Är det Arla eller Tisell/Konsumentombudsmannen som är ute och cyklar?

Cecilia Tisell, jurist, har i rollen som Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket dragit Arla inför rätta. Hon hävdar att deras marknadsföring om klimatneutralitet är felaktig. Till stöd för sig tes, som bygger på omvänd bevisföring, har Tisell bilder på mjölkförpackningar och vittnesmål från två forskare som är tydliga med att deras bidrag ligger utanför deras akademiska arbete. Deras pm redovisades inte heller officiellt. Tisell utesluter traditionell forskning om växthusgaser och jordbruk som visar att jordbrukets växthusgaser utgör en obetydlig andel av globala dito, och specifikt forskning om den Biogeniska kolcykeln som visar att det är balans mellan hydroxyl oxidation och fotosyntes. Tisell bygger sin tes på en falsk premiss som hon intalat sig själv, d.v.s. hon frångick objektivitetsprincipen. 13 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Cecilia Tisell, jurist, har i rollen som Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket dragit Arla inför rätta (KO stämmer Arla för netto noll-reklam):

Cecilia Tisell är jurist och har tidigare arbetat som ställföreträdande konsumentombudsman och avdelningschef vid Konsumentverket. Dessförinnan har hon haft olika chefsbefattningar i domstol(Regeringskansliet).

Regeringen utsåg Tisell till generaldirektör för konsumentverket 2016. Dessförinnan innehade hon roller som avdelningsföreståndare vid Konsumentverket och domstolar.

Om Tisells beslut att stämma Arla har flera medier rapporterat: Jordbruksaktuellt, Dagens juridik, Miljö & Utveckling, Livsmedelsnyheter, Supermiljöbloggen. Exempel supermiljöbloggen skriver:

Efter en anmälningsvåg mot Arlas påstående att deras eko-serie har ”Netto Noll Klimatavtryck” och bidrar ”till en mer hållbar framtid” bedöms nu företaget ha vilseledande reklam enligt Konsumentverket

Så här skriver Arla i sin reklam:

Alla våra Arla Ko® Eko-produkter har netto noll klimatavtryck Alla klimatutsläpp klimatkompenseras fullt ut genom inköp av klimatkrediter från t ex trädplanteringsprojekt.

Man blir nyfiken på hur Tisell har tänkt. Jag skickade därför en fråga till Konsumentverket/konsumentombudsmannens presstjänst - presstjanst@konsumentverket.se - med följande fråga:

kan ni skicka mig referenslistan som ligger till grund för KO stämning av Arla: KO stämmer Arla för netto noll-reklam.

Svaret kom snabbt.

Hej Peter! Vi är lite osäkra om det är själva stämningsansökan i ärendet du efterfrågar, (jag bifogar den här) eller om det kan vara någon annan handling du önskar?
Vänliga hälsningar!

Jag ber om det självklara - en referenslista. Personalen på Konsumentverket/konsumentombudsmannen förstår inte vad referenslista betyder. Det är illavarslande. Istället skickar de stämningsansökan. Så här står det i inledningen med rubriken Sammanfattning grunder:

Arla Foods AB, nedan Arla eller bolaget, har i sin marknadsföring av ekologiska mejeriprodukter använt påståendet "netto noll klimatavtryck" på framsidan av förpackningen. Påståendet är ett vagt miljöpåstående som utan någon närmare förklaring (kvalificering) ger genomsnittskonsumenten intryck av att produkten inte förändrar miljön eller klimatet i någon bemärkelse, varken före köptillfället, vill köptillfället eller någon gång i framtiden. Arla har inte styrkt att påståendet är vederhäftigt, eftersom produktion av mejeriprodukter är belastande för miljön och påverkar klimatet.

Notera att Tisell/Konsumentombudsmannen driver sin test utifrån idén om omvänd bevisföring; Arla förväntas bevisa frånvaro av effekt av produktion av ekologisk mjölk på klimatet. Ur ett vetenskapligt perspektiv är detta förstås mer en märkligt. Utgångspunkten i en vetenskaplig mätning är inte att påvisa frånvaro av effekt. Vetenskap handlar om att påvisa skillnad/effekt.

Tisell avslutar sammanfattningen med den mycket märkliga frasen:

“eftersom produktion av mejeriprodukter är belastande för miljön och påverkar klimatet”.

Var får hon det ifrån? Det verkar taget ur luften. Därför svarade jag enligt följande:

Hej X,
Om ni kommer er för att stämma någon, då måste ni väl ha uppgifter som styrker ert påstående. Eller är det taget ur luften?
Hälsningar”.

Efter lång väntan landade 11 bilagor (1-5; 7-12) i min mailbox genom fem mail. Som 'florsockret på kakan' kommer även ett sjätte mail. Där står:

Hej Peter,
Samtliga bilagor (1-12) till stämningsansökan avseende ärende 2019/1475 Arla Foods AB är nu skickade från vårt ärendehanteringssystem till dig.
Önskar dig en fin dag!

Efter en påminnelse kommer även bilaga 6 i ett separat mail.

Bilaga 1. Utgör 4 bilder på alla sidor av en förpackning med ekologisk mjölk (fetthalt 1,5 %) med den av Tisell ifrågasatta reklamslogan.

Bilaga 2. Lika bilder (n=4) men med en annan vinken.

Bilaga 3. Arla Foods registeringsbevis, styrelse och verksamhet: att producera och sälja mejerier.

Bilaga 4. Arla Foods ABs årsredovisning 20-01-01 -- 20-12-31.

Bilaga 5. Ett PM som skickats från Ramsnus Einarsson och Elin Röös till Konsumentverket 25 augusti 2021:

Om betydelsen av metriker och antaganden om permanensför påståendet "netto noll klimatavtryck” gällande Arlas klimatkompenserade mejeriprodukter.

Det märkliga är att PM:et inte verkar vara tillgängligt för allmänheten!?

Här är det också viktigt att poängtera att PM:et inte genomgått vetenskaplig peer-review vilket skapar en mängd frågetecken.

Einarsson och Röös har dock en referenslista:

1. AENOR.(2019). Validationofthe VPA GS5081 African Biogas Programme (ABC)—Kenya—VPA006. Version 02 (Nr 2018/13354).
2. Allen, M., Axelsson, K., Caldecott, B., Hale, T., Hepburn,C., Hickey, C., Mitchell-Larson,E., Malhi, Y., Otto, F., Seddon, N., & Smith, S. (2020). The Oxford Principles for Net Zero Aligned Carbon Offsetting. Smith School of Enterprise and the Environment, University of Oxford. https://www.ox.ac.uk/news/2020-09-29-oxford-launches-new-principles-credible-carbon-offsetting
3. Anderson, K. (2012). The inconvenient truth of carbon offsets. Nature, 484(7392), 7 https://doi.org/10.1038/484007a
4. Arla Foods. (2021). Netto noll klimatavtryck. Arla. https://www.arla.se/hallbarhet/ekologiskt/netto noll-klimatavtryck/
5. Bolin Centre for Climate Research. (2020). Making an educateddecision about Carbon offsetting.
6. Corbera, E. (2012). Problematizing REDD+ as an experiment in payments for ecosystemservices. Current Opinionin Environmental Sustainability, 4(6), 612-619. https://doi.org/10.1016/j.cosust.2012.09.010
7. ECOTRUST.(2020a). Trees for Global Benefit Programme. Technical specification: Agroforestry farming system: Mixed native and naturalized tree species. Updated 10 February 2020. Version 1.2. https://www.planvivo.org/trees-for-global-benefits-documents
8. ECOTRUST.(2020b). Trees for Global Benefits. Plan Vivo Project Design Document (PDD) Version 2.1. https://www.planvivo.org/trees-for-global-benefits-documents
9. Environmental Services, Inc. (2019). Project Verification Reportfor Afforestation and Reforestation project: Treesfor Global Benefits, Uganda.
10. Frischknecht, R., & Jolliet, O. (Red.). (2016). Global Guidancefor Life Cycle Impact Assessment Indicators: Volume 1. UNEP/SETAC Life Cycle Initiative. https://www.lifecycleinitiative.org/training-resources/global-guidance-lcia-indicators-v-1/
11. Hivos. (2018). GS5801 African Biogas Carbon Programme (ABC)—Kenya—VPA006. Voluntary project activity design document form. Version 1.3. https://kenyabiogas.com/wp-content/uploads/2018/02/201 80208-Kenya-VPA006-VPADD-v-1.3.docx
12. Hyams, K., & Fawcett, T. (2013). The ethics of carbonoffsetting. WIREs Climate Change, 4(2), 91-98. https://doi.org/10.1002/wec.207
13. IPCC. (2013). Chapter 8—Anthropogenic and Natural Radiative Forcing. I Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press.
14. Joos, F., Roth, R., Fuglestvedt, J. S., Peters, G. P., Enting, I. G., Bloh, W. von, Brovkin,V., Burke, E. J., Eby, M., Edwards, N. R., Friedrich, T., Frolicher, T. L., Halloran, P. R., Holden, P. B., Jones, C., Kleinen, T., Mackenzie, F. T., Matsumoto, K., Meinshausen, M., ... Weaver, A. J. (2013). Carbon dioxide and climate impulse response functions for the computation of greenhouse gas metrics: A multi-modelanalysis. Atmospheric Chemistry and Physics, 13(5), 2793-2825. https://doi.org/10.5194/acp-13-2793-2013
15. KKI Warsi. (2015). The Bujang Raba Community PES Project. Project Design Document (PDD) Version 1.2.
16. McKenna, C. M., Maycock, A. C., Forster, P. M., Smith, C. J., & Tokarska, K. B. (2021). Stringent mitigation substantially reduces risk of unprecedented near-term warmingrates. Nature Climate Change, 11(2), 126-131. https://doi.org/10.1038/s41558-020-00957-9
17. Méllersten, K., Kallmark, L., & Ryding, S.-O. (2020). Underlagsrapport 2020:7. Genomlysning av klimatkompensation. Konsumentverket.
18. Pellini, K. (2016). Bujang Raba Community PES Project. Validation to the Plan Vivo Carbon Standard. Version 1.2.
19. Persson,U. M., Johansson, D. J. A., Cederberg,C., Hedenus, F., & Bryngelsson, D. (2015). Climate metrics and the carbon footprint of livestock products: Where’s the beef?
20. Environmental Research Letters, 10(3), 034005. https://doi.org/10.1088/1748-9326/10/3/034005
21. Plan Vivo. (2015). Plan Vivo Approved Approach. Assessing Risk and Setting the Risk Buffer.
22. Plan Vivo. (2021a). Bujang Raba — Documents. Plan Vivo Foundation.https:/Avww.planvivo.org/bujang-raba-documents
23. Plan Vivo. (2021b). Crediting systems and monitoring. Plan Vivo Foundation. https://www.planvivo.org/crediting-systems-monitoring
24. Shine, K. P. (2009). The global warmingpotential—The need foran interdisciplinary retrial. Climatic Change, 96(4), 467-472. https://doi.org/10. 1007/s10584-009-9647-6
25. Skelton, A., Ringsmuth, A., Greiser, C., McLaren,D., Huss, E., Hajdu, F., Lagerlund, H., Stoddard, I., Anderson, K., Fischer, K., Engstrém,L., Engardt, M., Johansson, M., Söderberg, M. W., Björk, M., Hällström, N., Markusson, N., Glantz, P., Woroniecki, S., ... Carton, W. (2020, december4). Vilseledande och falska myter om klimatkompensation. DN.SE.
26. https://www.dn.se/debatt/vilseledande-och-falska-myter-om-klimatkompensation/ U&We. (2019). Carbonfootprint report on Arla Foods Eko organic dairy products.

Einarsson och Röös har använt 26 referenser men endast 7 (27 %) har genomgått så kallad peer-review och publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Peer-review är ingen garanti för kvalité, men det ökar sannolikheten att forskarna följt vissa mått och steg.

Vilka är dessa två personer som fått uppdraget av Konsumentombudsmannen/verket att skriva detta pm som i skrivande stund inte publicerats på Konsumentverkets/Konsumentombudsmannens hemsida?

Ramsus Einarsson har i PM:et skrivit att hen är doktor i fysisk resursteori. Elin Röös anger att hen är docent i miljösystemanalys. I förordet är de noga med att påtala, trots att de båda är anställda vid svenska lärosäten och åtnjuter akademisk yttrandefrihet, att detta dokument  inte har med deras jobb att göra - det är deras eget:

Vi som har skrivit detta PM är till vardags verksamma som forskare och universitetslärare vid Chalmers tekniska högskola och Sveriges lantbruksuniversitet. Innehållet i detta PM är dock helt och hållet vår eget. Våra respektive universitet har inte haft någon inblandning i arbetet och ska inte hållas ansvariga för någon del.

Formuleringen väcker nyfikenhet. De är alltså anställda vid universitet, men i vad som närmast liknar ett remissvar till en statlig myndighet väljer de att påtala att detta inte har med deras ordinarie jobb som forskare och lektor att göra. Hm?
Även om de avvisar kopplingen till sin arbetsplatser är det ändå där man får börja för att skapa sig en bild av författarna.

På Dr Einarssons jobbhemsida står följande att läsa:

Rasmus Einarsson forskar om relationen mellan lantbruket och kvävets kretslopp. Kväve är ett essentiellt näringsämne för alla växter, men också tätt förknippat med en lång rad allvarliga miljöproblem. Ett mål med forskningen är att förstå vilka systemeffekter som kan väntas om man genomför olika kombinationer av tekniska och strukturella förändringar i lantbruket: Hur skulle produktionen, kostnaderna och miljön påverkas?

Det verkar också som att Einarsson tillhör den grupp av outliers (1 %) som vurmar för veganism: Rasmus Einarsson: The food and the climate – On food choices, agriculture and the importance of asking the right questions

På Dr Röös hemsida står följande att läsa:

“Jag forskar och undervisar kring hållbar matproduktion och konsumtion ur många olika vinklar. Det handlar t.ex. om att bedöma miljöpåverkan från olika livsmedel och produktionssystem och att beräkna olika typer av miljöpåverkan förknippade med olika kostmönster”.

Precis som Einarsson har Röös kopplingar till den minoritet av befolkningen som väljer bort animalisk mat (2 %). Hon har också tagit uppdrag av Axfood för framställning av vegetariska alternativ till kött och Oatly som levererar en mycket ifrågasatt ultra-processad havre/maltosvätska som de påstår borde ersätta mjölk (Uvell, Forskning till salu, 25 januari, 2021).

Läs om Oatly: Wow! Oatly should apologize to milk farmers and change the color of it's liquid. For Ethical reasons

Den 19 mars 2021 publicerade Einarsson, tillsammans med Röös och flera andra, ett debattsvar där de argumenterade att idisslare har stor klimatpåverkan. Deras ansats är argumentativ och lite polemisk, och istället för att tydliggöra använder de styrande frågor (”Vi måste hitta ett lagom antal idisslare”).

Bilaga 6. ICC - International Chamber of Commerce (2019). Responsble Environmental Marketing Communcations, sid. 240 - 755.

Bilaga 7. Utsläpp av växthusgaser från jordbruket, Naturvårdsverket som visar att utsläppen minskat sedan 1990.

Bilaga 8. (2019). Carbon footprint report on Arla Foods Eko organic dairy products.

Bilaga 9.  Möllersten, K. Lovisa Källmark, L. och Ryding, S-O. (2020). Genomlysning av klimatkompensation.

IVL Svenska Miljöinstitutet för Konsumentverket:

Klimatkompensation innebär i princip att utsläpp av växthusgaser kompenseras genom en särskild aktivitet som minskar utsläpp av växthusgaser någon annanstans. Förfarandet bygger på logiken att det inte spelar någon roll för halten av växthusgaser i atmosfären var eller hur utsläppen minskar, det viktiga är att de minskar. Tanken med klimatkompensation är att göra det enklare och mer kostnadseffektivt för länder, organisationer och individer att begränsa sin klimatpåverkan jämfört med att ställa om och minska de egna utsläppen

Bilaga 10. Konsumentverket (2020). Klimatpåståenden svåra att förstå för konsumenten.

Enkätdata som påstås beskriva konsumenternas uppfattning om klimatinformation.

