. När han inte fann några samband började han ta bort länder. Kvar blev Finland, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien, Nederländerna och USA. Därför kallas projektet Seven countries study.
Över 12 000 män mellan 40 – 59 års ålder deltog i studien. Man ville testa den så kallade diet-heart hypotesen, att mättat fett ökar cholesterol et I blodet och därmed risken för hjärtinfarkt och stroke . Studien övergripande slutsats hävdade en korrelation.
1961 började American Heart Association (AHA) rekommendera folk att minska på konsumtionen av animaliskt baserat fett till förmån för fleromättade vegetabiliska oljor.
1972 summera John Yudkin sin forskning om mat och hälsa. Där Keys tog stora datamängder från vissa utvalda länder genom så kallad epidemiologisk ansats, använde Yudkin experimentdesign på små populationer (ofta djur). Yudkins slutsats: konsumtion av socker förklarar välfärdssjukdomar som typ 2 diabetes och hjärtproblem (Yudkin, 1972).
1975 genomfördes en enkätstudie som försökte svara på frågan om kopplingen mellan kött och cancer. Med utgångspunkt från så kallad relativ risk drog man slutsatsen om ett kausalt samband. Det betyder att man hävdade att konsumtion av kött orsakar cancer i tjocktarmen (Armstrong och Doll, 1975).
~1980 introducerades de första kostråden. Med hänvisning till Diet-heart hypotesen varnade råden för överkonsumtion rött kött och mättat fett.
1995 föreslog Leslie Aiello och Peter Wheeler att animaliskt baserad kost förklarar varför vår art har mindre tarmsystem och större hjärnor jämfört med våra art nära kusiner (Aiello och Wheeler, 1995).
2006 genomfördes en omfattande experimentbaserad studie för att testa Keys diet-heart hypotesen. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen. På sidan 661 står dock att kvinnor som haft hälsoproblem och som minskar sitt intag av mättat fett med 10 % får en 28 % ökad risk att drabbas av hjärtproblem (Howard et al. 2006).
2010 gjorde McPherron et al. fynd i Afarregionen i Etiopien som indikerar att våra förfäder åt benmärg 3,5 miljoner år före nutid.
Ann Fernholm, som disputerat i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, gjorde en genomlysning av forskning kring mat och hälsa. Slutsatserna varnar för socker (Fernholm, 2012).
Under 10 år granskade vetenskapsjournalisten Nina Teicholz kostforskning från 1930 – talet och framåt. Hennes slutsats: animaliskt fett är ofarligt men öäsvgörande för hälsan (Teicholz, 2014). I Hos Joe Rogan berättar Teicholz om resultaten (1 timme och 18 minuter).
2015 hävdade media att WHO påstår att korv och bacon kan ge upphov till cancer i tjocktarmen. Läser man WHOs rapport står det dock att kött från fritt betande djur utgör den bästa näringskällan. Det hänger exempelvis samman med att kött från fritt betande djur innehåller lägre halter omega 6 och högre halter omega 3 jämfört med djur som fått kraftfoder (Nordström, 2015).
2016 publicerades en studie med bortglömda data från Seven Countries Study. De hade legat i en källare och var lagrade på magnetband. Forskarna lyckades utvinna rådatan som omfattade 9000 människor som levt på institution. Det betyder att man hade möjlighet att genomföra guldstandarden inom metod – experimentdesign eller Randomized Control Trial (RCT). Resultatet avvisade åter diet-heat hypotesen (Ramsden et al. 2016). Populärvetenskapligt (Begley, 2017).
Många av de studier som varnar för fett och kött har som regel genomförts genom att samla in självrapporterade enkäter. Men eftersom vår arts episodiska minne är konstruktivt blir responserna missvisande (Schacter och Addis, 2007). Det finns därför betydande kritik mot epidemiologiska studier (Aschwarden et al 2016; Ioannidis, 2005, 2013, Schoenfeld och Ioannidis, 2013.
2016 publicerade även journalisten Ian Leslie en lång artikel om kampen mellan Ancel Keys och John Yudkin vilket sannolikt förklarar varför Yudkin fallit i glömska (Leslie, 2016).
Robert Lustig menar att våra psyken blivit hackade (Lustig, 2017). Se Lustigt presentation The Bitter truth about sugar samt ett en 32 minuter kort intervju med Lustig om The Hacking of the American Mind.
På samma sätt som vi lärt oss att vara rädda för mättat fett och kött, har vi lärt oss att vara rädda för salt. Ny forskning genomförd på ryska kosmonauter visar dock att förhöjt saltintag inte gjorde rymdfararna törstiga men det påverkade deras hunger. Studier på möss visar att salt ökar energiförbränningen (Kolata, New York Times (2017): Why everything we know about salt may be wrong).
Noakes (2011) visar att vi dessutom att vi som regel dricker för mycket vatten och att det kan få ödesdigra konsekvenser. Vänta med att dricka tills dess du känner törst. Detsamma gäller mat; vänta tills du känner hunger.
Ergo. De påståenden om mat som under årtionden reciterats via myndigheters kostråd och WHO saknar vetenskaplig grund.
För att förstå vad vi borde äta finns det en poäng att studera paleonutrition, dvs. den typen av mat som våra förfäder började äta för länge sedan.
Som sagt, under Pliocene började 'Lucy' äta benmärg (McPherron et al. 2010).
I samband med klimatförändringen från Pliocen till Pleistocen åt våra förfäder rött kött (Pobiner, 2013, 2016).
I början av 1990 – talet studerade antropologer rester av våra förfäder och drog slutsatsen deras tarmsystem och hjärnor krympt respektive expanderat som funktion av att de börjat äta animaliskt baserad kost (Aiello och Dunbar, 1993; Aliello och Wheeler, 1995; Aiello, 1997; Dunbar, 1993).
Expansionen av deras hjärnor gav upphov till nya mentala förmågor som social kognition, exekutiva funktioner och prospektion – förmågan att uppleva framtiden – samt ett kulturellt språk (Gallistel, 2017; Gilbert och Wilson,2007; Kaku, 2014; Pringle, 2016; Seligman m fl. 2016). Ambrose (2010) menar att konstruktivt minne (Schacter and Addis, 2007) framträdde efter ett par supervulkanutbrott i Indonesien för 74 000 – 70 000 år sedan.
Vad ska man då äta för att främja folkhälsan och miljön?
Kött, ägg, fisk och feta mejerier, med något grönt på toppen, är bra mat. Den typen av mat innehåller de 30 micronutrienter, tryptofan, kolin liksom DHA och EPA-fetter som krävs för att upprätthålla fysisk och mental hälsa.
Beträffande det omtalade klimatet visar White och Hall (2017) att om alla amerikaner slutar äta kött, då minskar koldioxidutsläppen med ~2,5 %. På det kommer den biogeniska kolcykeln: genom en process som kallas hydroxyl oxidation omvandlas metan från rapande idisslare inom 10 – 12 år till koldioxid. Lika stor mängd koldioxid konsumeras av jordbrukets växter genom fotosyntes.
Den matproduktion som skadar miljön är så kallad monokultiverad produktionsmaximering. Den borde ersättas med holistic management.
Det är inte bara vad vi äter som är viktigt utan när och hur vi äter. Det är väsentligt att:
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
“Drawing on the passage in Genesis (1:29-31) in which God Institute a vegan diet, Swedenborg said that meat-eating corresponds to the fall from grace in the Garden of Eden and was, therefore, the point of entry of sin and suffering into the world” (Phelps, p. 149).På 1800 – talet hävdade Ellen G White (1827 – 1915), en av ledarna för Sjundedagsadventisterna, att kött, smör och mjölk triggade köttsliga lustar hos män. Det uppmuntrade en av hennes lärjungar läkaren John Harvey Kellogg (1852 – 1943) att uppfinna frukostflingorna. Han skrev också en bok med några tips om hur man skulle avhålla sig från den farliga maten för minska sexlusten. Om det inte hjälpte: då var Kellogg inte främmande för könsstympning (Kellogg, 1877).
I början av 1900 – talet startade Sjundedagsadventisterna dietistutbildning vid sitt universitet i Loma Linda, Kalifornien.
På 1940 – talet genomförde den svenska läkaren Haqvin Malmros (1895 – 1995) en enkätstudie om mat som inkluderade data från de nordiska länderna och en av USAs norra stater. Hans slutsats: mättat fett och kolesterol är farligt för hjärthälsan (Malmros, 1950).
Strax efter startade Ancel Keys ett av liknande projekt som täckte 22 länder. När han inte fann några samband började han ta bort länder. Kvar blev Finland, Grekland, Italien, Japan, Jugoslavien, Nederländerna och USA. Därför kallas projektet Seven countries study.
Över 12 000 män mellan 40 – 59 års ålder deltog i studien. Man ville testa den så kallade diet-heart hypotesen, att mättat fett ökar cholesterol et I blodet och därmed risken för hjärtinfarkt och stroke . Studien övergripande slutsats hävdade en korrelation.
1961 började American Heart Association (AHA) rekommendera folk att minska på konsumtionen av animaliskt baserat fett till förmån för fleromättade vegetabiliska oljor.
1972 summera John Yudkin sin forskning om mat och hälsa. Där Keys tog stora datamängder från vissa utvalda länder genom så kallad epidemiologisk ansats, använde Yudkin experimentdesign på små populationer (ofta djur). Yudkins slutsats: konsumtion av socker förklarar välfärdssjukdomar som typ 2 diabetes och hjärtproblem (Yudkin, 1972).
1975 genomfördes en enkätstudie som försökte svara på frågan om kopplingen mellan kött och cancer. Med utgångspunkt från så kallad relativ risk drog man slutsatsen om ett kausalt samband. Det betyder att man hävdade att konsumtion av kött orsakar cancer i tjocktarmen (Armstrong och Doll, 1975).
~1980 introducerades de första kostråden. Med hänvisning till Diet-heart hypotesen varnade råden för överkonsumtion rött kött och mättat fett.
1995 föreslog Leslie Aiello och Peter Wheeler att animaliskt baserad kost förklarar varför vår art har mindre tarmsystem och större hjärnor jämfört med våra art nära kusiner (Aiello och Wheeler, 1995).
2006 genomfördes en omfattande experimentbaserad studie för att testa Keys diet-heart hypotesen. Resultatet avvisade diet-heart hypotesen. På sidan 661 står dock att kvinnor som haft hälsoproblem och som minskar sitt intag av mättat fett med 10 % får en 28 % ökad risk att drabbas av hjärtproblem (Howard et al. 2006).
2010 gjorde McPherron et al. fynd i Afarregionen i Etiopien som indikerar att våra förfäder åt benmärg 3,5 miljoner år före nutid.
Ann Fernholm, som disputerat i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, gjorde en genomlysning av forskning kring mat och hälsa. Slutsatserna varnar för socker (Fernholm, 2012).
Under 10 år granskade vetenskapsjournalisten Nina Teicholz kostforskning från 1930 – talet och framåt. Hennes slutsats: animaliskt fett är ofarligt men öäsvgörande för hälsan (Teicholz, 2014). I Hos Joe Rogan berättar Teicholz om resultaten (1 timme och 18 minuter).
2015 hävdade media att WHO påstår att korv och bacon kan ge upphov till cancer i tjocktarmen. Läser man WHOs rapport står det dock att kött från fritt betande djur utgör den bästa näringskällan. Det hänger exempelvis samman med att kött från fritt betande djur innehåller lägre halter omega 6 och högre halter omega 3 jämfört med djur som fått kraftfoder (Nordström, 2015).
2016 publicerades en studie med bortglömda data från Seven Countries Study. De hade legat i en källare och var lagrade på magnetband. Forskarna lyckades utvinna rådatan som omfattade 9000 människor som levt på institution. Det betyder att man hade möjlighet att genomföra guldstandarden inom metod – experimentdesign eller Randomized Control Trial (RCT). Resultatet avvisade åter diet-heat hypotesen (Ramsden et al. 2016). Populärvetenskapligt (Begley, 2017).
