Borde vi sluta äta animaliskt baserad mat? En kommentar till en aktuell näringsstudie

En ny studie har publicerats där man undersökt hälsoeffekter av en diet bestående endast av animaliskt baserad mat (carnivore diet), dvs. kött från nötdjur, fågel och fisk, ägg och mejerier. Hur ska man tolka ett sånt här resultat? En professor på Helsingfors universitet hävdar -– Kopplingen mellan tjocktarmscancer och rött kött är tydlig. Genom att titta på de mönster som bildas av olika typer av näringsforskning, nutrition topologi, meta-analyser av RCT och GRADE, ser man ett samstämt mönster - att AMB är ofarligt och gynnsamt för vår arts fysiska och mental hälsa. 4 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

En ny studie har publicerats där man undersökt hälsoeffekter av en diet bestående endast av animaliskt baserad mat (carnivore diet), dvs. kött från nötdjur, fågel och fisk, ägg och mejerier. Så  här står det i slutsatserna:

I motsats till vanliga förväntningar upplevde vuxna som konsumerade en köttätande diet få negativa effekter och rapporterade istället hälsofördelar och hög tillfredsställelse.

Resultatet indikerar att deltagarnas fysiska och mentala välbefinnande korrelerade med den valda dieten (Lennerz, Mey, Henn & Ludwig, 2021).

Hur ska man tolka ett sånt här resultat?

Forskarna bjöd in deltagare via social medier och använder RedCap för datainsamlingen. Å ena sidan måste man beakta den valda metoden - självrapportering. Precis som med frågeformulär, den kanske mest skakiga metoden beträffande studier om näringsintag (Aschwarden 2016; Ioannidis, 2005; Ioannidis, 2013) har man inte riktigt koll på vad deltagarna stoppat i sig.

Video: The problem with nutrition studies l FiveThirtyEight

Å den andra sidan bör man placera studier i en kontext som bildar ett mönster. Jag anser att det är svårt att förstå vad man ska äta utan att ta hänsyn till studier av vad som gör oss till människor - antropologi.

Människan är ett däggdjur och alla däggdjur antas ha en gemensam förfader som dateras ~50 miljoner år före nutid (Coolidge & Wynn, 2018).

För ca 7 miljoner år sedan delade våra förfäder väg med schimpanserna (Curnoe, 2016; Patterson et al. 2006; Pickford, 2006; Pobiner, 2016).

3,5 miljoner före nutid. Fynd visar att våra förfäder å ena sidan använde använder stenar och tillverkade verktyg för att komma åt benmärg (Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Thompson et al. 2019).

Flera saker hände:

• deras händer ändrade form (Williams-Hatala et al. 2018).
• vårt genus etablerades (2,8 Mya; Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015).
• deras tarmsystem krympte samtidigt som deras hjärnor expandera Aiello och Wheeler, 1995; Pontzer et al. 2016).
• de började synkronisera sitt beteende rytmiskt med andra för samarbete (Aiello och Dubar, 1993).

En större hjärna gav utrymme för nya mentala funktioner. 1,8 miljoner år före nutid antas social kognition varit etablerat. 300 000 - 200 000 år före nutid, parallellt med att vår specifika art framträdde, etablerades exekutiva funktioner (Coolidge & Wynn, 2018). ca 70 000 år före nutid adderades konstruktivt minne (Schacter & Addis, 2007; Ambrose, 2010).

Man kan jämföra med vad näringspsykiatrikern Georgia Ede skriver i Psychology Today:

”Perhaps most importantly, DHA is critical to the development of the human cortex—the part of the brain responsible for higher-order thinking. Without DHA, the highly sophisticated connections necessary for sustained attention, decision-making, and complex problem-solving do not form properly. It has been hypothesized that without DHA, consciousness and symbolic thinking—hallmarks of the human race—would be impossible”.

