Tuesday, January 4, 2022

Kan vi sluta oroa oss för Sars-Cov (2) pandemin och flytta fokus från händerna till näsan?

Ibland leder oro till att vi faller i mentala fallgropar. För att kunna undvika oro och mentala har jag utvecklat en modell för Rationellt Entreprenöriellt Tänkande (R.E.T. Österberg, 2021 a; Österberg, 2021 b, se kapitel 3). När man använder RET tränger man undan den oro som leder till dysrationalia. Man förstår att klimatet är ett Fanerozoiskt fenomen, att Sars-Cov (2) har låg risk men drabbar dem som redan har andra åkommor, som välfärdssjukdomar och att beslut som rör komplicerade saker funkar bäst med decentralisering. 8 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

I början av 2020 uppträdde ett nytt virus - Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2 och förkortas Sars-Cov (2). När viruset färdas genom vårt art - Homo Sapiens  Sapiens - kan det ge upphov till Covid19. Det första man bör göra när man stöter på ett så här komplext begrepp är att dekonstruera det.

Inledningen Severe acute, som betyder svår akut, indikerar att detta är något man ska akta sig för. Respiratory betyder andningsorgan. Redan här blir man lite rädd eftersom det indikerar att viruset angriper våra lungor. Nästa ord, Syndrome (syndrom på svenska), har enligt Marrian-Webster följande betydelse:

1. a group of signs and symptoms that occur together and characterize a particular abnormality or condition.

Ett antal indikatorer och symtom som uppträder tillsammans och kännetecknar en viss abnormitet eller tillstånd.

2. a set of concurrent things (such as emotions or actions) that usually form an identifiable pattern

en uppsättning samtidiga saker (som känslor eller handlingar) som vanligtvis bildar ett identifierbart mönster.

Vad betyder det där?

Det betyder att man inte har en komplett förklaringsmodell men att man observerat, eller antagit, ett antal saker som verkar uppträda samtidigt som viruset. Det betyder att det råder viss osäkerheten som kan leda till dysrationella beslut.

Redan våren 2020, när de finska politiska beslutsfattarna valt nedstängning för att minska smittspridning, samlade jag information om virusets framfart. I den första artikeln beskrev jag det dysrationella beteende som fick global spridning när folk av någon outgrundlig anledning började hamstra toalettpapper. Det blev extra märkligt i ett land som Finland som sedan 50 år har haft handduschar monterade invid toaletterna. Några kanske minns “Bidetta-mannen”, den nakna men mustaschprydda finske man som begagnade nämnda manick sittandes på toastolen (se bild nedan).


I artikeln beskrev jag hur vi människor lätt faller i någon av många (n>200) mentala fallgropar, liksom förklaringen - att vår intuition får oss att hoppa till slutsatsen, av engelskans jump to the conclusion:
“to guess the facts about a situation without having enough information”.
Som analogi använde jag klimatförändringen. De allra flesta, inklusive många forskarutbildade som skriver högar med artiklar om hur man ska “mitigera” klimatförändringen, har ingen aning om vad klimat är. Och eftersom de därför "hoppar till slutsatsen" leder det till en rad absurda idéer, som att skolbarn borde övergå till vegetariska alternativ för att minska kolavtrycket (Carbon foot print) (Lombardini and Lankosi 2013 ( Playbook for Guiding Diners Toward Plant-Rich Dishes in Food Service).

Det verkade som att många inom forskarsamhället tog medias rapporteringen som utgångspunkt för att skriva sin egna rapporter, d.v.s. det som kallas politisk korrekthet. Det i sin tur påverkade politikerna som i slutändan är de som måste fatta de beslut som ska ta ett helt land in i den framtid vi inte vet så mycket om. Resultatet blev att Finland, vars globala klimatandel utgör 0,1 %, satte klimatet högst upp på dagordningen.

Som lök på laxen skickade ett gäng forskarprofessorer vid Luke i maj 2019 en rapport till den dåvarande statsministern Rinnes kansli. Rapporten, som saknade vetenskaplig validering och som skrevs på uralisk-finska, hävdade att om alla finländare blev veganer, då skulle man kunna minska det finska klimatavtrycket med ofattbara 40 %. Som kontrast visar internationell forskning att en övergång till veganism inte har någon betydande påverkan på klimatet (White och Hall, 2017).
“In reality, food preferences have little to do with 'carbon footprint' or with climate for that matter (White och Hall, 2017).