Bilaga 11. Mitchard, E. (2021). Expert statement on the basis for Arla’s sustainability report, on which “net zero”claims are madein relation to their dairy products - especially regarding permanenceissues:

Arla therefore asked me to investigate the analysis madeby Einarsson and Röös, who | assumeare capable scientists, but I believe do not have specific expertise in these type of projects. While I find that the analysis of Einarsson and Röös is thorough, and makes no mathematical errors,it does make a number of assumptions which I think are incorrect or highly unlikely. If corrected, these would have the impact of removing the questions over the net-zero carbon footprint claim made by Arla. Overall, I conclude that the memo focuses on the analysis of scenarios that are very unlikely to occur in practice, and in analysing them makes assumptions that minimise potentials for keeping carbon out of the atmosphere. | therefore believe that, against the analysis of these researchers, the net zero carbon footprint claim made by Arla is valid”.

Bilaga 12. Bohannon, K., Schoof, E. and Howard, L. (2021). Plan Vivo Response on Permanence. Plan Vivo Foundation. October, 14.

Det finns två frågor att besvara:

1. Vad är det som driver Cecilia Tisell till detta? Svaret kommer från en intervju hon gjorde i juni 2021:

Konsumentverkets generaldirektör: Den mänskliga hjärnan är lat och vill helst inte välja alls. Företagens miljöargument är ofta för allmänna, något ibland kan förvirra konsumenter och gör det svårt att välja rätt. Det anser Konsumentverkets generaldirektör, Cecilia Tisell, som nu vill se fler beslut i domstol som klargör hur hållbarhetsargument får användas i marknadsföring (Aktuellhållbarhet.se, 2021).

2. Är det Arla eller Tisell/Konsumentombudsmannen som är ute och cyklar?

Om man betraktar frågan om klimat och dess påverkansfaktorer från ett vetenskapligt perspektiv, då ser det ut som följer. Jordens klimat förklaras av ett komplex av gaser som rör sig cykliskt mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och litosfären. Centralt för den här processen är kolcykeln.

Vid introduktionen av Fanerozoikum och den Kambriska explosionen var koldioxidhalten i atmosfären ~5000 (4000 - 7000) ppm. Sedan dessa har Jorden genomgått ~100 betydande klimatförändringar och 90 % av koldioxiden har rört sig från atmosfären till berggrunden, haven och skogarna. Världen befinner sig sedan ca 2,58 miljon år tillbaka i Quaternary glaciation, dvs. en nedkylningsperiod. Den aktuella epoken - Holocen (11 600 före nutid - ) - markerar en inbromsning av den nedkylningen.

Vi ser också på bilden (NASA) att koldioxidhalten har en brant riktningskoefficient sedan starten på Holocen.

I de nordiska länderna och i USA ser fördelningen av växthusgaser lika ut. I USA kommer 9 % av växthusgaserna från jordbruket. I Finland är motsvarande siffra 12 %. I västvärlden kan man säga att ~10 % av växthusgaserna kommer från jordbruket. Jordbrukets yta delas i en mindre del där det växer växter som vi människor kan äta och en större del där det växer växter som idisslare kan äta. Jordbruket producerar växtbaserad föda för människor och djur och animaliskt baserad mat för människor. Mindre än hälften av jordbrukens växthusgaser kommer från produktion av animaliskt baserad mat (Hristov et al. 2014; Nylund, 2019).

White och Hall (2017) visar t ex. att om man lägger ner all animalisk produktion i USA, då skulle andelen växthusgaser minska med 2,6 %. I en senare studie visar de att om man lägger ner all mejeriproduktion skulle andelen växthusgaser minska med 0,7 % (Liebe, Hall & White, 2020). Samma gäller i de nordiska länderna.

Redan här ser man att produktion av mejerier ger ett obetydligt bidrag till ett lands frisättning av växthusgaser.

Men till detta ska läggas den biogeniska kolcykeln (CLEAR, US, Davis).

Precis som klimatet har jordbruket sin egen kolcykel; metan från rapande kor transformeras genom hydroxyl oxidation till koldioxid inom 12 år. Motsvarande mängd koldioxid (samt sol och vatten) konsumeras av jordbrukets växter via fotosyntes. Den redan låga frisättningen av växthusgaser från jordbruken reduceras kraftigt genom den biogeniska kolcykeln. Kvar blir nästan ingenting ....
Men notera att Tisell/Konsumentombudsmannen i sin stämning inte inkluderar varken jordbruket som helhet eller all typ av mejeriproduktion. Endast den andel som rör ekologisk produktion. Det är känt att 4-5 % av konsumenterna efterfrågar ekologiska produkter. Det betyder att det som intresserar Tisell/KO utgör 4-5 % av nästan ingenting.

Till detta ska läggas att Arla klimatkompenserar. Ergo. Arlas påstående är således korrekt och Cecila Tisell/konsumentombudsmannen har fel (är ute och cyklar).

Var kommer då växthusgaserna ifrån?
Exempelvis FNs avdelning för jordbruksfrågor - FAO - klargör att i ett globalt perspepktiv är frisättningen av växthusgaser från transporter tre gånger så stora som från jordbrukens boskap (Mottet & Steinfeld, 2018).

Sett till utvecklade länder som USA och de nordiska länderna så kommer 75-80 % av frisättningen av växthusgaser från transporter, energiproduktion och industrier (Hristov et al. 2014; Nylund, 2019):

Det verkar som att Tisell/Konsumentombudsmannen påverkats att sociala faktorer, dvs. frångått objektivitetsprincipen. Det är påtagligt i själva stämningsdokumentet där Tisell/KO skriver i första stycket: eftersom produktion av mejeriprodukter är belastande för miljön och påverkar klimatet. Det här brukar indikera att man år biased, dvs. har en förutfattad mening om det man ska bedöma. Det måste betraktas som graverande.

Tisell tillsattes av en minoritetskoalition bestående av Socialdemokraterna (~25 %; S) och Miljöpartiet (~3 %; Mp) som tillsammans representerade >30 % av den svenska populationen. Det är känt att Mp haft oproportionerligt stort inflytande på saker som rör miljö och klimat, där de bland annat hävdat att vi borde äta mindre animaliskt baserad mat. För klimatet.

Tisell bad två personer, Einarsson och Röös, med kopplingar till veganrörelsen att skriva ett PM som inte publicerades på Konsumentverkets hemsida. Som exempel bör upprepas att Röös har kopplingar till Oatly som strävar efter att ersätta mjölk med en ultra-processad vätska, som förvisso är vitaktig, men annars är mer jämförbar med läsk.

Det verkar även som att Einarsson och Röös valt bort viktiga referenser, så kallad cherry picking, som i sitt PM. Och endast 27 % av referenserna har genomgått peer-review.

Notera även expertutlåtandet som påtalade att Einarsson och Röös sannolikt inte har kompetens inom detta område.

På riktigt bidrar jordbruket med en bråkdel av ett lands växthusgaser. Notera dock att det mesta kommer från växtodling!

Man måste förstå begreppet klimat och kolcykeln som leder till den biogeniska kolcykeln för att förstå jordbrukets cykliska kretslopp.

Finns det någon anledning att vurma för mjölkproduktion?

2014 gjorde Walter Willet, professor, ett uttalande om att vi bör dricka 2 glas fet mjölk om dagen.

2018 Dehghan et al 2018 menar: "Interpretation: Dairy consumption was associated with lower risk of mortality and major cardiovascular disease events in a diverse multinational cohort". Lägre risk!

Liebe, Hall & White (2020) visar att produktion av mejerier ger ett obetydligt bidrag av växthusgaser men listar också de mikronutrienter som finns i mejerier: "The current system provides sufficient fluid milk to meet the annual energy, protein, and calcium requirements of 71.2, 169, and 254 million people, respectively. Vitamins supplied by dairy products also make up a high proportion of total domestic supplies from foods, with dairy providing 39% of the vitamin A, 54% of the vitamin D, 47% of the riboflavin, 57% of the vitamin B12, and 29% of the choline available for human consumption in the United States".

Mjölk är inte ett klimat- eller miljöhot som Tisell och några andra fått för sig, utan ett medel för att upprätthålla hälsa samt för att reducera, och kanske utplåna, barnfattigdom.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).