Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Just nu sprider main-stream-media “nyheten” om en värmevåg. Och vissa påstår till och med att den är dödlig. För att krydda upp spänningen har någon valt att ge den aktuella sommarvärmen ett namn - Cerberus.
Den fjärde juli gav Erja Yläjärvi Julia Lönnfeldt i Uppdrag att skriva en artikel med följande rubrik:
Länk till källan
För att toppa det hela har Lönnfeldt inkluderat följande passage i texten:
Och för att optimera spridning av denna nyhet har Yläjärvi beslutat att ta bort betalväggen. Det indikerar att hon är angelägen.
Yläjärvis/Lönnstedts artikel är en så kallad re-write. De har helt enkelt översatt en text som Gloria Dickie på Reuters skrivit.
Länk till källan.
Den 15 juli 2023 rapporterade Forbes följande om Grekland:
Länk till källan.
Och igår toppades det av CNN:
Länk till källan.
Världens undergång borde vara nära, eller?
Människan har en förmåga att falla i mentala fallgropar, t ex. att fatta beslut utan att tänka efter, så kallad simuleringsbias (Kahneman och Tversky, 1977).
Simulerings-bias är “kusin” till en annan bias, tillgänglighets-bias - att vi tror att information som är lätt att föreställa sig och som upprepas ofta också är sann (Tversky och Kahneman, 1973).
Förklaringen till att vi faller i dessa mentala fallgropar brukar hänföras till vår evolutionära historia. Under årmiljoner levde våra förfäder i en miljö där det primära var att undvika fara. Därför finns det ytterligare en fallgrop - negativity bias - Även när de är av samma intensitet har saker av mer negativ karaktär (t.ex. obehagliga tankar, känslor eller sociala interaktioner; skadliga/traumatiska händelser) en större effekt på ens psykologiska tillstånd och processer än neutrala eller positiva saker (Baumeister et al. 2001). Det brukar ackompanjeras av frisättning av stresshormonet kortisol.
Kahneman och Tversky (1979) menar att dessa fallgropar hindrar oss från att tänka prospektivt - förmågan att simulera mentala modeller framåt i tiden (Gilbert och Wilson, 2007; Kaku, 2014; Locke och Latham, 2002; Szpunar et al. 2014).
Jag menar att lösningen för att komma förbi dessa fallgropar utgörs av en triad av mentala ansatser:
- Epistemisk vaksamhet (Sperber et al. 2010)
- Numeracy (Brooks och Pui, 2010)
- Disjunktivt resonerande (Stanovich, 2009).
Numeracy handlar om förmågan att förstå, resonera med och tillämpa enkla numeriska begrepp. Numeracy är helt avgörande för rationellt tänkande.
Disjunktivt resonerande handlar om ta alla alternativ i beaktande när man ska fatta beslut. Det är förstås lite utmanande, men man kan så att säga lyfta på flera stenar innan man skrider till det berömda.
Först är det på sin plats att redo ut vem den där Cerberus är, eller snarare var.
I Grekisk mytologi finns Hades - de dödas gud och kung av underjorden (dödsriket). Enligt samma myt har Hades en flerhövdad hund som vaktar dörren till underjorden - Cerberus.
Vi vet nu att Cerbeus är en hund med flera huvuden som bara existerar i mytologin.
Yläjärvis/Lönnstedts påstående att 3 juli är den varmaste dagen någonsin får givetvis kortisolet att stiga även hos den mest tjockhudade.
Men är det sant?
Det kanske enklaste sättet att svara på den frågan är att titta på paleoklimatologiska data under Fanerozoikum:
Med rationellt tänkande kan vi se att det var betydligt varmare vid den kambriska explosionen, när synligt liv uppstod, liksom under Ecocen - 16 miljoner efter starten på däggdjurens tid.
Yläjärvis/Lönnstedts utfästelse om en dödsdom för människor och ekosystem föll således som en av stenar de av olika anledningar aldrig lyfte på.
Nästa braskande utspel rörde temperaturen i Arktis. Någon mätstation har noterat 8,7 grader Celsius. Förmodligen ska varningen om uppmätta 8,7 grader för tankarna till smältande isar.
Så här skrev Susan Crockford, Fil Dr i zoologi, speciellt om ibjörnar liv i arktis, på sitt Twitterkonto den 15 juli 2023:
Länk till källan.
Ergo. Nämnda mätning kan ha visat 8,7 grader, men för isläget gäller att någon ökad avsmältning inte förekommit.
För att kunna uttala sig om så komplicerade saker som global temperatur, behöver man mätstationer som distribuerats jämt över den norra och den södra hemisfären. Så här ser utbredningen av mätstationer ut 1885:
Länk till källan.
Så här ser topptemperaturkurvan ut i det land där det historiskt funnits flest mätstationer - USA:
Länk till källan.
Nästa larm kom via Forbes och handlade om Grekland. Det påstods vara rekordvarmt i landet. Det finns data över Greklands historiska topptemperaturer:
Länk till källan.
Nästa larm kom via CNN och handlade om Italien. Det finns även data över Italiens historiska topptemperaturer:
Länk till källan.
