Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Marcus Lindqvist, som enligt Hufvudstadsbladet är “Sportreporter mer ett särskilt intresse för cykling och längdåkning” har skrivit en krönika om jämställdhet mellan män och kvinnor.
“Tack vare evolutionen är män i genomsnitt mer aggressiva, mer benägna att ta risker och mer dominerande än kvinnor. Egenskaper som var nyttiga för att överleva för 10 000 år sedan, då det antagligen var männens roll att slåss om revir. Kvinnor är inte som män i det avseendet. Men alla drivs mer eller mindre av sin genetiska programmering, sin biologiska bakgrund och sin hormonverksamhet. Omgivningen har säkert mindre betydelse än många vill tro”.Det är korrekt att biologi/genetik utgör en betydande del av förklaringsmodellen för däggdjurs existens. Men tidsperspektivet och påståendet att aggressivitet förklaras av kön, är inte så lite missvisande. 'Evolution genom naturliga och sexuella urval' har varken syfte eller riktning och begränsas inte tidsmässigt 10 000 år bakåt i tiden.
Däggdjur har funnit på Jorden drygt 200 miljoner år, men däggdjurens tid (Cenozoic) startade för 66 miljoner efter att en asteroid – The Chixulub impactor – slagit ner i det som nu är Mexiko och skapat Yucatánhalvön. En gemensam anfader till alla däggdjur beräknas ha levt för 50 miljoner år sedan (Coolidge och Wynn, 2018).
7 miljoner år före nutid, efter ytterligare en klimatförändring som dateras 9 - 8,5 miljoner år före nutid och som förklaras av två nyligen upptäckta supervulkanutbrott (VEI 8; Knott et al. 2020), anses vår så kallade linje ha startat (Curnoe, 2016; Patterson et al. 2006; Pickford, 2006; Pobiner, 2016)
Efter ytterligare några miljoner år och klimatförändringen som sammanföll med avdunstning och påfyllnad av Medelhavet lade våra förfäder – Australopithecus afarensis – benmärg och kött på tallriken. Ett nytt 'predatoriskt beteende' framträdde. Forskarna har hittat spår som visar att våra förfäder slog stenar mot ben från stora döda djur för att komma åt benmärg som innehåller en komplex matris av viktiga mikronutrienter, ex.vis DHA. Effekten blev att deras händer ändrade form, deras hjärnor började expandera och de började synkronisera sitt beteende rytmiskt med andra för samarbete (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2018; McPherron et al. 2010; Pontzer et al. 2016; Thompson et al. 2019; Williams-Hatala et al. 2018).
2,8 miljoner år före nutid existerade vårt genus – Homo (Kimbel och Villmoare, 2016; Villmoare, 2018; Villmoare et al. 2015). Nya förmågor som social kognition, språk och exekutiva funktioner började framträda (Ardila, 2008, Ardila et al. 2018; Adornetti, 2016; Aiello och Dunbar, 1993; Coolidge & Wynn, ibid.).
Etableringen av vår specifika art – Homo Sapiens – dateras ~320 000 år före nutid (Hublin et al. (2017). För ca 70 000 år sedan fick vi ett extra Sapiens när konstruktivt minne etablerades (Ambrose, 2010; Schacter and Addis, 2007). Under dessa 50 miljoner år har genetisk överlevnad pågått med liknande spelregler.
Att påstå att män skulle vara mer aggressiva jämfört med kvinnor är ett falskt påstående. Män är öppet aggressiva. Det betyder fysiskt aggressivitet mellan män. Kvinnor är relationsaggressiva (Crick & Grotpeter, 1995; Hyde, 2005).
Relationsaggressivitetet korrelerar i betydande grad med härskartekniker. Exempel är stonewalling, dvs. att vända ryggen till när det inte passar.
Studier som använt validerade modeller som Conflict tactics scale (CTS; Straus, 1979; Straus et al. 1996) eller liknande, påvisar följande fördelning:
- Fysiskt våld i nära relationer är jämnt fördelat mellan könen; det betyder att kvinnor står för hälften av förekomst och skador. Utbredningen av fysiskt våld i nära relationer är dock relativt begränsad: ~10 %.
-
Dödligt våld i nära relationer drabbar lika osannolikt (0,000005) barn, män och kvinnor (Liem och Koenraadt, 2008).
- Psykiskt våld i nära relationer förklaras av kön. Här kommer relationsaggressiviteten in i bilden som har en utredning bland kvinnor på 25-35 %. Mäns psykiska våld/relationsaggressivitet har en obefintlig utbredning. (Det är ingen hemlighet att kvinnor som ansöker om enskild vårdnad sannolikt har en släng av relationsaggressivitet.)
(Archer,2000, 2004; Bates, Graham-Kevan och Archer , 2014; Bates och Graham-Kevan, 2016; Bates, 2018; Bates, Kaye, Pennington och Hamlin, 2019; Bergkvist, 2002; Crick och Grotpeter, 1995; Hyde, 2005; Thornton et al. 2012).
Lyssna på Dr Elizabeth Bates: Intimate Partner Violence (34 minuter).
“Det är inte en förolämpning att säga att kvinnor i genomsnitt är bättre att ta hand om barn. (Det finns kanske ett samband med att män inte kan amma.) Det är inte heller en förolämpning att säga att kvinnor ofta tänker sig för bättre än män. Eller att kvinnor ofta är mera intresserade av sitt utseende än män. Det här låter som stereotypier, men det lönar sig att fundera över om det är vårt samhälle som skapat dem, eller om det delvis är evolutionen som skapat dem”.Här blandar Lindqvist ihop korten ordentligt genom att blanda ihop amning med att 'ta hand om barn'. Om vi lämnar amningen därhän och fokuserar på 'att ta hand om barn' är det nog svårt att påvisa en effekt av kön på den punkten.
Ett forskarlag vid Imperial College har publicerat en studie som visar att barn som får interagera med sin pappan vid tre månader har bättre kognitiv förmåga vid två års ålder (Sethna et al. 2017).
Baumrind (1966) visar att uppfostrningsstilar påverkar barns emotionella och sociala anpassning. Sämst går det om föräldrar har en styra-och-ställa eller en låt-gå attityd. Bäst blir det om det finns en ömsesidighet mellan barn och föräldrar.
Det är konstistent med Hart & Risley (1995) som visar att barn som under de fösta tre levnadsåren upplever akademisk samtalsklimat i hemmer, vinner ca 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som upplever ett styra-och-ställa klimat. Se även Rosenberg (2013). mätte samtalsstilen i olika hem. Slutsatsen var att i hem där föräldrarna hade en resonerande ansats vann barnen ofattbara 30 000 000 ordperceptioner jämfört med barn som växte upp i konfliktmiljöer. Notera att detta handlade om de tre första levnadsåren!
Min egen magisteravhandling i socialpsykologi, som handlar om barns emotionella relationer till sina respektive föräldrar indikerar att barn som växer upp med båda föräldrarna eller bara med pappa har bättre emotionell och social anpassning samt kognitiv utveckling (inklusive visuospatial perception och numeracy) jämfört med barn som växer upp med bara mamma (Österberg, 2004). Det rimmar med annan forskning (Baker et al. 2020; Farran och Formby, 2011; LaFlamme et al. 2012; Olsson, 2022; Rolle et al. 2019; Sethna, 2017; Vieno et al. 2009, 2014; Österberg, 2004).
Kvinnor och män intresserar sig för olika saker. En jämförelse av studieval bland kvinnor i demokratier och autokratier visade, lite paradoxalt, att ju mer jämställt samhället är desto mer angelägna är kvinnor att söka sig till miljöer där deras biologiska disposition kommer till uttryck - att får jobba med människor. Det förklarar könsfördelningen inom STEM. I autokratier är STEM - yrken nyckeln till självständighet. Stoet Geary (2018) pekar på evolutionen som förklaring. Dessa könsskillnader synliggörs redan under första levnadsdagen (Baron-Cohen, 2003).
Läs även: Forget STEM, We Need MESH (Wise, 2019).
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel| TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment