"Perception kontra fakta". Postmodernism eller vetenskap? - kommentar till ett seminarium baserat på genusstudier
Den 5 oktober var jag åhörare på ett torsdags-seminarium på institutionen för Genusstudier vid Uppsala universitet. Föreläsaren heter Jenny Sundén - professor i genusstudier vid institutet för kultur och lärande, Södertörns Högskola. Hon gör en presentation om Sylvia Plath, som förlorade sin pappa redan vid åtta års ålder, blev deprimerad och därefter tog livet av sig, och en musikvideo med Lady Gaga och Beyonce. Temat är telefoner och frigörelse från pappa, typ! Den metodologiska ansatsen är genusteori. Prof Sundéns insinuerar att dagens mobiler kan utgöra ett hinder för att fjärma sig från sin pappa. Forskning visar att kvinnor är relationsaggressiva och att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa har bättre emotionell och social anpassning jämfört med barn som växer upp med bara mamma. Postmodernism/genus är skilt från vetenskap. 9 sidor.
Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).
Den 5 oktober var jag åhörare på ett torsdags-seminarium på institutionen för Genusstudier vid Uppsala universitet.
Länk till källan.
Föreläsaren heter Jenny Sundén - professor i genusstudier vid institutet för kultur och lärande, Södertörns Högskola.
Länk till källan.
Genus är ett
Postmodernistiskt begrepp:
an attitude of skepticism, irony or rejection toward grand narratives, ideologies and various tenets of universalism, including objective notions of reason, human nature, social progress, moral universalism, absolute truth, and objective reality. Instead, it asserts to varying degrees that claims to knowledge and truth are products of social, historical or political discourses or interpretations, and are therefore contextual or socially constructed. Accordingly, postmodern thought is broadly characterized by tendencies to epistemological and moral relativism, pluralism, irreverence and self-referentiality.
Professor Sundéns föreläsning hette: Broken signals, lost connections: Queering telephonic femininity - A seminar about queer relationality and telephonic brokenness from Sylvia Plath to Lady Gaga.
Presentationen inkluderade och poesi signerad Sylvia Plath (1932-1964) och musikvideon Telefon:
Länk till källan..
Lady Gaga och
Beoyncé spelar huvudrollerna.
Jag fick intrycket att den kretsade kring pappa-dotterrelationen.
Minnet är som bekant konstruktivt (
Schacter och Addis, 2007), så man kan säga att jag tolkade föreläsningen på mitt sätt.
Jag blev också tvungen att gå efter drygt 1 timme för att ett annat möte, så jag hade inte möjligheten att höra slutklämmen.
Min inramning för den efterföljande tolkningen bygger dels på vetenskap (
Science):
a systematic enterprise that builds and organizes knowledge in the form of testable explanations and predictions about the universe
Vetenskap har sedan länge visat att en biologisk varelse som är känslig för social påverkan och vars existens förklaras av evolution genom naturliga och sexuella urval.
dels på det validerade faktum att vår arts existens förklaras av evolution genom naturliga och sexuella urval.
Till detta kommer min egen studie om föräldra-barnrelationer, som visar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller med pappa, har bättre emotionella och sociala anpassning samt kognitiva utveckling, jämfört med barn som växer upp med bara mamma (
Österberg, 2014).
Sethna et al. (2017) visar att 3 månader gamla barn som ges utrymme att interagera med sin pappa har bättre kognitiv utveckling vid 2 års ålder.
Rollè et al. 2019 meta-analys visade en positiv association mellan att få tillgång till pappa och barnens kognitiva utveckling.
Atance och O'Neill (2005) drar slutsatsen att "episodic future thinking" (
Atance och O'Neill, 2001), d.v.s. kunna laborera scenarier om saker man inte tidigare upplevt (
Galistel, 2017;
Kaku, 2014), packar upp vid 4 års ålder, d.v.s. parallellt med Theory of mind. Notera att det kräver emotionell och social anpassning. Mellan 5- 12 år sker en viktig socialiseringsprocess som tillsammans med den kognitiva utveckling formar människan till en självständig individ.
