Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Den 11 november skriver Rosebud Baker på bloggen Elite Daily: If You'd Rather Be Alone Than Go Out, It's Because You're More Intelligent.
I det högra hörnet står det
Att umgås är för FÅR, människor, och nu har vi vetenskapliga bevis (Google-översättning).I en tidigare version stod följande.
You're More Intelligent If You Love Being Alone.Prick ett år efter Bakers bloggpost publicerar livsstilsmagasinet ELLE en artikel signerad Malin Ny. Rubriken lyder: GILLAR DU ATT VARA SJÄLV? DÅ ÄR DU SMARTARE ÄN ANDRA:
Studien bygger på enkätsvar från 15 000 människor mellan 18-28 år, och resultatet visar på att människor som bor i tätbefolkade områden generellt sett är mindre tillfreds med sina liv och att lyckan ökar ju mer de umgås med nära vänner.Jag trodde först att skribenten - Malin Ny - hade skrivit av studiens abstract, men det verkar snarare som att hon tolkat (plankat) Bakers bloggpost.
Men, det finns ett undantag enligt forskarna. För personer med hög IQ är det tvärtom. De blir nämligen mindre negativt påverkade av en hög befolkningstäthet samtidigt som de inte har ett lika stort behov av att umgås med vänner. Personer med hög IQ blir faktiskt mer missnöjda med livet om de umgås med vänner för ofta.
Svenska dagbladet hakade på (de länkade till ELLEs artikel) och använde då rubriken: Studie: Människor som gillar att vara ensamma är smartare:
Studien når mig via Facebook med följande kommentar:
2. För extremt intelligenta föreligger en omvänd association; Mer intelligenta individer upplever lägre livstillfredsställelse i livet med mer frekvent umgänge med vänner.
Efter att jag ögnat igenom studien fick jag känslan att mitt antagande stämde. Således kommenterade jag själv:
Exempel. Sedan år 2000 har jag till och från granskat domstolspersonals arbete och kunnat påvisa betydande metodologiska brister i hanteringen som förklaras av en blandning av kunskapsbrist och en vägran av samma personal att acceptera skriftliga referenser.
Effekten blir att papparelationer, som är garanten för barns emotionella och sociala anpassning anpassning samt kognitiva utveckling (Österberg, 2004) diskrimineras i 75 % av fallen genom domstolskollektivets tillämpning av en princip som kallas moderspresumtionen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
Mer kända fall:
I studien har forskarna sammanställt enkätsvar från 15 000 människor mellan 18-28 år. De flesta kände större glädje ju mer de umgicks med nära och kära. Med ett undantag: personer med högt IQ som istället blir mer missnöjda med livet om de måste umgås för mycket med andra människor.Men personalen på SvD, som sannolikt anser att de levererar mer trovärdig information än exempelvis ELLE, verkar inte gjort någon faktakoll; deras text påminner nämligen om ELLEs dito.
Så vad ligger bakom vårt beteende? Enligt forskare härstammar människans sociala behov från när vi levde på savannen och var beroende av den lilla mänsklig kontakt som fanns. Smarta människor har anpassat sig till dagens täta storstäder där behovet av socialt umgänge inte längre är livsnödvändigt Med andra ord kan du stanna hemma och kolla på tv med gott samvete.
Studien når mig via Facebook med följande kommentar:
Men den här studien (med hyggligt stort antal tillfrågade) är något på spåren. De av oss som inte är Einsteinsmarta behöver varandra men de av oss som är genier ;) tja....Den följdes upp av:
Tämligen tankeriktigt eftersom ju mer tid du har för dig själv desto mer tid finns det för att komma fram till lösningar. Jag om någon vet. Jag är alltid ensam. (Kommentaren fortsätter).Dessa spekulativa kommentarer indikerar (jag är ju inte säker) att kommentatorerna INTE heller läst studien (Li och Kanazawa, 2016). Så här står det i abstract:
We propose the savanna theory of happiness, which suggests that it is not only the current consequences of a given situation but also its ancestral consequences that affect individuals’ life satisfaction and explains why such influences of ancestral consequences might interact with intelligence. We choose two varied factors that characterize basic differences between ancestral and modern life – population density and frequency of socialization with friends – as empirical test cases. As predicted by the theory, population density is negatively, and frequency of socialization with friends is positively, associated with life satisfaction. More importantly, the main associations of life satisfaction with population density and socialization with friends significantly interact with intelligence, and, in the latter case, the main association is reversed among the extremely intelligent. More intelligent individuals experience lower life satisfaction with more frequent socialization with friends. This study highlights the utility of incorporating evolutionary perspectives in the study of subjective well-being.1. De huvudsakliga associationerna för tillfredsställelse i livet med befolkningstäthet och socialisering med vänner interagerar signifikant med intelligens
2. För extremt intelligenta föreligger en omvänd association; Mer intelligenta individer upplever lägre livstillfredsställelse i livet med mer frekvent umgänge med vänner.