Slutsats. Det är svårt att hävda att det skulle vara speciellt mycket varmare nu jämfört med de peakar som förevarit under 1900-talet. Om man väljer att titta på paleoklimatologiska data ser man också att sedan den Kambriska explosionen har det, med undantag för Ecocen, bara blivit kallare.
Varför tror folk i allmänhet att det blivit varmare?
Givet spelar mentala fallgropar som tillgänglighets- och simulerings- och negativity bias en betydande roll. Men det finns också en medierade effekt - media.
En analys från USA visar att lokal-TV stationer reciterar samma budskap. Det finns heller inget som tyder på att det skulle föreligga variationer mellan lokal, riks och globala nyhetsaktörer. Detta demonstreras av HBLs rewrite av Reuters utspel. Ingen av utspelen inkluderade en kritisk analys.
Pinker (2018) visar att media överdriver negativa nyheter, trots att världen bara blivit bättre. Det förklaras av något som kallas if it bleeds it leads. Pinkers analys och slutsats bygger på Kalev Leetarus forskning.
Det kanske enklaste sättet att svara på den frågan är att titta på paleoklimatologiska data under Fanerozoikum:
 |
| Figure 1. temperatur- och CO2-variation under Fanerozoikum. |
Med rationellt tänkande kan vi se att det var betydligt varmare vid den kambriska explosionen, när synligt liv uppstod, liksom under Ecocen - 16 miljoner efter starten på däggdjurens tid.
Yläjärvis/Lönnstedts utfästelse om en dödsdom för människor och ekosystem föll således som en av stenar de av olika anledningar aldrig lyfte på.
Nästa braskande utspel rörde temperaturen i Arktis. Någon mätstation har noterat 8,7 grader Celsius. Förmodligen ska varningen om uppmätta 8,7 grader för tankarna till smältande isar.
Så här skrev Susan Crockford, Fil Dr i zoologi, speciellt om ibjörnar liv i arktis, på sitt Twitterkonto den 15 juli 2023:
Länk till källan.
Ergo. Nämnda mätning kan ha visat 8,7 grader, men för isläget gäller att någon ökad avsmältning inte förekommit.
För att kunna uttala sig om så komplicerade saker som global temperatur, behöver man mätstationer som distribuerats jämt över den norra och den södra hemisfären. Så här ser utbredningen av mätstationer ut 1885:
Länk till källan.
Så här ser topptemperaturkurvan ut i det land där det historiskt funnits flest mätstationer - USA:
Länk till källan.
Nästa larm kom via Forbes och handlade om Grekland. Det påstods vara rekordvarmt i landet. Det finns data över Greklands historiska topptemperaturer:
Länk till källan.
Nästa larm kom via CNN och handlade om Italien. Det finns även data över Italiens historiska topptemperaturer:
Länk till källan.
Slutsats. Det är svårt att hävda att det skulle vara speciellt mycket varmare nu jämfört med de peakar som förevarit under 1900-talet. Om man väljer att titta på paleoklimatologiska data ser man också att sedan den Kambriska explosionen har det, med undantag för Ecocen, bara blivit kallare.
Varför tror folk i allmänhet att det blivit varmare?
Givet spelar mentala fallgropar som tillgänglighets- och simulerings- och negativity bias en betydande roll. Men det finns också en medierade effekt - media.
En analys från USA visar att lokal-TV stationer reciterar samma budskap. Det finns heller inget som tyder på att det skulle föreligga variationer mellan lokal, riks och globala nyhetsaktörer. Detta demonstreras av HBLs rewrite av Reuters utspel. Ingen av utspelen inkluderade en kritisk analys.
Pinker (2018) visar att media överdriver negativa nyheter, trots att världen bara blivit bättre. Det förklaras av något som kallas if it bleeds it leads. Pinkers analys och slutsats bygger på Kalev Leetarus forskning.
The data scientist Kalev Leetaru applied a technique called sentiment mining to every article published in the New York Times between 1945 and 2005, and to an archive of translated articles and broadcasts from 130 countries between 1979 and 2010. Sentiment mining assesses the emotional tone of a text by tallying the number and contexts of words with positive and negative connotations, like good, nice, terrible, and horrific.Stöd gärna bloggen via Swish (Sverige) eller MobilePay (Finland).
Putting aside the wiggles and waves that reflect the crises of the day, we see that the impression that the news has become more negative over time is real. The New York Times got steadily more morose from the early 1960s to the early 1970s, lightened up a bit (but just a bit) in the 1980s and 1990s, and then sank into a progressively worse mood in the first decade of the new century. News outlets in the rest of the world, too, became gloomier and gloomier from the late 1970s to the present day.
Mer om min expertis:
Executive coaching for CEOs/managers and workshops to facilitate Organizational Performance, Learning, and Creativity for Problem Solving | Lectures: Nutrition for physical and mental health | Course/lecture: children's emotional and social adjustment and cognitive development | Language training - Swedish | Academy Competency | CV | Teaching skills and experience | Summary of research project | Instagram | Linkedin | YouTube-channel | TikTok | Twitter
No comments:
Post a Comment