Plath förlorade sin pappa - biologiprofessorn Otto Plath (1885-1940) - när hon var blott åtta år.
Det betyder att hon förlorade den instans som mest påverkar emotionell och social anpassning. Emotionell anpassning inkluderar självkänsla och frånvaro av depressivitet.
I den vevan publicerade hon sitt första poetiska alster.
Hon fick tidigt diagnosen kliniskt depression och vid 21 års ålder försökte hon ta livet av sig för första gången. 10 år senare försökte hon igen och den gången gick hennes liv inte att rädda (Källa:
Wikipedia).
I Telephone spelar Lady Gaga en intern och vi får se interiörer från en arrest och ett kvinnofängelse där Gaga dansar omkring endast iförd underkläder av exklusivt snitt. Hon talar även i en av de väggfasta telefonerna. När Gaga efter avtjänat straff passerar fängelsegrindarna påpekar personalen att hon kommer att återvända.
Utanför grindarna väntar en pick-up. Den är gul och har eldflammor målade på sidorna. Vid ratten sitter artisten
Beoynce.
Hon tar fram en smörgås som de tar varsin tugga av. Därefter de kör iväg med en rivstart - en så kallad burnout.
Dessa aspekter ska visa sig viktiga för professor Sundéns analys, syntes och sannolikt den konklusion jag inte hade möjlighet att höra.
Under föreläsningen lyfte Sundén t ex. fram skillnaden mellan telefonkiosker och moderna smartphones, där de sistnämnda på något sätt skulle utgöra ett hinder för kvinnans frigörelse [från sin pappa].
Sundén verkar i en postmodern strömning som i regel använder fenomen som inte är validerade: osynliga makt - glastaket och patriarkala strukturer. Glastaket är ett påstått fenomen som ingen lyckats bekräfta efetrsom inget sett det (glas). Detta osynliga sägs dock hindra kvinnor i karriären.
Postmodernister hävdar också att kön är en social konstruktion och att våld i nära relationer ska stavas Mäns våld mot kvinnor.
Men är genusperspektivet, som är så kallat postmodernt paradigm, vetenskapligt och bra för samhället, inklusive skolan?
Martin Ingvar, Läkare och professor i integrativ medicin:
– Det postmoderna paradigmet som härskar i skolan, att elever själva ska söka kunskap, åstadkommer på så sätt ett slags ojämlikhetsmaskineri.
Under våren publicerade
Peter Boghossian och James Lindsay, under pseudonymerna Peter Boyle respektive Jamie Lindsay, artikeln:
Länk till källan.
Därefter skrev de en populärvetenskaplig artikel i Sceptic Magazine för att klargöra vad de gjort:
Länk till källan).
Några fraser att begrunda:
We assumed that if we were merely clear in our moral implications that maleness is intrinsically bad and that the penis is somehow at the root of it, we could get the paper published in a respectable journal
Syftet med studien var att visa att genusperspektivet inte håller måttet rent vetenskapligt.
Precis som svenska postmodernister/genusteoretiker som hävdar faktoida begrepp som Mäns våld mot kvinnor och att ett glastak hindrar kvinnor i karriären, antog författarna premissen att män, genom att vara män, är själva roten till ondska.
We stated that “manspreading,” a complaint levied against men for sitting with their legs spread wide, is “akin to raping the empty space around him”.
Det är mer regel än undantag att det i mediala sammanhang dyker upp påståenden om manspreading - att män på grund av sin biologiska disposition inte sitter på samma som kvinnor. I Sverige skrev till exempel personalen på Dagens Nyheter:
Det kan vara synd om den som skrevar.
Artikeln är låst bakom en betalvägg, men den inledande meningen är intressant:
Det skulle kunna finnas fysiska orsaker till vissa mäns benägenhet att skreva brett när de sitter ner.
Beteendeorienterade könsskillnader är observerbara under första levnadsdagen (
Baron-Cohen, 2003).
Hyde (2005) visar genom en meta-analys att psykologiska skillnader mellan könen är få och oftast obetydliga, men att kvinnor är typiskt relationsaggressiva.
Det är konsistent med annan forskning som demonstrerar att fysiskt våld i nära relationer fördelas enligt följande:
- fysiskt våld - kvinnor står för lite mer än hälften av förekomst och skador.
- Dödligt våld - drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld - typiskt kvinnligt
(Archer,
2000,
2004;
Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014;
Bates och Graham-Kevan, 2016;
Bates, 2018;
Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019;
Bergkvist, 2002;
Crick och Grotpeter, 1995;
Hyde, 2005;
Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates:
Intimate Partner Violence (34 minuter).
Vad ska man säga om professor Sundéns centralgestalter Sylvia Plath och Gagas spelade roll?
Ett av instrumenten i Österberg (2004) heter The Child Depression scale från Center for Epidemiological Studies (Weissman, Sholomskas, Pottenger, Prusoff, Locke, 1977; Roberts, Lewinsohn, Seeley, 1991; Schoenbach, Kaplan, Grimson, Wagner, 1982). En rimlig slutsats kan vara att Sylvia Plaths nedstämdhet med stor sannolikhet hängde samman med att hon tidigt förlorat sin pappa, en bjärt kontrast till Sundén ansats om flickans frigörelse från pappan. Om man skulle säga något om mobiltelefoner är det att i fall av relationsaggressivitet (typiskt för kvinnor), utgör den en möjlighet för barn att på egen hand ta kontakt med sin pappa. Alltså: där postmodernismen ser mannen och manlighet som något dåligt och förknippar med det religiösa fenomenet ondska, visar vetenskapen att män och manlighet är något synnerligen bra.
Epilog. I USA pågår en märklig historia där universitetspersonal, som konformerats kring postmoderism, gett en doktorand -Lindsay Shepherd - en så kallas
reprimand för att hon visat en TV-sänd debatt om användningen av könsneutrala
pronomen (
Here’s the full recording of Wilfrid Laurier reprimanding Lindsay Shepherd for showing a Jordan Peterson video).
During a seminar with first-year communications students, Wilfrid Laurier University teaching assistant Lindsay Shepherd screened a TVOntario debate to illustrate the sometimes-controversial politics of grammar.
The video, an episode of The Agenda with Steve Paikin, included University of Toronto professor Jordan Peterson presenting his case against the use of non-gendered pronouns. It also included panellists taking the opposite viewpoint.
Inkvisitionen handlade om att en anonym student klagat på att Shepherd visat en debatt med professor Jordan P Peterson - känt för att vägra använda den postmoderna ersättaren till pronomina
han och
hon: hen. Inkvisitören Nathan Rambukkana, lektor (assistant professor), visste inte att Lindsey Shepherd spelade in "förhöret". Hans, eller ska man säga hens?, verbala attacker på Shepherd är otäcka. När Rambukkana blev klar över att Shepherds inspelning publicerats, dvs. att han stod där med skägget i brevlådan, var hen snabb att krypa till korset:
Open letter from Nathan Rambukkana to Lindsay Shepherd. En passage i texten:
I meant to use it to drive home a point about context by saying here was material that would definitely need to be contextualized rather than presented neutrally, and instead I implied that Dr. Peterson is like Hitler, which is untrue and was never my intention.
Ska man tolka det som att postmodernismen (som är sprungen ur marxismen och därmed nära associerad med kommunistdiktaturerna Sovjet, Kina Nordkorea, Kuba m fl.) menar att de som beskriver människor utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt (han respektive hon) är att betrakta som nazister?
Det öppna brevet avslutas:
I’m sorry this came to pass the way it did, and look forward to moving past this and continue working with you as my TA and perhaps in the future.
Yours sincerely,
Dr. Nathan Rambukkana
Nathan Rambukka tillhör dem som inte gillar öppnehet, och som överraskas av vad öppenhet kan leda till. Hans brev luktar defensiv argumentation och han är en skam för akademin.
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving |
Lectures: Nutrition for physical and mental health |
Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development |
Language training - Swedish |
Academy Competency |
CV |
Teaching skills and experience |
Summary of research project |
Instagram |
Linkedin |
YouTube-channel |
TikTok |
Twitter
No comments:
Post a Comment