Efter att jag ögnat igenom studien fick jag känslan att mitt antagande stämde. Således kommenterade jag själv:
Det här är ju ett kul exempel på viskleken. Köttbulle blir, efter att ha passerat en antal öron och munnar, något helt annat.En respons var:
Svenska dagbladet länkar till något som man tror att British Journal of Psychology, men det stämmer inte. Länken går till livstilsmagasinet Elle där personalen i sin tolkning av studien använt rubriken GILLAR DU ATT VARA SJÄLV? DÅ ÄR DU SMARTARE ÄN ANDRA. Är det så enkelt?
Om man går vidare till artikeln Li & Shanazawa (2016). Country roads, take me home… to my friends: How intelligence, population density - and friendship affect modern happiness - och läser den!, ser man att det är lite mer komplicerat än så.
Evolutionärt är ALLA beroende av gruppgemenskap, men det verkar som att lite extra smarta människor klarar att lösa nya problem på egen hand i större utsträckning än typindividen. Följande citat från studien av intresse för oss svenskar:
... argue that friendships increase happiness because they satisfy some basic psychological needs, such as relatedness, the knowledge that one matters to others, and the desire to share and amplify good news and events (captured in the Swedish proverb ‘Shared joy is a double joy, shared sorrow is half a sorrow’ (s. 679).
Källan är ju ganska oväsentlig, att "Svenska Dagbladet" länkar till något som man tror härrör från en studie som ”British Journal of Psychology” gjort, men som med all sannolikhet går till en tidskrift. Dessutom att vi alla är beroende av gemenskap eftersom det ökar glädjen. Det stämmer säkert.(kommentaren fortsätter).Är källor verkligen oväsentliga? I vetenskapliga sammanhang, som ju är grädden på moset beträffande högre kunskap, är det snarare tvärtom, är källor jätteviktiga. Det är därför en vetenskaplig publikation på 2-10 sidor kan innehålla uppåt 100 referenser.
Exempel. Sedan år 2000 har jag till och från granskat domstolspersonals arbete och kunnat påvisa betydande metodologiska brister i hanteringen som förklaras av en blandning av kunskapsbrist och en vägran av samma personal att acceptera skriftliga referenser.
Effekten blir att papparelationer, som är garanten för barns emotionella och sociala anpassning anpassning samt kognitiva utveckling (Österberg, 2004) diskrimineras i 75 % av fallen genom domstolskollektivets tillämpning av en princip som kallas moderspresumtionen (Elfver-Lindström, 1999; Schiratzki, 2008; Österberg, 2004).
Mer kända fall:
- SOU 2015:52. där åtta domare, utan bevis, pekade ut en person som massmördare,
- fallet med domaren Göran Ekman som utan bevis pekade ut en person som mördare och använde sin makt för att frihetsberöva densamma i 13 år.
Målsägandena yrkade att SvenÅke Christianson skulle föreläggas att avge ett skriftligt sakkunnigutlåtande vilket tingsrätten, rådmannen Kristina Almqvist, avslog med motiveringen att det inte framkommit skäl som motiverade att ett skriftligt sakkunnigutlåtande inhämtades (s.536).
Läs mer: "Perception versus facts". När det inte finns objektiva källor: då vinner den som ljuger bäst
En förklaring kan vara så kallad Kinesisk viskning:
Chinese whispers (some Commonwealth English), or telephone (American English and Canadian English),[1] is an internationally popular children's game in which messages are whispered from person to person and then the original and final messages are compared.[2] This sequential modification of information is called transmission chaining in the context of cultural evolution research, and is primarily used to identify the type of information that is more easily passed on from one person to another (Wikipedia).Effekten av Kinesisk viskning är att vissa ord verkar ha lättare att överleva överföringskedjan (trainsmission chaining) jämfört med andra.
Så vad handlar Savannah-teorin om?
Det handlar i förstone inte i vilka miljöer personer med högt IQ trivs bäst, utan hur befolkningstäthet respektive hur ofta man umgås med andra påverkar livstillfredsställelse.
Forskarna rapporterar även en så kallad interaktionseffekt mellan IQ och, å ena sidan befolkningstäthet och, å den andra, hur ofta man umgås med andra. Alltså: att associationernas storlek skulle öka med IQ.
More importantly, the main associations of life satisfaction with population density and socialization with friends significantly interact with intelligence, and, in the latter case, the main association is reversed among the extremely intelligent.Men det finns ett undantag beträffande den andra aspekten - umgänge. Människor med lite extra hög intelligens, sannolikt så kallade outliers, verkar gilla att vara för sig själv i större utsträckning jämfört med andra. Det är på ett sätt konsistent med ELLEs och SvDs rubriksättning, men ändå inte representativt för studien som helhet .
