Varför gör medelmåttorna i ankdammen plumpa påhopp på framgångsrika människor? ett fall av tribalism, övertro på den egna förmågan och dysrationalia.

Dags- och kvällspress har sedan ca 100 år varit avgörande för människors möjligheter att fortbilda sig om det som sker i omvärlden. På 1950-talet adderades televisionen och nyhetsuppläsning. Men i takt med att medialandskapet förändrats och nya aktörer tar marknadsandelar har dags- och kvällspress samt televisionen fått konkurrens. De gamla medierna har därför fått epiteten gammel- eller mainstreammedia. I takt med att distributionen av mainstreammedia hamnat på nätet har dessa i allt större utsträckning följt devisen “if it bleeds it leads”. Några företrädare inom mainstream media har också visat upp ett dåligt beteende, som att attackera etablerade experter. Beteendet förknippas med det Sovjetiska begreppet politisk korrekthet. Det kan förklaras av frånvaro av upplevelse av framgång, övertro den egna förmågan och/eller Dysrationalia. Här följer några exempel på mediaaktörer som konkurrerat ut mainstream media. 9 sidor.

Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).

Dags- och kvällspress har sedan ca 100 är varit avgörande för människors möjligheter att fortbilda sig om det som sker i omvärlden. På 1950-talet adderades televisionen och nyhetsuppläsning. Men i takt med att medialandskapet förändrats och nya aktörer tar marknadsandelar har dags- och kvällspress samt televisionen fått konkurrens. De gamla medierna har därför fått epiteten gammel- eller mainstreammedia.

Kalev Leetaru visar i sin forskning att i takt med att allt mer media distribuerats via inter-nätet, har tonläget hos personal inom mainstream media blivit alltmer negativ. De följer i allt större utsträckning devisen “if it bleeds it leads” (Pinker, 2018).

Lagom inför Julen 2018, en tid på året då allmänheten får chansen att slappna och träffa nära och kära, skaldade HBLs Peter Buchert i larmande tonen om finländarnas belastning på klimatet.

Det finska folket, från båda språkgrupperna, satte sannolikt både glögg och julskinka i vrångstrupen.

När Erja Yläjrvi tillträdde som chefredaktör slog hon fast att Hufvudsstadsbladet (HBL) inte skulle följa den trenden.

Det blev tvärtom. Inför semestern 2021 skrev Yläjärvi ett eget domedagsutspel. Eposet toppades av följande braskande rubrik: “Klimatkrisen är inte tillräckligt trist”. Nedan följer ett guldkorn ur texten.

Exakt vad Yläjärvi hade fått dessa uppgifter ifrån framgår inte av hennes krönika. Inte heller uppgiften att det skulle vara extra dåligt att äta kött!?

Yläjärvi lät sedan Hufvudstadsbladets Hovskald - Torsten Fagerholm - återkommande publicera dramatiska och dystra epos med inslag av polemik. Nämnvärd är hans krönika Vindäventyr i potens där Fagerholm gör sig till talesperson för vindsnurran och den så kallade Gröna omställningen. Fagerholm är inte kritisk mot de idéer han framför, istället riktas kritiken mot dem som inte underordnar sig hans övertygelse.

Lokalreportern Fagerholm attackerade även Dr Björn Lomberg, Elon Musk och professor Jordan Peterson:

och Elon Musk:

Fagerholm avslutar sin krönika med:

Länk till källan.

Slutligen fick Dr Jordan Peterson, professor psykologi med en bakgrund från Harvarduniversitetet, en släng av den Fagerholmska sleven:

Kökspsykologiska funderingar?

Är verkligen lokalreportern Fagerholm, med meriter som lååååång räknelära, verkligen i paritet med Dr Lomborg, Musk och professor Peterson?

Men HBLs Yläjärvi, Buchert och Fagerholm var inte ensamma.

Nyligen skrev en annan lokalreporter - Jonas Jungar, anställd av statsmediet YLE - följande om sin betydligt mer framgångsrika kollega Tucker Carlsson.

Och i svensk statsradio, under en intervju med en av de partiledare som konkurrerar om regeringsmakten, avbröt Sveriges radios personal - Monika Saarinen - partiledaren med en tillrättavisning!? (Monika Saarinen, SR, partiledarintervju).

Lägg därtill [d]ystra utspel om Sars-Cov (2) som, om det passerar genom vår att, kan ge upphov till Covid19. I augusti 2022 lät Yläjärvi THLs direktör Mika Salminen utfärda en domedagsprofetia av rang (Björklund, 2022).

Listan kan sannolikt göras mycket längre och det handlar inte om personerna som skrivit texterna utan om socio-kultur, ett inlärt konformerat beteende som delas genom interaktion av flera organismer/individer.

Det verkar som att de som inte lyckas så bra med att komma till uttryck i media-komplexet tar till starka toner som personangrepp och invektiv mot sina mer framgångsrika konkurrenter.

I kommunistdiktaturen Sovjet (1917-1991) föddes fenomenet politisk korrekthet (PK). Man legitimerade förvisso det korrekta med lade till att det INTE var politiskt korrekt, d.v.s. anpassat till den rådande socio-kulturen. Det hänger samman med att centraliserade diktaturer vill skapa sin egen sanning. Det leder till ett ortodoxt stamtänkande, som också har utbredning Finland (Pagel, 2019).

Motsatsen, heterodoxy, innebär att man bejakar åsiktsdiverens som en funktion av yttrandefrihet (Haidt, 2012).

Jag har föreslagit modellen Rationellt entreprenöriellt tänkande (Österberg, 2021, kap 3), som består av tre etablerade teorier:

• Epistemisk vaksamhet, d.v.s. att vi förhåller oss misstänksamma, speciellt om vi läser om varningar om världens undergång och liknande. Han menar att vi även ska fundera över varför någon kommunicerar ett budskap (Sperber et al. 2010).
  
  
• Disjunktivt resonerande - ta hänsyn till många olika alternativ (Stanovich (2009).
  
  
• Numeracy - förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp; numeracy är avgörande för rationellt tänkande, både instrumentellt och epistemiskt (Brooks och Pui, 2010).

Journalister är inte experter. Journalistik handlar om att rapportera om något och ibland kan det vara på sin plats att vara kritisk. Men kritiken ska riktas mot attitydobjektet, d.v.s. det man rapporterar om.

Bucherts utspel från 2018 om Finlands påverkan på klimatet är absurt. Det hänger samman med Finlands andel av globala växthusgaser ~0,1 % medan det land han jämförde med - Kina - står för 30 %.

Detsamma gäller Yläjärvis varningar om att äta kött. Forskning visar ju entydigt:

• att vår art är anpassad för att äta animaliskt baserad mat (Aiello och Wheeler, 1995; Mann, 2019; McPherron et al. 2010; Pobiner, 2013, 2016; Pontzer et al. 2016; Thompson et al. 2019).
  
  
• att det är ofarligt att äta animaliskt baserad mat (Johnston et al. 2019 Han et al. 2019; Zeraaktar et al. 2019).
  
  
• att produktion av animaliskt baserad mat i västvärlden inte har någon betydande påverkan på klimatet (Liebe et al. 2020; White och Hall, 2017).
  
  
• att barn, vuxna och äldre behöver äta animaliskt baserad mat, inklusive kött (Allen, 2003 Adesogan et al. 2020; Balehegn et al. 2019)

Att mitt i juli göra utspel med prediktioner om ett virus eventuella framtida spridning är bara knasigt. Förvisso i eftertankens kranka blekhet, men det är känt att viruset inte är så farligt som man först trott (Österberg, 2021). De få som insjuknar gör det i huvudsak på grund av välfärdssjukdomar som i regel förklaras av dåliga matvanor.

Det är också känt att den finska regeringens centraliserade ansats att stänga delar av landet var förövande jämfört med Sveriges decentraliserade dito.

Lokalreportern Fagerholms attack på Dr Lomborg, Elon Musk och professor Peterson är graverande.

Dr Bjorn Lomborg driver tesen att, trots att den aktuella klimatförändringen är sann, så är samtidigt bilden av effekterna av det som sker felaktig. Som exempel kan nämnas påståendet som mediapersonal gärna reciterar, att allt fler dör av värme, så visar Dr. Lomborg att kyla utgör en betydligt större risk. Det borde diskuteras.

Elon Musks bud på Twitter tolkades lite olika. De som befinner sig på den politiska vänsterkanten ogillade Musks agerande. De svenska Socialdemokraterna gick så långt att de parkerade sitt Twitterkonto inför valet. De på den politiska högerskalan såg fram emot att Musk skulle ta över Twitter från Saudiarabien och FBI. Bakgrunden var den censur som drabbade främst människor på den politiska högerkanten. Fel eller rätt, saken borde har belysts på ett objektivt sätt.

Jordan Peterson är professor emeritus vid Toronto universitetet. Dessförinnan var Dr. Peterson professor vid Harvarduniversitetet där han bland annat undervisade om personlighetspsykologi. Hans bok 12 rules for life har hjälpt 1000-tals individer att få ordning på sitt liv. Under sitt besök i Helsingfors hösten 2018 tvingade hans popularitet fram en extra föreläsning. I höst återvänder Dr Peterson till Helsingfors. Fagerholm vinner på att köpa en biljett. Kanske borde han städa sitt rum?

Lokalreportern Jungars attack på den betydligt mer framgångsrika Tucker Carlson är mest pinsam.

Detsamma gäller Saarinens tillrättavisande agerande.

Varför agerar lokala aktörer på det här sättet?

2015 intervjuades psykologen Daniel Kahneman av en journalist på The Guardian. På frågan vad han ville ta bort, svarade Dr Kahneman: övertro på den egna förmågan (Shariatmadari, 2015).

En annan föklaring kan vara Dysrationalia - att inte kunna tänka rationellt trots tillräcklig intelligens (Stanovich, 1993).

Lomborg, Musk, Peterson och Carlson har gemensamt att de är betydligt mer framgångsrika jämfört med typindividen. Min erfarenhet som forskare och exekutiv coach är att människor som upplevt framgång i sitt ämbete också är ödmjuka.

Yläjärvi, Fagerholm, Jungar och Saarinen är medelmåttor i den journalistiska ankdammen (lånade uttrycket från Fagerholm). Det manifesteras genom deras avsaknad av ödmjukhet - övertro på sin egen förmåga och sannolik dysrationalia.

Dessvärre översköljs vi dagligen av information från dessa medelmåttor.

Vad är alternativet till dessa medelmåttor?

Här är exempel på mediaktörer som framgångsrikt konkurrerat ut, inte bara lokalreportrar, utan även större aktörer inom mainstream media:

• Joe Rogan, som kanske är världens kanske mest framgångsrika mediaaktör, tillika hatad av medelmåttorna i ankdammen, låter gästerna komma till tals. Här samtal med Rogan med professor Peterson Dr Peterson gästar Rogan den 29 november 2018 och i januari 2022. Lyssna själv på vad Dr Peterson har att säga och skapa dig en uppfattning därefter.
  
  
• Lex Fridman är en annan intressant pod-castare. Till vardags är Dr. Fridman forskare vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) där han forskar om Artificial Intelligence (AI). I juni i år gästades han av socialpsykologen Jonathan Haidt, mannen bakom begreppet viewpoint diversity och Heterodox Academy.
  
  
• Chris Williamson är en tredje mycket intressanta pod-castare. Han har sin egen kanal på YouTube. Williamson är vältalig och hans gäster intressanta. Häromsistens gästades Willliamsson av Joe Rogan. Lyssna (Spotity).
  
  
• Triggernometry som leds Konstantin Kisin och Francis Foster.
  
  
• American Thought leaders. Konstantin Kisin, var en av gästerna för att tala om sin bok. Där nämner Kisin Politisk korrekthet ...
  
  
• Ålands handel podden som leds av Jörgen Andersson, Fredrik Rosenqvist och Anna Karlsson. Petterson och Rosenqvist hänfaller ibland till politisk korrekthet, vilket gör att de inte riktigt når upp till de ovan nämndas nivå. Men i ett Fennoskandinaviskt perspektiv är de riktigt bra.

Det gemensamma för dessa kanaler är att konversationerna bygger på resonerande - utbyte av idéer genom språk (Pinker, 2011). Det är ett uppenbart vinnande koncept.

Lästips: (Varför låter HBL Mika Salminen utfärda en domedagsprofetia under semestern? Om “sentiment mining” och mentala fallgropar ohälsa).

Lästips:On the Psychology of Toilet Paper (SARS-CoV-2/COVID19): the Case for Disjunctive Reasoning

Lästips: What's the Post-SARS-CoV-2/COVID19 Prospect?

Lästips: Kan vi sluta oroa oss för Sars-Cov (2) pandemin och flytta fokus från händerna till näsan?

Stöd gärna bloggen via Swish (Sweden) eller MobilePay (Finland).

Mer om min expertis:

Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving  |  Lectures: Nutrition for physical and mental health  |  Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development  |  Language training - Swedish  |  Academy Competency  | CV  |  Teaching skills and experience  |  Summary of research project  | Instagram |  Linkedin |  YouTube-channel  |  TikTok | Twitter