Många av de studier som varnar för fett och kött har som regel genomförts genom att samla in självrapporterade enkäter. Men eftersom vår arts episodiska minne är konstruktivt blir responserna missvisande (Schacter och Addis, 2007). Det finns därför betydande kritik mot epidemiologiska studier (Aschwarden et al 2016; Ioannidis, 2005, 2013, Schoenfeld och Ioannidis, 2013.
2016 publicerade även journalisten Ian Leslie en lång artikel om kampen mellan Ancel Keys och John Yudkin vilket sannolikt förklarar varför Yudkin fallit i glömska (Leslie, 2016).
Robert Lustig menar att våra psyken blivit hackade (Lustig, 2017). Se Lustigt presentation The Bitter truth about sugar samt ett en 32 minuter kort intervju med Lustig om The Hacking of the American Mind.
På samma sätt som vi lärt oss att vara rädda för mättat fett och kött, har vi lärt oss att vara rädda för salt. Ny forskning genomförd på ryska kosmonauter visar dock att förhöjt saltintag inte gjorde rymdfararna törstiga men det påverkade deras hunger. Studier på möss visar att salt ökar energiförbränningen (Kolata, New York Times (2017): Why everything we know about salt may be wrong).
Noakes (2011) visar att vi dessutom att vi som regel dricker för mycket vatten och att det kan få ödesdigra konsekvenser. Vänta med att dricka tills dess du känner törst. Detsamma gäller mat; vänta tills du känner hunger.
Ergo. De påståenden om mat som under årtionden reciterats via myndigheters kostråd och WHO saknar vetenskaplig grund.
För att förstå vad vi borde äta finns det en poäng att studera paleonutrition, dvs. den typen av mat som våra förfäder började äta för länge sedan.
Som sagt, under Pliocene började 'Lucy' äta benmärg (McPherron et al. 2010).
I samband med klimatförändringen från Pliocen till Pleistocen åt våra förfäder rött kött (Pobiner, 2013, 2016).
I början av 1990 – talet studerade antropologer rester av våra förfäder och drog slutsatsen deras tarmsystem och hjärnor krympt respektive expanderat som funktion av att de börjat äta animaliskt baserad kost (Aiello och Dunbar, 1993; Aliello och Wheeler, 1995; Aiello, 1997; Dunbar, 1993).
Expansionen av deras hjärnor gav upphov till nya mentala förmågor som social kognition, exekutiva funktioner och prospektion – förmågan att uppleva framtiden – samt ett kulturellt språk (Gallistel, 2017; Gilbert och Wilson,2007; Kaku, 2014; Pringle, 2016; Seligman m fl. 2016). Ambrose (2010) menar att konstruktivt minne (Schacter and Addis, 2007) framträdde efter ett par supervulkanutbrott i Indonesien för 74 000 – 70 000 år sedan.
Vad ska man då äta för att främja folkhälsan och miljön?
Kött, ägg, fisk och feta mejerier, med något grönt på toppen, är bra mat. Den typen av mat innehåller de 30 micronutrienter, tryptofan, kolin liksom DHA och EPA-fetter som krävs för att upprätthålla fysisk och mental hälsa.
Beträffande det omtalade klimatet visar White och Hall (2017) att om alla amerikaner slutar äta kött, då minskar koldioxidutsläppen med ~2,5 %. På det kommer den biogeniska kolcykeln: genom en process som kallas hydroxyl oxidation omvandlas metan från rapande idisslare inom 10 – 12 år till koldioxid. Lika stor mängd koldioxid konsumeras av jordbrukets växter genom fotosyntes.
Den matproduktion som skadar miljön är så kallad monokultiverad produktionsmaximering. Den borde ersättas med holistic management.
Det är inte bara vad vi äter som är viktigt utan när och hur vi äter. Det är väsentligt att:
- vänta med att äta och dricka tills dess du känner av [bortglömda] biologiska signaler som hunger och törst.
- laga maten och äta den tillsammans med andra (Dunbar, 2017; Lustig, 2017).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige), MobilePay (Finland) eller Wise.
Mer om expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
Imponerande sammanfattning av ett brett område.
ReplyDelete