Som alltid när man korrelerar latenta variabler är det svårt att avgöra om man gjort det på rätt sätt - vad som är hönan respektive ägget.
Kanasawa har också tidigare varit i hetluften beträffande sitt sätt att hantera intelligensgreppet (IQ). Så här skriver Penke, Borsboom, Johnson, Kievit, Ploeger, och Wicherts i American Psychologist 2011.
As Borsboom and Dolan (2006) have spelled out, g is a psychometric construct, reflecting positive correlations between scores on different cognitive tests (i.e., the positive manifold). To interpret g as something other than a psychometric construct is to go far beyond the data (s. 960).Samma år skrev Kaufman, 2011 en blänkare om Kanasawa i Huffington Post. Kaufman menar att Kanasawa använder intelligensbegreppet på ett felaktigt sätt.
På Wikipedia finns följande att läsa:
In response to ongoing controversies over his stated views (such as African countries suffer chronic poverty and disease because their people have lower IQs, and black women are objectively less attractive than women of other races), he was dismissed from writing for Psychology Today, and his employer, the London School of Economics, prohibited him from publishing in non-peer-reviewed outlets for 12 months.
In 2006, he published an article in the Journal of Theoretical Biology, claiming that attractive people are 26% less likely to have male offspring.[15][16] In a letter to the editors regarding Kanazawa's claim that attractive people are more likely to have daughters,[17] Columbia statistician Andrew Gelman points out that a correct interpretation of the regression coefficients in Kanazawa's analysis is that attractive people are 8% more likely to have girls, an error that Kanazawa acknowledges.
In May 2011, he published an article in Psychology Today that explored why black women had been rated less attractive than those of other races in the National Longitudinal Study of Adolescent Health. Subsequent critical independent analysis of the results showed that the difference in assessed attractiveness held for three of the four data sets in the National Longitudinal Study of Adolescent Health and that there was only a statistically significant race difference in younger women and that it disappeared by early adulthood (Wikipedia).Allt detta bygger på Savanna Principle:
term coined by Satoshi Kanazawa in 2004 for the principle that human behavior remaining to some extent adapted to the ancestral environment of early Homo in the savanna may lead to problems in a modern (Industrial or post-Industrial) environment (Wikipedia).som i den aktuella artikeln utvecklats till The Savanna theory:
One of the fundamental observations in evolutionary psychology is that, just like any other organ of any other species, the human brain is designed for and adapted to the conditions of the ancestral environment, not necessarily the current environment, and is therefore predisposed to perceive and respond to the current environment as if it were the ancestral environment (Tooby & Cosmides, 1990). Known variously as the Savanna Principle (Kanazawa, 2004b), the evolutionary legacy hypothesis (Burnham & Johnson, 2005), or the mismatch hypothesis (Hagen & Hammerstein, 2006), this observation suggests that the human brain may have difficulty comprehending and dealing with entities and situations that did not exist in the ancestral environment, roughly the African savanna during the Pleistocene Epoch.Li och Kanasawa bygger Savanna theory bland annat på tidigare etablerad forskning om gruppstorlek:
Comparative data on relative neocortex size in the brain and the group size among 38 genera of primates suggest that the natural size for human groups given its neocortex ratio is about 150 (Dunbar,1992). Indeed, the mean band or village size of nine modern hunter– gatherer societies is 148.4 (Dunbar, 1993). Computer simulations of the evolution of risk aversion suggest that it can only evolve in small groups of about 150 individuals (Hintze, Olson, Adami, & Hertwig, 2013). The mean size of personal networks suggested by the number of annual Christmas cards sent is 153.5 (Hill & Dunbar, 2003). The mean size of social networks suggested by two ‘smallworld’ experiments is 134 (Killworth, Bernard, & McCarty,1984). The typical size of Neolithic villages in Mesopotamia was150–200 (Oates, 1977); the mean size of Hutterite farming communities in Canada is 107 (Mange &Mange, 1980); and the mean size of Amish parishes in central Pennsylvania is 112.8 (Hurd, 1985). The typical size of military unit in the classical Roman army was 120–130, and the mean company size of armies in World War II was 180 (MacDonald,1955). Gautney and Holliday (2015) estimate the population density in Africa and Eurasia during the Pleistocene Epoch to be between 0.03 and 0.12 individuals/km2, about one-tenth of the population density of the least dense state in the United States (Alaska = 0.46 individuals/km2) in 2010 but denser than the least dense counties in the United States (Yukon-Koyukuk Census Area, Alaska = 0.015; and Lake and Peninsula County, Alaska = 0.027) (s. 678).De pekar och på en viktig socio-kulturell aspekt, att vänskap är viktigare i individualistiska kulturer:
One of the most important determinants of life satisfaction is the quality of social relationships, in particular friendships (Diener & Seligman, 2004, pp. 18–20; Dolan, Peasgood, & White, 2008, pp. 106–108). The more friends one has, and the more time one spends with them, the happier one tends to be on average, although recent studies suggest that the quality of friendships is more important for happiness than their quantity (Demir, Orthel, & Andelin, 2013; Demir, Orthel-Clark, €Ozdemir, & € Ozdemir, 2015). The association between satisfaction with friendships and life satisfaction is particularly stronger in more individualistic cultures (Diener & Diener, 1995; Li & Cheng, 2015). While the strong impact of friendships on subjective wellbeing may make intuitive sense, why are friends important for life satisfaction theoretically? (s. 679).Det betyder att man måste reda ut vad som menas med individualism. Många blandar ihop begreppet individualism - att stå upp för sina värderingar även när det sociala trycket är hårt - med egoism - att se till egen vinning i första hand (som ju kan vara ett argument för att följa strömmen). Motsatsen till individualism är konformism respektive kollektivism.
