Friday, July 29, 2022

Hur stor är risken att bli sjuk av Sars-Cov (2): om Rationellt Entreprenöriellt Tänkande

Våren 2020 kom ett larm. Man hade upptäckt ett nytt virus från Kina: Sars-Cov (2) som, om det passerar genom vår art, kan ge upphov till COVID19. Virusets spreds över världen. Det blev en pandemi. Den finska regeringen fattade ett centralistiskt beslut att stänga landskapet Nyland. Strax efter rapporterade YLE att självmorden i Finland ökat med 15 %. I Sverige tvingar lagstiftningen politiker att låta experterna fatta den här typen av komplicerade beslut. Men i Norrtälje larmar en läkare att det kan bli ett superspridarevent. Hur står är sannolikheten att man blir sjuk av Sars-Cov (2)? Om man tillämpar Rationellt entreprenöriellt tänkande blir man misstänksam mot domedagsuttalanden, tar hänsyn till många källor och kollar siffrorna. Dessa visar att risken att risken att bli sjuk av Sars-Cov (2) är mycket liten. 6 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Våren 2020 kom ett larm. Man hade upptäckt ett nytt virus från Kina: Sars-Cov (2) som, om det passerar genom vår art, kan ge upphov till COVID19. Virusets spreds över världen. Det blev en pandemi.

Den finska regeringen valde att inte lyssna på experterna. Istället fattade de ett centralistiskt beslut att stänga landskapet Nyland. Strax efter rapporterade YLE att självmorden i Finland ökat med 15 %.

Inför det finska kommunalvalet 2021 hade politikerna en fråga främst på agendan: mental ohälsa.

På våren 2022 meddelade:
  • Helsingforspolisen att kvinnors relationsaggressivitet var ett av deras största problem.

  • finska undervisningsministeriet att finska barn fått svårigheter med läsförståelse och numeracy.
I Sverige tvingar lagstiftningen politiker att låta experterna fatta den här typen av komplicerade beslut.

Men 28 juli 2022, strax innan staden Norrtälje ska fira 400 års jubileum, passade en läkare, d.v.s. en person som genomgått en yrkesutbildning i fysiologi och förskrivning av läkemedel, som tilldelats en administrativ chefsroll, att skicka en varning till folket. Varningen marknadsfördes frikostigt av Norrtäljes lokaltidning - Norrtälje tidning:


Artikeln publicerades även på Norrtälje tidnings Facebooksida. I skrivande stund har 21 kommentarer publicerats.

Länk till källan

Men är varningen befogad eller får den oss att bli dysrationella och falla i någon av 200 mentala fallgropar?

Vi människor fattar beslut genom att utvärdera social och emotionell information (Gazzaniga, Ivry, and Mangun, 2002). Och vi tenderar att ge mer uppmärksamhet åt negativ information, dvs. det som kallas negativity bias (Baummeister et al. 2001).

När människor med fina titlar sänder varningar om ditten och datten blir effekten som regel att många andra människor drabbas av oro. Det brukar kallas aktoritets-bias - att folk i allmänhet tar för givet att personer med makt kommunicerar fakta (Milgram, 1963).

Det kan öka risken att för simulerings-bias, d.v.s. att vi låter vår intuition styra beslut (Kahneman och Tversky, 1977). Det leder som regel till att tittar bakåt istället för framåt (Kahneman och Tversky, 1979):

Steget därifrån till Bekräftelse-bias - tendensen att söka efter, tolka, gynna och återkalla information på ett sätt som bekräftar eller stödjer ens tidigare övertygelser eller värderingar (Nickerson, 1998) - är inte långt.

Man kan sammanfatta detta med Dysrationalia - oförmågan att tänka och bete sig rationellt trots adekvat intelligens (Stanovich, 2009).

Men hur sannolikt är det att bli svårt sjuk av av Sars-Cov (2)?

Nyckeln till rationella beslut är att använda den del av psyket som kallas prospektion - förmågan att erfara framtiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014).

För att tränga undan mentala fallgropar, dvs. reda ut om den information vi erhåller är sann eller falsk kan man använda Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3). Modeller består av tre teorier: Epistemisk vaksamhet, dvs. fundera om uppgifterna verkligen stämmer och varför avsändare påstår det han eller hon påstår? (Sperber et al. 2010). Numeracy - att se på världen ur ett kvantitativt perspektiv (Brook och Pui, 2010). Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till alla möjligheter (Stanovich, 2009).

Det är värt att notera att när sjukvårdspersonal fyller i en blankett om Sars-Cov (2) framgår inte om patienten är inlagd på grund av viruset eller med viruset, d.v.s. om man upptäckt viruset när patienten kommit till sjukhuset av annan anledning. På grund av och med är två olika saker.

Sedan virusets upptäckts har data om spridning och dödsfall samlats i olika länders databaser. Dessa data har därefter aggregerats till större databaser. Exempel är Johns Hopkinssjukhuset Coronacenter. Så här står det på deras hemsida.


Med utgångspunkt från Jordens skattade population - 7,96 miljarder individer, data från Johns Hopkins och genom att använda numeracy, kan man dra slutsatsen att ca 10 % av Världens befolkning drabbats (bekräftade fall). Man samma ansats ser man att 0,08 % avlidit med eller på grund av viruset.

En anna källa är Our World in data. Den används av många forskare.


Diagrammen visar bekräftade fall i de nordiska länderna (minus Island) sedan virusets upptäckt. Kurvan är ganska platt med undantag för våren 2022 då den plötsligt stack iväg uppåt. Notera dock att det handlar om fall per miljon invåndare.

Genom att jämföra med rapporterade dödsfall får man en inblick i effekten av virusets framfart.


Beträffande risken att dö visar nästa diagram tre (3) tydliga peakar, dvs. betydande uppgångar. Det ser skrämmande ut. Men läser man noga ser man att diagrammet visar antal avlidna per miljoner människor individer.

I takt med att viruset muterade har man upptäckt, på samma sätt som med andra virus, att viruset anpassat sig till oss. Det betyder att man inte blir lika sjuk längre om man drabbas Sars-Cov (2).

Man kan alltså dra slutsatsen att risken att bli sjuk eller att dö av viruset för mycket liten.

Epilog. Den amerikanska infektionsläkaren Peter McCullough menar att viruset tränger sig in i vår kropp genom att fästa på något som kallas för angiotensin-converting enzyme 2, eller ACE2-receptorer. Dessa finns företrädesvis i näsan. Dr. McCullough tipsar om att hålla rent i just näsan, t ex. genom att skölja den med jodsprit utblandat med vatten. En matsked till ett halvt glas vatten.

Andra talar om självklarheter som att äta mat som innehåller de 30 mikronutrienter som krävs för att vi ska vara fysiskt och mentalt friska.

Lästips 1: Kan vi sluta oroa oss för Sars-Cov (2) pandemin och flytta fokus från händerna till näsan?

Lästips 2: Varför låter HBL Mika Salminen utfärda en domedagsprofetia under semestern? Om "sentiment mining" och mentala fallgropar & ohälsa

Lästips 3: HUS: Polisstyrelsens felaktiga tolkning av mentalvårdslagen har varje vecka resulterat i farliga situationer. En kommentar.

Please support the blog via Swish (Sweden) or MobilePay (Finland).

More about my expertise:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  | Language training - Swedish  |  Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter

No comments:

Post a Comment