And the climate does not equal the 'carbon footprint'. Instead, it's a multifactorial concept that varies over [a long period of] time. 540 million years ago, during something called the Cambrian explosion, when multicellular organisms emerged, the amount of Carbon dioxide in the atmosphere was >15 times higher compared to current levels” (Österberg, 2020).
En osäker framtiden ökar risken för oro (neuroticism) (Hirsh och Inzlicht, 2008), vilket i sin tur ökar risken för att vi ska falla i mentala fallgropar - att tänka dysrationellt (Stanovich, 1993).

Det kan röra klimatfrågan, vad man borde äta för att upprätthålla fysisk och mental hälsa liksom det aktuella pandemin. Osäkerhet om framtiden är, förutom dålig mat, psykets värsta fiende och kan leda till nedstämdhet. eller till och med mental ohälsa. Som av en händelse grasserar just mental ohälsa i Finland (och många andra länder). Oron för klimatet har bytts mot oron för pandemin. Kommer folk att överleva? Kommer viruset någonsin att ta sluta existera?

För att kunna undvika oro och mentala har jag utvecklat en modell för rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021 a, Österberg, 2021 b, se kapitel 3). Modellen, som bygger vidare på min tidigare forskning om kreativitet (Österberg, 2004, 2012; Österberg och Köping Olsson, 2018, 2021) och som inspirerats av kommunikationen mellan fysikern Albert Einstein (1879-1955) och matematikern Jacques Hadamard (1893-1955), är generell och baseras på tre etablerade teorier:
Det betyder, på lite mer vanlig svenska, att man ska vara misstänksam mot t ex. domedagsbesked och använda enkla sifferfakta från många olika synvinklar i sin analys. Då ökar sannolikheten att man drar korrekta slutsatser framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kahneman och Tversky, 1979; Kaku, 2014).

Svaret på frågan om viruset kommer att sluta existera är nej! virus försvinner inte utan integreras med vår art. Och det sker genom återkommande mutationer som [tydligen] ackompanjerats av accelererande smittspridning. Jämför säsongsinfluensa.

Svaret på den första frågan, om folk kommer att överleva, är mer komplex. Vi kan därför använda min RET-modell för att försöka reda ut begreppen. Det första vi gör är att vara misstänksam mot medias rapportering som verkar dra alla över en kam. En viktig fråga är om viruset verkligen är farlig för alla?

Det är känt att media-kolletivet följer principen "when it bleed its lead" (Pinker, 2018). Det betyder att de överdriver det negativa i sin rapportering och drar alla över en och samma kam. När man läser medias rapportering finns det en poäng att fråga: stämmer uppgifterna? Var är de vetenskapliga referenserna?

Rationellt tänkande bygger på enkla sifferfakta. Nästa steg är därför att söka enkla men detaljerade sifferfakta via många källor. Detta kallas att utforska för att upptäcka, eller en vetenskaplig process. Värt att notera att detta kan upplevas utmanande. Samtidigt är utmaning, om den är tydlig, något vår art gillar (Locke och Latham, 2002).

Vi börjar med att reda ut den frågor som skapat klimatoro.

Klimatet är ett multifaktoriellt fenomen vars variabilitet och interaktioner ingen riktigt har koll på. Som ett syndrom om man så vill.

Klimat kan definieras som en process där spårgaser rör sig cyklist mellan fem sfärer: atmosfären, biosfären, hydrosfären, kryosfären och pedosfären. Centralt för den här processen är kolcykeln. Sedan den Kambriska explosionen (538 miljoner år före nutid) då koldioxidnivåerna var 5000-7000 ppm, syrehalten i atmosfären 4-10 % och temperaturen ca 50 % högre, har 95% av koldioxiden rör sig från atmosfären till berggrunden, hav och skogar, syrehalten i atmosfären hardubblats och det har bara blivit kallare.

Ergo. Det man förstår är att det mesta av den koldioxid som i hastig takt nu återförs till atmosfären som en funktion av transporter, energiproduktion och industriell verksamhet är den koldioxid som under 538 miljoner år rört sig från atmosfären till berggrunden, haven och skogarna.

På våren 2020 samlade jag fakta om Sars-Cov (2)/Covid19. Dels i mars.Där sammanfattade jag information som cirkulerade i akademiska kretsar On the Psychology of Toilet Paper (SARS-CoV-2/COVID19): the Case for Disjunctive Reasoning.

Redan två månader senare skrev jag ytterligare en artikel där jag redovisade mer fakta - begrepp som vanligt folk (inklusive de flesta forskare) inte har en så kallad susning om. Det första begreppet är 'Cytokine storm'. Det andra begreppet är Angiotensin-Converting Enzyme 2 (ACE2). För att öka möjligheten till förståelse är det första steget att läsa artikeln: What's the Post-SARS-CoV-2/COVID19 Prospect?

Genom att lyssna på vad många forskare säger kan man sedan dels identifiera teman eller mönster, dels vilka forskare som verkar ha lite mer koll jämfört med genomsnittsforskaren. Två såna personer är Peter McClullough och Robert Malone, båda med en CV som överträffar det mesta.

2020 var Peter McCullough försteförfattare till studien Multifaceted highly targeted sequential multidrug treatment of early ambulatory high-risk SARS-CoV-2 infection (COVID-19). Här är abstraktet översatt till svenska (via Google translate):
“The SARS-CoV-2 virus spreading across the world has led to surges of COVID-19 illness, hospitalizations, and death. The complex and multifaceted pathophysiology of life-threatening COVID-19 illness including viral mediated organ damage, cytokine storm, and thrombosis warrants early interventions to address all components of the devastating illness. In countries where therapeutic nihilism is prevalent, patients endure escalating symptoms and without early treatment can succumb to delayed in-hospital care and death. Prompt early initiation of sequenced multidrug therapy (SMDT) is a widely and currently available solution to stem the tide of hospitalizations and death. A multipronged therapeutic approach includes 1) adjuvant nutraceuticals, 2) combination intracellular anti-infective therapy, 3) inhaled/oral corticosteroids, 4) antiplatelet agents/anticoagulants, 5) supportive care including supplemental oxygen, monitoring, and telemedicine. Randomized trials of individual, novel oral therapies have not delivered tools for physicians to combat the pandemic in practice. No single therapeutic option thus far has been entirely effective and therefore a combination is required at this time. An urgent immediate pivot from single drug to SMDT regimens should be employed as a critical strategy to deal with the large numbers of acute COVID-19 patients with the aim of reducing the intensity and duration of symptoms and avoiding hospitalization and death”.
I korthet beskriver de hur de använt flera olika preparat för att i ett tidig skedde angripa viruset. Alltså, inte isolering i karantän, utan tidigt medicinsk terapi. Vän av ordning ser också att begreppet Cytokine storm förekommer i abstractet.

Robert Malone, har varit tongivande i utveckling av så kallade mRNA vaccin:
“In the late 1980s, while a graduate student researcher at the Salk Institute for Biological Studies in San Diego, California, Malone conducted studies on messenger ribonucleic acid (mRNA) technology, discovering that it was possible to transfer mRNA protected by a liposome into cultured cells to signal the information needed for the production of proteins.[8][2] In 1987, Malone performed a landmark experiment on transfection of RNA into human, rat, mouse, Xenopus, and Drosophila cells, published in 1989.[9][10] A follow-up study also published in 1989 found that frog embryos absorbed such mRNA. A 1990 paper, in collaboration with Jon A. Wolff, Dennis A. Carson, and others, first suggested the possibility of synthesizing mRNA in a laboratory to trigger the production of a desired protein.[11] These studies are recognized as among the earliest steps towards mRNA vaccine development.[12][9][1][13][14] Malone claims to be the inventor of mRNA vaccines, and while Stan Gromkowski, an early mRNA vaccine researcher and cellular immunologist, views Malone as "an underappreciated pioneer" who could be in contention to win a Nobel Prize for his work,[1] credit for the distinction is more often given to later advancements by Katalin Karikó or Derrick Rossi,[8][15][16] and was ultimately the result of the contributions of hundreds of researchers, including Malone.[17]” (Wikipedia).
Dr. Malone har blivit anklagad för att sprida desinformation och har därför känt sig "nödd och tvungen" att skriftligen tydliggöra vad han menar. I korthet menar Dr. Malone att förvisso har gen.vaccinen (det är inget traditionellt vaccin) varit till hjälp för många, speciellt de i riskgrupper, men informationen om biverkningar har inte fått samma utrymme. Läs hela kommunikén här.