Behovet av sällskap verkar i generell mening hänga samman med behovet att resonera - utbyta idéer genom språk (Pinker, 2011), som är ett typiskt beteende bland akademiker - att konversera utan ambition att vinna argumentationen/övertyga den/de andra.
Jämför kollektivistiska kulturer där allt är bestämt uppifrån.
The evolutionary significance of friendships and alliances is suggested by numerous studies indicating that ostracism is invariably painful and distressful across various contexts and sources (Williams, Forgas, & von Hippel, 2005). In one experiment, participants earned money to be excluded in a game and lost money to be included. Despite earning more money than others, those who were ostracized still experienced pain (van Beest & Williams, 2006) (s 680).Glädjen att vara tillsammans slår ut effekten av att belöning. Det är konsistent med professor Robert Lustig senaste bok The Hacking of the American Mind ... .
Lustig kontrasterar nämligen just upplevelse av lycka med upplevelse av belöning på ett målande, och elegant, sätt:
- Reward i short-lived - contentments is long-lived.
- Reward is visceral - contentment is ethereal
- Reward can be achieved with different substances (e.g., heroin, nicotine, cocaine, caffeine, alcohol, and of course sugar) - contentment is usually achieved with deeds
- Reward occurs with the process of taking (like from a casino) - contentment is often generated through giving (like giving money to a charity, or giving your time to your child, or devoting time and energy to a worthwhile project).
- Reward is yours and yours alone - contentment, or lack of it, often impacts other people directly and can impact society at large.
- Reward when unchecked can lead us into misery - Conversely, walking in the woods or playing with your grandchildren or pets (as long as you don’t have to clean up after them) could bring contentment
- Last and most important, reward is driven by dopamine, and contentment by serotonin.
Happiness/contentment: I like this - I had enough! "A different primitive area in the midbrain called the dorsal raphe nucleus (DRN;) contains neurons that produce serotonin and fan out to distant sites alla over the cerebral cortex, the thinking part of the brain, where you process experiences and make judgements like "that's good" or "that's bad" (s. 30).
Independent variable: Intelligence Add Health measured respondents’ intelligence by an abbreviated version of the Peabody Picture Vocabulary Test. Their raw scores were transformed into the standard IQ metric, with a mean of 100 and a standard deviation of 15.The Peabody Picture Vocabulary Test is properly a measure of verbal intelligence. However, verbal intelligence is known to be highly correlated with and thus heavily load on general intelligence (Huang & Hauser, 1998; Miner, 1957; Wolfle, 1980).Notera att Li & Kanasawa använde Peabody Picture Vocabulary Test- an untimed test of receptive vocabulary for Standard American English and is intended to provide a quick estimate of verbal ability and scholastic aptitude.
De argumenterar sedan för att detta snabbtest är ett bra mått på verbal intelligens, dvs. förmågan att lösa problem genom resonerande. Verbal intelligens påstås sedan korrelera med generell intelligens. I mitt tycke är det ett stort hopp.
Om man ska försöka förstå resultatet av delstudie 1 så verkar det indikera (studien är begränsad till korrelation) att folk som är tränade i att resonera med andra människor trivs bättre i miljöer där de får chansen att resonera med andra människor.
Om man ska försöka förstå resultatet av delstudie 2, så verkar det som att folk mår bra av att umgås/mingla med andra. (reservation för den som lever i en parrelation; de verkar trivas med parrelationen.)
I urbana miljöer verkar människor som är tränade i att resonera (det sker i skolan och på universitet) vara bättre på att klara sig själva.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment