"Perception kontra fakta". Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050. En kommentar.

Den 16 januari 2018 anordnas ett seminarium om mat: Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050. Arrangörens utblick är överkonsumtion av kaloririka livsmedel från ett marxistiskt perspektiv. Fattigdomen har sjunkit som en sten sedan 1980-talet. Men vad ska vi då äta? Sedan samma 1980-tal har vi lärt oss att akta oss för den mat som gav oss en stor hjärna och därmed nya mentala funktioner. Ancel Keys diet-heart hypotesen var drivande, liksom idéer om att salt var farligt. Många av dessa studier genomfördes med enkäter. Dessa är som regel missvisande. Antropologisk och näringsforskning avvisar diet-heart-hypotesen. Kött, ägg och feta mejerier är näringstäta men det är också viktigt att laga maten själv. 5 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Den 16 januari 2018 anordnas ett seminarium om mat (Vi är vad vi äter? Att mätta 9,6 miljarder munnar 2050).

Så här lyder introduktionstexten:

I västvärlden har överkonsumtionen av kaloririka livsmedel resulterat i en utbredd övervikt och ett stort folkhälsoproblem, och samtidigt går nära 800 miljoner människor runt om i världen hungriga eller lever på svältens gräns. I framtiden kommer den växande befolkningen innebära att vi måste börja arbeta mot en matindustri som kan tillgodose behovet av näringsrik mat som alla har råd med och som är hållbar ur miljösynpunkt. Hur ser möjligheterna för detta ut ur ett svenskt perspektiv? Vad påverkar vilka livsmedel vi väljer att äta och i hur stor utsträckning påverkas våra val av reklam och andra faktorer? Är mat en klassfråga? Och är den fabriksproducerade maten verkligen så dålig som det sägs?

Arrangörens så kallade utblick är: västvärlden, klassamhället (marxistisk syn på världen) och produktionsmaximering. Det hade kunnat bli en intressant diskussion om man exkluderat det politiska extrem-vänsterperspektivet och bjudit in representanter från den internationella forskarvärlden.

Beträffande fattigdomens utbredning är det viktigt att påpeka att den sjunkit som en sten de senaste årtiondena (Our World i data).

Ett tongivande exempel är den kommunistiska diktaturen Kina, som efter att runt 1980 börjat implementera marknadsekonomiska principer minskat den extrema fattigdomen i landet från 88% (1981) till 5,4 % (2013) (Our World in Data). Jämför med de Nordiska ländern (ej Island) och USA. Alltså. marxism är en viktig faktor för att förklara fattigdom.

En stor fråga berör var människan ska ta sin energi från: socker och andra kolhydrater eller från kött och fett?

Läsk och godis är förstås viktiga förklaringar till ohälsa men även livsmedelsindustrins färdigmat förklarar ohälsans utbredning. För att politiker ska bli intresserade är det lättast att påpeka att detta också förklarar varför sjukvårdskostnaderna skjutit i höjden.

För en tid sedan skanderade media att WHO hävdat att kött ger upphov till cancer i tjocktarmen. Läser man rapporten står det dock att kött från fritt betande djur utgör den bästa näringskällan. Det hänger exempelvis samman med att kött från fritt betande djur innehåller lägre halter omega 6 och högre halter omega 3 jämfört med djur som fått kraftfoder. Var kommer WHOs knasiga idéer ifrån?

Sedan mitten av 1950-talet har de flesta av oss, generationer av människor, mig inkluderat, följt Ancel Keys ansats om kost vilket lett till en kollektiv skräck för [mättat] fett, LDL-kolesterol och salt, den så kallade diet-heart-hypotesen.

En aktuell artikel i Scientific American uppmärksammar en studie signerad Christopher Ramsdens forskargrupp (Begley, 2017). Ramsden hade hittat rådata från Keys projekt som blivit glömda i en källare. De lyckades extrahera rådatan från de magnetband man då lagrade data på till moderna minnen. Det var data från 9000 individer som levt på institution. Därmed har man tillgång till världens största experimentdesign för näring. Resultatet avvisade Keys diet-heart-hypotes (Ramsden et al. 2016).

Sammalunda avfärdas gamla idéer om att LDL- kolesterol (egentligen ett lipoprotein) skulle öka risken för hjärt-ohälsa. Det verkar vara tvärtom - när LDL (lipoproteinet) minskar, då ökar risken för hjärtproblem. Forna tiders varningar för äggula har blivit en rekommendation att äta nämnda primör!

Antropologer hade dessförinnan konstaterat att våra förfäder ändrade diet och lade animaliskt baserad mat på tallriken för flera miljoner år sedan (Pobiner, 2013, 2016).

Aiello och Wheeler (1995) lanserade The Expensive-Tissue Hypothesis. Den innebär att när våra förfäder började äta animaliskt baserad mat, då startade en reduktion av deras tarmsystem och en expansion av deras hjärnor. Det förstnämnda betyder att vi är anpassade för att äta animaliskt baserad mat. Det sistnämnda innebär större utrymme för prospektivt tänkande - förmågan att laborera scenerier framåt i tiden (Gallistel, 2017; Gilbert och Wilson,2007; Kaku, 2014; Pringle, 2016; Seligman m fl. 2016).

Prospektivt tänkande bygger på perception (upplevelse av presens) konstruktivt minne (Ambrose, 2010; Schacter & Addis, 2007).

Ramsden var inte den första att avvisa diet-hearthypotesen. Parallellt med Ancel Keys verkade John Yudkin i England. Keys och Yudkin var konkurrenter och hade helt olika ansatser beträffande forskning. Där Keys tog stora datamängder från vissa utvalda länder genom så kallad epidemiologisk ansats (Leslie, 2016), använde Yudkin experimentdesign på små populationer (ofta djur).

Epidemiologi är samma sak som enkätstudier. Ansatsen funkar om syftet är att samla in perceptionsdata, dvs. vad folk tänker på i presens (nutid). Det hänger samman med att människans minne är konstruktivt och därmed anpassar sig efter den sociala situation individen befinner sig i. Det finns därför betydande kritik mot epidemiologiska studier (Aschwarden et al 2016; Ioannidis, 2005, 2013, Schoenfeld och Ioannidis, 2013.

Yudkins ansats var experimentell. Det brukar gå till så att man slumpmässigt samlar in respondenter. Sedan delas utvalet i två eller flera grupper varav en är så kallad kontrollgrupp. De andra grupperna manipuleras på något sätt (kan få olika behandlingar, kost eller annat). Ansatsen är självvaliderande.

Yudkin sammafattade sina studier i boken Sugar. Pure, White and Deadly. Första upplagan publicerades 1972. Yudkins övergripande slutsats var att socker, och andra snabba kolhydrater, är huvudförklaringen till moderna samhällens ohälsa.

I en senare upplaga skrev Robert Lustig, professor vid UCSF, förordet. Lustig hade ovetande om Yudkin gjort i stort sett samma forskning och kommit fram till samma slutsatser. Se Lustigt presentation The Bitter truth about sugar.

Robert Lustig är aktuell med boken The Hacking of the American Mind (2017). se även en 32 minuter kort intervju med Lustig om boken).

2012 publicerade Dr Ann Fernholm boken Ett sötare blod. Dr Ferholm, som har disputerat i molekylär bioteknik vid Uppsala universitet, redogör för näringsinnehållet i ägg och annan mat i boken och varnar förstås för socker.

2014 publicerade vetenskapsjournalisten Nina Teicholz Big Fat Surprise. Teicholz ägnade 10 år åt att gå igenom kostforskning från 1930-talet och framåt och fann att de flesta kostråd byggde på epidemiologiska ansatser och ibland rena gissningar. I Joe Rogan Experience (från igår) berättar Teicholz om resultaten (1 timme och 18 minuter).

På samma sätt som vi lärt oss att vara rädda för mättat fett, har vi lärt oss att vara rädda för salt. Ny forskning genomförd på ryska kosmonauter visar dock att förhöjt saltintag inte gjorde rymdfararna törstiga men det påverkade deras hunger. Studier på möss visar att salt ökar energiförbränningen (Why everything we know about salt may be wrong).

Vad ska man då äta för att främja folkhälsan och miljön?

Kött, ägg, fisk och feta mejerier, med något grönt på toppen, är bra mat. Lustig menar dock att riktigt mat handlar om att köpa råvaror och att laga maten själv.

En annan viktig aspekt är att vänta med att äta och dricka tills dess du känner av [bortglömda] biologiska signaler som "hunger" och "törst".

Noakes (2011) visar att vi som regel dricker för mycket vatten och att det kan få ödesdigra konsekvenser. Vänta med att dricka tills dess du känner törst. Detsamma gäller mat; vänta tills du känner hunger.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).