Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Mitt under pågående semester publicerar Finlands största svenskspråkiga dagstidning en artikel där man påstår att det under vinterhalvåret kommer att bli en ökning av Coronafall. Ökningen påstås bli "klar".
länk till källan.
När Erja Yläjärvi tillträdde som chefredaktör för Hufvudstadsbladet, gjorde hon en utfästelse:
Länk till källan.
Chefredaktörer är förstås fria att publicera vad de vill, men:
- ligger artikeln innehåll i linje med läsarnas önskemål
- stämmer verkligen uppgifterna?
- epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010). Man förhåller sig lite misstänksam när man hör ett budskap och funderar varför avsändaren sänder budskapet.
- Numeracy (Brooks och Pui, 2010). förmåga att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp.
- Disjunktivt resonerande (Stanovich, 1993, 2009). Man tar hänsyn till flera olika källor.
Vid första anblick ser det ut som att spridningen under vinterhalvåret varit enorm. Det är dock en visuell illusion. Räknat i fall per miljoner är spridningen synnerligen begränsad. Diagrammet avslöjar även att Sanna Marins regerings centralistiska beslut att stänga delar av landet INTE spelade någon roll för virusets spridning. Men att virusets sprids är i sig inte farligt eftersom det ökar sannolikheten att man uppnår flockimmunitet, vilket är eftersträvansvärt. Det som oroar allmänheten handlar om risken att bli riktigt sjuk och att avlida på grund av viruset.
Här ser man åter att kurvan varierar över tid. Men åter igen, diagrammet skapar en visuell illusion. En närmare titt på antalet som avlidit per miljoner invånare är synnerligen lågt. Den siffran utgör också själva risken att drabbas hårt. (Jag negligerar inte på något sett de som drabbas och deras anhöriga, men risken beräknas med antalet fall i täljaren och populationen i nämnaren).
Det man inte rapporterar, men som är den stora snackisen bland politiker jag träffat, är mental ohälsa, inklusive självmord.
Finlands två kulturer har under de senaste fem åren toppat rankingen beträffande självrapporterad livstillfredsställelse. Ofta är Sverige god tvåa och marginalerna inom tio-i-topp är ofta obetydliga.
Men den självrapporterade livstillfredsställelsen samvarierar med minskat antal självmord. Och där sticker Finland ut. Diagrammet indikerar nämligen att befolkningens mentala hälsa har förbättrats avsevärt mellan 2000-2019. 2019 var Finland jämställt med Sverige. Toppen!
Men den 16 mars 2020 utfärdade den finländska regeringen med Sanna Marin i spetsen i princip undantagstillstånd:
Länk till källan.
Landet stängdes ner. I maj 2020, ett par månader efter den Marin-ledda regeringens centralistiskt beslut att stänga ner landet, rapporterade YLE om en [plötslig] ökning av självmord med 15 %!
Länk till källan.
Självmord är ju den yttersta konsekvensen av mental ohälsa. Beslutet att stänga ner Finland ledde till ett uppenbart avbrott i en annars väldigt positiv mental hälsotrend.
I samband med kommunvalet 2021 grasserade den mentala ohälsan (direkt från flera olika politiska källor). Och notera YLEs rapportering: att de som lider av mental ohälsa tenderar att isolera sig. Det betyder att det finns många som lider av mental ohälsa i skymundan.
Men som data från Our World i data visar har virusets spridning har varit begränsat i de nordiska länderna. Risken att drabbas hårt och att avlida har varit obefintlig. De som drabbas lider som regel av välfärdssjuksomar.
Varför väljer då Yläjärvi att publicera Salminens utspel?
Det är ingen hemlighet att media säljer lösnummer enligt principen "if it bleeds it leads" (Pinker, 2018).
Länk till källan.
Dr. Pinker artikel bygger på Kalev Leetaru forskning om sentiment mining:
Året efter Dr. Pinkers artikel i The Guardian skrev Kalev Leetaru en egen artikel om sentiment mining i Forbes - Sentiment Mining 500 Years Of History: Is The World Really Darkening?
Leetaru presenterar tre intressanta diagram:
De två översta diagrammen visar att tonen i journalistiken har blivit mer negativ över tid. Det tredje diagrammet visar andelen artiklar som publicerats online. Leetaru menar att den negativa tonen i journalistiken ökat under 1990-talet när det blev vanligare att publicera online. De två första diagrammen visar dock att den negativa trenden startade långt innan media började publiceras online.
Förklaringen är att vi människor lätt faller offer för något som kallas emotionella och kognitiva mentala fallgropar. Det finns ca 200 att välja mellan. En av dessa är negativity bias (Baumeister et al. 2001):
Länk till källan.
Negativity bias kallas även Positive-negative asymmetry:
Länk till källan
När det gäller synen på andra eller vissa personer:
Länk till källan.
Steve Pinker menar även att tillgänglighets-bias (Tversky och Kahneman, 1973) spelar in när vi läser nyhetsartiklar.
Tillgänglighets-bias innebär att information som upprepas ofta används för att generlisera oavsett om informationen är validerad eller inte; det som nämns ofta i media kommer att utgöra allmänhetens utblick av världen. Som exempel nämner Dr. Pinker flygplansolyckor kontra bilolyckor.
Pinker menar att medias fokus på det negativa får negativa konsekvenser.
När vårt psyke fastnar i mentala fallgropar, då har vi svårt att aktivera psykets normaltillstånd - prospektion, d.v.s. att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014) speciellt att sätta mål (Locke och Latham, 2002, 2019; Szpunar et al. 2014).
Att i ett läge när Finland drabbats av grasserande depression och 15 % ökning av själv som en funktion av Marins regerings centralistiska nedstängning låta Mika Salminen, mitt under pågående semester, utfärda en Covid-larm verkar helt sanslöst.
Erja Yläjärvi kommer sannolikt att tillämpa defensiv argumentation - hävda att artikeln har betydelse. Men på riktigt avviker Yläjärvi från den kurs hon stakat ut för Hufvudstadsbladet, som handlar om att tidningen ska vara speciell i relation till andra dagstidningar. Samlinens utspel, som vitsordats av Yläjärvi, följer ju den trend som Kalev Leetaru lyckats kvantifiera med sentiment mining och som Steven Pinker menar leder till nedstämdhet (menta ohälsa).
Lästips:
mars 2020: On the Psychology of Toilet Paper (SARS-CoV-2/COVID19): the Case for Disjunctive Reasoning
Maj 2020: What's the Post-SARS-CoV-2/COVID19 Prospect?
jan 2022: Kan vi sluta oroa oss för Sars-Cov (2) pandemin och flytta fokus från händerna till näsan?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Finlands två kulturer har under de senaste fem åren toppat rankingen beträffande självrapporterad livstillfredsställelse. Ofta är Sverige god tvåa och marginalerna inom tio-i-topp är ofta obetydliga.
Men den självrapporterade livstillfredsställelsen samvarierar med minskat antal självmord. Och där sticker Finland ut. Diagrammet indikerar nämligen att befolkningens mentala hälsa har förbättrats avsevärt mellan 2000-2019. 2019 var Finland jämställt med Sverige. Toppen!
Men den 16 mars 2020 utfärdade den finländska regeringen med Sanna Marin i spetsen i princip undantagstillstånd:
Länk till källan.
Landet stängdes ner. I maj 2020, ett par månader efter den Marin-ledda regeringens centralistiskt beslut att stänga ner landet, rapporterade YLE om en [plötslig] ökning av självmord med 15 %!
Självmord är ju den yttersta konsekvensen av mental ohälsa. Beslutet att stänga ner Finland ledde till ett uppenbart avbrott i en annars väldigt positiv mental hälsotrend.
I samband med kommunvalet 2021 grasserade den mentala ohälsan (direkt från flera olika politiska källor). Och notera YLEs rapportering: att de som lider av mental ohälsa tenderar att isolera sig. Det betyder att det finns många som lider av mental ohälsa i skymundan.
Men som data från Our World i data visar har virusets spridning har varit begränsat i de nordiska länderna. Risken att drabbas hårt och att avlida har varit obefintlig. De som drabbas lider som regel av välfärdssjuksomar.
Varför väljer då Yläjärvi att publicera Salminens utspel?
Det är ingen hemlighet att media säljer lösnummer enligt principen "if it bleeds it leads" (Pinker, 2018).
Länk till källan.
Dr. Pinker artikel bygger på Kalev Leetaru forskning om sentiment mining:
Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific.På svenska: "Sentiment mining" bedömer den känslomässiga tonen i en text genom att räkna ihop antalet och sammanhangen för ord med positiva och negativa konnotationer, som bra, trevligt, fruktansvärt och fruktansvärt.
Året efter Dr. Pinkers artikel i The Guardian skrev Kalev Leetaru en egen artikel om sentiment mining i Forbes - Sentiment Mining 500 Years Of History: Is The World Really Darkening?
Leetaru presenterar tre intressanta diagram:
De två översta diagrammen visar att tonen i journalistiken har blivit mer negativ över tid. Det tredje diagrammet visar andelen artiklar som publicerats online. Leetaru menar att den negativa tonen i journalistiken ökat under 1990-talet när det blev vanligare att publicera online. De två första diagrammen visar dock att den negativa trenden startade långt innan media började publiceras online.
Förklaringen är att vi människor lätt faller offer för något som kallas emotionella och kognitiva mentala fallgropar. Det finns ca 200 att välja mellan. En av dessa är negativity bias (Baumeister et al. 2001):
Länk till källan.
Negativity bias kallas även Positive-negative asymmetry:
Länk till källan
När det gäller synen på andra eller vissa personer:
Länk till källan.
Steve Pinker menar även att tillgänglighets-bias (Tversky och Kahneman, 1973) spelar in när vi läser nyhetsartiklar.
Tillgänglighets-bias innebär att information som upprepas ofta används för att generlisera oavsett om informationen är validerad eller inte; det som nämns ofta i media kommer att utgöra allmänhetens utblick av världen. Som exempel nämner Dr. Pinker flygplansolyckor kontra bilolyckor.
Pinker menar att medias fokus på det negativa får negativa konsekvenser.
När vårt psyke fastnar i mentala fallgropar, då har vi svårt att aktivera psykets normaltillstånd - prospektion, d.v.s. att laborera scenarier framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014) speciellt att sätta mål (Locke och Latham, 2002, 2019; Szpunar et al. 2014).
Att i ett läge när Finland drabbats av grasserande depression och 15 % ökning av själv som en funktion av Marins regerings centralistiska nedstängning låta Mika Salminen, mitt under pågående semester, utfärda en Covid-larm verkar helt sanslöst.
Erja Yläjärvi kommer sannolikt att tillämpa defensiv argumentation - hävda att artikeln har betydelse. Men på riktigt avviker Yläjärvi från den kurs hon stakat ut för Hufvudstadsbladet, som handlar om att tidningen ska vara speciell i relation till andra dagstidningar. Samlinens utspel, som vitsordats av Yläjärvi, följer ju den trend som Kalev Leetaru lyckats kvantifiera med sentiment mining och som Steven Pinker menar leder till nedstämdhet (menta ohälsa).
Lästips:
mars 2020: On the Psychology of Toilet Paper (SARS-CoV-2/COVID19): the Case for Disjunctive Reasoning
Maj 2020: What's the Post-SARS-CoV-2/COVID19 Prospect?
jan 2022: Kan vi sluta oroa oss för Sars-Cov (2) pandemin och flytta fokus från händerna till näsan?
Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
No comments:
Post a Comment