Joe Rogan har intervjuat Både Dr. McCullough och Dr. Malone. Det är två lektioner i den högre skolan. Länkarna går till Spotify.

Den pågående pandemin verkar ha lett till ett informationskrig där media spelar huvudrollen genom att rapportera ensidig information - den dystra informationen. Det är dock inget nytt fenomen (Pinker, 2018). Följer man bara finska mediers rapportering verkar det som att man får nöja sig med att läsa om varningar beträffande den smittspridning som accelererar som en funktion av återkommande mutationer (Alfa, Delta och Omicron).

Notera dock att upprepade meddelanden tenderar att förväxlas med fakta (Tversky och Kahneman, 1973).

Lyfter man blicken och läser vad medier i andra delar av världen rapporterar, förändras bilden. Där innehåller rapporteringen att Omicron-varianten av Sars-Vov (2) inte angriper vårt art lika aggressivt (Omicron wave appears milder, but concern remains).

I slutet av 2021 sammanställde danska myndigheter är en rapport med statistik över hur många som:
  • smittats av Omicron-varianten, 
  • hur många som hamnat på sjukhus och 
  • hur många som krävde intensivvård. 
Det här är numeracy i ett nötskal, en avgörande del av RET-modellen. Svaret blev:
  • 22 000 smittade, 
  • 35 på sjukhus och 
  • 5 som krävde intensivvård. 
Sätt sedan siffrorna i relation: 35/220000 respektive 5/20000. Kvoten, som blir ett mått på risk, visar att risken att bli riktigt sjuk av Omicron är mycket liten, för att inte säga obetydlig. Siffrorna kan användas som ett prediktionsmått för sannolikheten att bli riktigt sjuk av viruset: 40/22 000=0,18 %. Det betyder att fler än 99,82 % INTE riskerar att hamna på sjukhus.

Dr. McCullough talade även om Bangladesh, en världens mest folktäta nationer med 165 000 000 invånare. Enligt John Hopkinssjukhuset dog 6000 Bangladeshier av det pandemiska viruset i juli 2021. Efter att man implementerat näs-sköljning med jodsprit utblandat med vatten som en tidig intervention, har dödstalen minskat i betydande grad. Enligt John Hopkins dog 92 personer den senaste månaden. Det betyder en reduktion av dödsfall med ofattbara 98,5 %!!!

Alltså. Beslutsfattare behöver ständigt ändra fokus och vara beredda att lära sig nya saker, något jag kallar marknads-anpassat generativt lärande (Österberg, 2004). Genom att sedan tillämpa Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021) kan de lära sig att (1) klimat är en Kronostratigrafiskt fenomen som varierar över årmiljoner, (2) att Sars-Cov (2) kan leda till Covid19, att risken att bli riktigt sjuk är obetydlig och att risken minskar i taktmed att viruset anpassar sig (muterar) till vår art.

CNN rapporterar om en studie som bekräftar det jag påtalade våren 2020 - att överviktiga och de som lider av metabolt syndrom har större risk att bli riktigt sjuk av viruset Can weight loss help protect against Covid-19?

Att tvätta händerna är alltid eftersträvansvärt och  ansiktsmaskerna ger visst skydd. Men det viktiga verkar vara att använda något preparat för att rensa näsan från de ACE2 receptorer som låter Sars-Cov (2) passera genom vårt art. Minns du inte vad ACE2 är? Läs min andra bloggartikel igen.

Mat spelar roll. Läs gärna: "Perception versus facts": What is the future for sustainable food? The case of the prospective mind (UH)

I jämförelse mellan Finland och Sverige ser vi att Finlands poltiska centraliserade beslutsfattande ökade överdödligheten jämfört med Sverige decentraliserade beslutsprocess. Det förklaras av att experter är bättre på att hantera sitt specialområde jämfört med politiker.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

No comments:

Post a Comment