2019 publicerades flera studier av NutrRecs-gruppen. De hade utvecklat en ny metod - GRADE. Den innebär att vikta ner betydelsen av frågeformulärsstudier och att vikta upp betydelsen av studier genomförda med experimentell design, så kallad RCT (Randomized Control Trial) (Han et al. 2019; Johnston et al. 2019; Zeeratkar et al. 2019). Till detta ska läggas en rad studier som pekar i samma riktning (Astrup et al. 2019; Astrup et al. 2020; Dehghan et al. 2017; Dehghan et al. 2018; Howard et al. 2006; ; Mente et al. 2009; Ramsden et al. 2016; Siri-Tarino, 2010; Teicholz, 2015).

Dessa studier skapar ett mönster som avvisar påståenden om att animaliskt baserad mat (ABM) skulle äventyra hälsan, men visar att ABM är gynnsamt för hälsan.

Resultatet från Lennerz, Mey, Henn & Ludwig (2021) var alltså konsistent med det mönstret. Därmed borde saken vara klar, eller?

Tidigare i år intervjuades Finlands näringsnestor Mikael Fogelholm, professor i näringslära, i Finska medier. Där hävdade han att:

Länk till källan.

Hur kan Dr Fogelholms uttalande vara diametralt motsatt de ovan nämnda studierna?

Redan 2019 hade Fogelholm kännedom om GRADE. 1 oktober kommenterade Fogelholm NutriRecs-gruppens publikationer på Twitter med hänvisning till förespråkare för den kontroversiella dieten veganism.

NutriRecs-gruppen hade blivit attackerade av nämnda veganförespråkare och professor Fogelholm valde dessa attacker som utgångspunkt för sin egen kritik:

”Tässä vielä ihan hyvä pidempi kommentti tuosta kohulihatutkimuksesta (ks. Prof. Katzin juttu alla olevasta linkistä). Tulos oli siis sama kuin ennen, tulkinta vain eri. Kyse on mm. tutkimustyyppien arvottamisesta. Paras näyttö tässä lihaa vastaan jätettiin kokonaan huomioimatta”.

Notera att Fogelholm undvek både akademins lingua franca – engelska – liksom Nordens lingua franca – svenska. Han talar båda väl.

Om professor Fogelholm använt engelska hade hans kommentar fått global utbredning och kanske lett till en intressant diskussion.

Men kommentaren blev endast tillgänglig för dem som förstår uralisk-finska eller bemödar sig att översätta Tweeten. Det möjliggör bevarandet av en kumulativ kultur kring vissa avgränsade värderingar, dvs. - tribalism (Pagel, 2019) eller grupptänkande (Janis, 1972).

Via Twitters översättningsfunktion kan man få en ungefärlig bild av han skrivit:

”Här är en ganska bra längre kommentar till den nötköttstudien (se Prof. Katz berättelse från länken nedan). Resultatet blev därför detsamma som tidigare, tolkningen bara annorlunda. Det är t.ex. värdera typer av forskning. Det bästa beviset här mot kött ignorerades helt”.

Notera att Fogelholms referens INTE är etablerad näringsforskning utan ett utspel från av ett gäng veganer via Linkedin!?

Det finns frågetecken kring metoden i Lennerz, Mey, Henn & Ludwig (2021), men resultaten är ändå konsistenta med den övergripande forskningsbilden av vad vår art - Homo Sapiens Sapiens - borde äta för att upprätthålla fysiska och mental hälsa. Så här sammanfattar forskarna resultaten i diskussionen:

”In this social media-based survey, a self-selected group of adults consuming a carnivore diet for at least 6 months reported perceived good health status, perceived absence of symptoms of nutritional deficiencies, and high satisfaction with this eating pattern”.

Fördelarna övervägde nackdelarna i betydande grad. Inom ramen för mitt eget forskningsprojekt gjorde jag under våren 2019 en sammanställning av dietforskning och vår arts mathistoria "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH) Läs också:

"Vegansk kost kräver särskild omsorg – ”snarare unga tjejer som ska äta kött och männen som ska backa”. En kommentar.

DietDoctor:Sinking our teeth into the carnivore diet: what’s known, what’s not.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter